• UnikFamilj

    Autism - länktips, behandlingsmetoder osv 7

    sabiha skrev 2012-12-03 13:16:01 följande:


    tack igen:) jag ska läsa mer om flooretime också. är det nåt som erbjuds i sverige förrutom ibt??
    Floortime menar du? Eller menar du om det finns nåt alls förutom IBT? Tja... punktinsatser. TBA i "enklare" och inte lika intensiv variant. Vissa tycks köra väldigt mycket TEACCH fortfarande, för IBT finns inte alls att få på alla ställen i landet - även om det växer. Men nej, det finns inget "åt det hållet" som erbjuds av habiliteringarna i Sverige. Inte vad jag vet i alla fall. Även Floortime är ju utanför, privat.

    Den ena varianten som erbjuda av habiliteringarna i Sverige och som innebär konkret stöd och uppföljning med täta och jämna mellanrum, det är nog utan tvivel IBT. 
  • UnikFamilj
    Paisley skrev 2012-12-03 14:18:08 följande:

    TBA är väl IBT? Finns det någon skillnad?

    Jag undrar hur IBT kan funka om man är "nära förälder". Jag är lite rädd för att köra över lillkillen. Alltså jag vill hitta en träningsmetod där man kan få ut hans maxpotential, men ta det långsamt och inte göra saker som är obehagliga för honom.

    Vår BVC psykolog sa förresten att hon avrådde från metoder där man tvingar barnet, tex tvinga fram ögonkontakt. Hon var faktiskt den enda som stöttade att jag fortfarande ammar. 

    Jag vill såklart att han ska utvecklas och fungera bra. Men om priset är att han trycks ner och mår dåligt så är det inte värt det. Jag har nog andra mål än de flesta. Satsar inte på att han ska bli "frisk". Det finns ingenting att bli frisk ifrån.

    Ska vi hoppa på IBT:n och sedan försöka modifiera den? Kan de gå med på det? Eller fungerar det så att man måste följa ett exakt program?     
    Låter som du tror att IBT är värsta Gestapo-metoden..! Skrattande Visst kan metoden missbrukas, men grunden även där är ju att det ska vara positiv inlärning. Allt ska vara så starkt förstärkt att barnet bara ÄLSKAR att jobba!

    TBA står för tillämpad beteendeanalys, och är liksom grundteorin bakom IBT. IBT är just INTENSIV beteendeterapi - alltså tillräckligt många timmar/v typ.

    För oss har IBT funkar bra i alla fall, och jag lovar att det är SVÅRT att hitta mjukare föräldrar än oss. Jag tror att det är svårast i början, innan man kan tillräckligt mycket själv för att kunna anpassa allt efter sitt barn. Vi var nog för strikta då, och drev äldsta dottern lite ifrån oss under några veckor. Vi hamnade i ett vägskäl där vi kände att det antingen gäller att "vinna fighten" eller helt enkelt köra "vårt race" och satsa på det faktum att hon alltid VILL lära sig om hon är motiverad. Det här var egentligen innan vi ens börjat med teamet på hab, under tiden vi körde privat på distans. Mest bara för att vi själva var okunniga fortfarande.
    Vi har fortfarande meningsskiljaktigheter med teamet här, men inga större grejer och om vi känner att det är nåt som inte känns bra så förklarar vi att det är så och varför och det har aldrig varit ett problem. Jag tycker att de är ganska strikta ibland, men så länge de bara "drar teorin" så är det bara positivt. Man blir medveten om saker och ting man gör själv som faktiskt inte ÄR så bra, där man utan att mena det kan förstärka ett inte så fördelaktigt beteende. Om de skulle framhärda trots att vi sa emot, ja då skulle vi avsluta. Vi har ett väldigt lyhört team, som med tiden har lärt sig bra hur vi funkar. De stöttar oss i TBA-teorin, men lär oss också mycket tydliggörande pedagogik och grundläggande förhållningssätt. Det är ju VI som avgör hur vi vill göra i alla situationer.

