Autism - länktips, behandlingsmetoder osv 7

pcalma: Då kör hon ju redan gluten och mjölkfritt . Jag håller med om vad Kaffemamma skriver. En väl fungerande förskola/skola där assistenten är kunnig och lyhörd ger ju barnet möjlighet att utvecklas oavsett metod och antal träningstimmar. Man behöver inte stirra sig blind på det. Det viktiga är att barnet får mycket vuxenstöd hela tiden. En viss kompetens hos personalen behövs. Vår sons första resurs som han hade innan vi började med IBTn brukade tex. ta med M  till biblioteket "för att han trivdes så bra där". Gulligt tänkt, men inte särskilt utvecklande för sonen då det enda han gjorde på biblioteket var att springa längs bokhyllorna och titta på dem i ögonvrån . Den resursen förstod inte det här med att skapa ett samspel med barnet, utan hon lämnade honom i sin autismbubbla (även om hon säkert menade väl).

Kaffemamma: Ja, jag är också förvånad över läkarnas inställning. Ibland är de liksom för hårdnackade. Lite öppnare skulle de ju kunna vara. Åtminstone så pass öppna att de läser på lite och går på BAN konferensen.

Kaffemamma: Bra, jag skulle också behöva tips angående bildstöd. Något som jag tycker är bra är att fota sekvenser över vardagliga situationer som tex. toalettbesök, påklädning dvs. Där fastnar man ju ofta i verbal prompt och bildstöd är då ett bättre hjälpmedel som ökar självständigheten, tränar exekutiva funktioner (som det heter på fint språk) samt är lättare att avveckla än verbal prompt (sägs det iaf).

Vi provade strikt gluten och kaseinfri diet i tre månader och märkte ingen effekt, varken på mage, hyperaktivitet eller uppmärksamhet. Vi började sedan med normalkost direkt så sonen gick från full GF/CF till glass, youghurt och vanligt gluteninnehållande bröd inom loppet av ett dygn. Hade sonen varit känslig för gluten och kasein borde vi ha sett en negativ effekt av den gluten och mjölkchocken som han utsarttes för. Men det hände absolut ingenting. Det utesluter ju dock inte att andra barn kan bli bättre av GF/CF. Det som gjorde att magen började fungera igen var att ge sonen lösande kost och laktulos, kombinerat med blöjavvänjning. Jag tror att man kanske ska hålla på längre med GF/CF än vad vi gjorde för att se en effekt. Samtidigt så finns det ju alltid risk för bristsjukdomar om man kör diet under längre tid. Men de flesta som kör GF/CF är så himla pålästa så jag tror att i allmänhet så har man koll på näringsämnena och ger tillskott etc. Själv är jag dock starkt skeptisk til att ge megadoser av kosttillskotten, men så är jag ju också mer skolad inom traditionell medicin, så det påverkar ju såklart mina beslut. Att "glutenchocka" barnet så som jag gjorde är kanske inte heller att rekommendera om man inte har läkarutlåtande (vilket jag hade). Lycka till med dieten, jag tycker det är värt att prova, åtminstone ett par månader iaf.

Hej!

Jag gick Speciellas workshop för drygt ett år sedan. Jag tycker att det var jättebra. Man fick mycket feedback (vi hade ju filmat material när vi leker med sonen) och det var kul att träffa de andra föräldrarna. De flesta körde IBT men ville kombinera detta med floortime. Jag tycker dessa två förhållningssätt komletterar varandra perfekt. Floortime boostrar verkligen samspelet och relationen och är jättebra för utveckling av leken. I IBTn tränar barnet en massa saker som man faktiskt kan använda sig av i leken sedan (joint attention, kommunikation, språk, immitation). Ofta tycker jag att incidental teaching och floortime ibland går in i varandra. IT är ju när man riggar en lek eller en situation och sedan väntar in barnets initiativ. Floortime handlar också mycket om det.

Intessant med Lanscet-publiceringen.

Kaffemamma: Vilken besvikelse! Viktigt att det kommer fram i kursutvärderingen, men det hjälper ju inte er som går kursen nu.

Grivel: Jag har också läst något liknande. Vi får se vad som händer i framtiden. Tänk om allt kunde ordna sig med hjälp av en operation...

Ja, jag undrar hur man verkligen hade gjort om det fannns en operation som skulle kunna bota autismen idag . Jag tycker ju att min son är en alldeles underbar liten person och just p.g.a sin autism så är han ju väldigt speciell och charmig. Men han och vi lider också ont. Det är jobbigt med alla dessa fixeringar och utbrott. Det tär på oss, det är jobbigt för vår son och det är jobbigt för syskonen. Jag längtar så efter att få leva och inte bara överleva. Hela vårt liv kretsar kring autism, träning, konflikter med syskon och bråk med idioterna på kommunen. Min avhandling skulle ha varit klar för flera år sedan. Snart blir jag väl utsparkad som ett hoplöst fall. Det finns ingen ork längre förrutom till barnen. Tänk om en operation skulle kunna ge oss livet tillbaka. Man skulle vara bra frestad ändå...

(Shit vad jag stavar taskigt.)