CathrinS skrev 2010-03-03 10:12:32 följande:
Jag har haft med min dotter.. har juh henne på heltid så finns liksom inget alternativ. Men då har vi gått o tagit en fika el dyl.. blir juh som att fika med en utav mammas kompisar bara. Nu börjar hon juh dock bli äldre, 3 år nu, o juh äldre desto svårare kommer det att bli.. Jag har varit singel i ca 1 o 3 kvarts år nu, har dejtat en del.. det har blivit lite längre grejer med ngr.. men det e juh det som e det tråkiga, när det blir lite mer o gumman tycker det e SÅ roligt när de kommer.. o sen kommer de inte mer. Dock tar hon inte illa vid sig ännu.. o det e juh likadant med kompisar..en del kommer ofta en del sällan o en del slutar att komma..så får väl försöka ta det så så länge det går..
Sonen är 3+ och dottern 1½år, iofs är jag bara 24 jag hinner nog träffa någon tids nog, har ingen direkt panik, men samtidigt känns det som enklare om man hade träffat någon nu när barnen fortfarande är små.
Både för barnen och ev ny partner.
Nog skulle jag kunna tänka mig ta med barnen på en fika men det känns ändå inte riktigt rätt för mig.
Men vad gör man. enda egna tiden man har är efter 19.00 när dom sover.
Och då är man låst till hemmet.
Jag har träffat en del jätte fina killar genom norrlandskontakten. Men oftast har dom egna barn på halvtid och bor 30-40 mil bort.
dvs ingen av oss är direkt flyttbar för tillfället, Även om man skulle inleda ett distansförhållande med någon så är ju saken den att man aldrig kommer se hur man funkar i vardagen tillsammans.
Och har man barn är det nog lite väl vågat att sticka iväg och chansa i en ny stad.
Håller på att utbilda mig till licencsvetsare nu, så man lär inte röra på sig det närmaste året, Sen får man väl se vad livet för med sig.