    De har själva handletts från Stockholm, och vi har träffat två olika handledare. Den första gillade vi absolut inte. Hon pushade dottern alldeles för hårt, och ville "driva igenom" att hon skulle göra som hon blivit tillsagd. Vi satt som chockade allihopa, sen ropade jag till mig dottern och tog henne i famnen och sjöng lite för henne. Handledaren protesterade och varnade att jag förstärkte "fel" beteende, och jag bet av henne direkt och förklarade att vi inte gör saker på det sättet. Lekte med dottern lite- 5 min kanske, lugnade henne, laddade upp mig själv som förstärkare. Sen tog jag upp henne på stolen och körde igenom alla övningar utan minsta protest med en glad och samlad unge.  Handledaren bara tittade lite chockat på och sa "ja men det är ju så HÄR ni ska göra"..! No shit Sherlock...  Man får aldrig glömma att man själv känner barnet själv, och ALLT måste anpassas. Det GÅR om man vill.

    Jag tror att det är bra med den täta handledningen. Men jag måste säga att jag allt eftersom tiden gått blivit väldigt glad att vi bor utanför det starkaste IBT-fäste, så vi varit mer fria att köra vårt race. Jag vet ju dock att flera varit jättenöjda med Banyan tex, och att de kunnat jobba på ett positivt sätt. Många kompletterar med just Floortime, för att de tycker att IBT:n missar en viktig poäng. Så om du lutar åt attachment parenting så slår jag ett ännu hårdare slag för Floortime i kombination med IBT:n.
  • UnikFamilj

    Himla bra skrivet lille Skrutt.! :) Plockar russinen ur kakan och har en bra bas är precis vad man gör. Jag hade ALDRIG varit nöjd om vi kört enbart IBT, det hade inte passat vare sig oss föräldrar eller barnen. Men det finns mycket bra. Ffa om man läser om och kör mer Denverstuket. Svårt köra det fullt ut utan handledning, men man kan plocka grundtanken. Där elimineras det mesta av riskerna med "traditionell IBT" tycker jag. Man måste helt enkelt hitta precis den väg som funkar för det egna barnet, och den egna familjen. Men man ska absolut inte vara rädd för IBT. Använd teorin rätt bara!

  • UnikFamilj
    sabiha skrev 2012-12-04 10:19:16 följande:
    ibt:en känns för tufft det känns som man skapar en robot och andra sidan vet man ju att barnet lär sig de allra flesta färdigheterna som han/hon lär sig. sonrise känns bättre för barnet har iallafall sin egen personlighet kvar medans han/hon har mindre/kanske inga autism symtom kvar men och andra sidan vet jag inte om de har de färdigheterna som ibt:n ger. det bästa är nog ha en blandad variant som ni säger.
    Men använder du IBT på "rätt sätt" så behöver du inte alls skapa nån robot. Jag håller med lille Skrutt i det att jag vill ha "vanliga barn". Jag vill absolut att mina barn ska protestera när de inte vill något, att de ska argumentera och förhandla kring saker, att de ska välja att vara tjuriga ibland. Det hindrar inte att jag själv försöker tänka på hur jag agerar; att aldrig ha överkrav på barnen utan bryta ner svåra saker i bitar och ta en bit i taget - successivt öka kraven, lära mig hur jag på ett strukturerat sätt visar och förklarar för att de ska ha lätt att lära, hur jag alltid förstärker ett "önskat beteende" (såsom att hänga upp kläderna, att själv gå på toaletten för att kissa, att göra en skoluppgift när instruktionen ges etc) och försöker undvika att förstärka negativa beteenden. Visst finns det en lite risk i att tillföra "yttre förstärkning" men det gör man ju under en begränsad tid och helt enkelt av den anledningen att den inre motivationen inte finns..! Från början kanske det handlar om godis, men så snart man kommit en bit på väg så handlar det istället om beröm och annan rent social eller lekmässig förstärkning. 

    Det är också otroligt värdefullt att "jobba in" tanken hos barnen att om något är jobbigt och lite läskigt, så kan det finnas nåt positivt där i slutänden i alla fall. Min son som har väldigt stora svårigheter litar på att jag förklarar och förbereder honom, hjälper honom igenom nya och svåra saker på bästa sätt, och att jag sedan ger honom "lön för mödan" när han gjort sitt bästa. Utan det hade upplevelsen för honom ofta bara varit negativ; det var nervöst innan, det var oroligt och jobbigt att genomföra, och den känslan sitter kvar i kroppen efteråt. Då vill jag ju inte prova igen...

    Grundtankarna är bra! Sen skulle jag aldrig "trycka ner" mina barn - någonsin! inte i något sammanhang.

    Den stora skillnaden mellan "traditionell TBA" och Denvermetoden, är att man i Denvermetoden utgår just från det "nomalt barnsliga"; man jobbar i lek, man jobbar bara där barnet själv har sin största motivation, man fångar tillfällen i den naturliga vardagen istället för att "konstla till det". Läs och njut!
  • UnikFamilj
    Paisley skrev 2012-12-06 12:34:54 följande:
    Vi har ju funderat på GFCF. När vi provade mjölkfritt så mådde sonen bättre. Men han tyckte om soyamjölken. Han dricker jättemycket mjölk i vanliga fall. Oatley hatar han. Måste man verkligen köra soyafritt? Det är ju en massa mat som innehåller soyaprotein. Om man nu inte lagar allt från grunden, vilket man självklart har tid till när man har ett autistiskt barn     Sonen har en diet som just nu består av amning, komjölk, tomat och Danonino yoghurt. Det kan slinka ner pommes eller brödbitar om det finns någon dressing eller sås till. Han har fortfarande ganska stora problem med att tugga.
    Detaljerna är helheten

    Vi kör med ok till soja numer till de båda äldre. Minstingen åkte på det tåget lite för tidigt, så hon utvecklade överkänslighet mot soja... Om jag var du skulle jag köra fritt från soja, både för att kunna se sen om det blir nån försämring om du sen provocerar och för att undvika att han utvecklar allergi - han är ju inte jätteliten nu men inte alls så stor heller... Eftersom minstingen inte äter soja blir ju det mest här hemma sojafritt, men sojaglass och sojayoghurt kan förekomma och det är ganska tacksamt. Var försiktig alltså...
  • UnikFamilj
    Paisley skrev 2012-12-06 13:34:00 följande:
    Tack för svaret! Men vilken mjölkliknande dryck kan man ge då? Oatley gick ju inte hem som sagt. Och sen kom jag på att det kanske man inte får ha ändå pga glutenrisken? Fast det finns ju egentligen inte gluten i havregryn. Har man havrefritt också så kan man ju typ glömma någon form av bröd, kaka osv. Det är så krångligt det här. Jag tänkte på att ha enbart mjölkfritt till en början eftersom vi testade tidigare och han blev mycket bättre av det.
    Detaljerna är helheten

    Mjölk = rismjölk. Det är det enda som funkar. Grädde, yoghurt etc finns det enligt mig inga bra varianter till. Havregryn går bort, egentligen allt eftersom de anses vara kontaminerade, men åtminstone alla typ oatley-produkter eftersom de inte ens klarar den tidigare gränsen för glutenfritt (som ändå inte är glutenfritt) utan bara benämnts som "med lågt gluteninnehåll". Naturligt glutenfritt gäller. Lär dig använda Lailas gula mjölmix, och Jyttemjöler är mitt tips. Majs- och potatismjöl till vissa saker. Man hittar mer och mer allt eftersom, men jag kommer ihåg känslan av hopplöshet i början... Finns både gröt, bröd, fikabröd och tårtvarianter som funkar bra. Man ställer också om smaklökarrna lite... :) Är det nåt särskilt du vill ha tips om så hojta till!
  • UnikFamilj

    Japp. Går att göra mandelmjölk, men finns också att köpa numer. Sägs vara god! Jag väntar ivrigt på att få prova!

  • UnikFamilj
    kaffemamma skrev 2012-12-10 12:41:10 följande:
    godaste mjölkersättningen är nog potatisbaserade Dairy Free. Jag har beställt den någon gång som pulver från renkost.no. Sonen gillar mandelmjölk som finns i hälsokosten. Ganska mycket socker i den vanliga, nu kör vi en sockerfrivariant som vi blandar med hälften rismjölk (som är sötad). Kokosmjölk funkar ju i pannkakor, en del matlagning, bakning osv.
    Jag tycker den är ok att baka på, och till vissa andra saker. Men att bara dricka, nja faktiskt inte. Inte heller till flingor och sånt. Vi köpte mycket under en period, men nu är det nästan bara rismjölk som går. Ska testa mandelmjölken dock, för ungarna dricker ju inte alls riskmjölk utan det är bara det som används i såser, i pannkaka och allt annat man gör. 
Svar på tråden Autism - länktips, behandlingsmetoder osv 7