Inlägg från: Amazina |Visa alla inlägg
  • Amazina

    Boende i Schweiz del 11.

    Tuntalisa skrev 2010-05-19 09:54:28 följande:
    Ja det var den värsta perioden vi varit med om! Vi är sa glada för att hon finns kvar hos oss. Med alla komplikationer som tillstötte sa är det nästan ett mirakel. Vi hade tur att bli skickade sa fort till Zurich där de verkligen är i världsklass! Jätteduktiga läkare och sköterskor, särskilt pa intensiven där hon vardades i 3 veckor. Jag och min man bodde pa ett föräldraboende bredvid sjukhuset. Varan son bodde kvar hemma i Lugano med mina svärföräldrar och kom och hälsade pa nagra ganger i Zurich. Vi har nu varit hemma i 1.5 manader men dagarna är fulla med terapier och sjukhusbesök. Vi har varit pa nagra aterbesök i Zurich och nagra besök kan tas om hand här i Ticino.  Amazonas: jobbar du här i schwiz pa sjukhus? 
    Ja, den schweiziska sjukvården är bra mycket bättre än den svenska! Finns behov så finns resurser! Jag jobbar på Kantonsspital Baden, men på akuten. Jobbade med hjärtintensivvård i Malmö tidigare.
  • Amazina
    Tuntalisa skrev 2010-05-19 11:34:02 följande:
    Jag kan inte jämföra med den svenska sjukvarden, men jag antar att du kan det eftersom du jobbat i bada och sett fler sjukdomsfall. Vi kände att de aldrig gav upp. Aven när hon var som sjukast och hade alla möjliga komplikationer och sa hjärnblödningen uppa det sa gav de inte upp. De var hela tiden väldigt uppriktiga och raka i sin information (inte alltid det roligaste men nödvändigt). Det var hela tiden manga läkare inblandade och det känns som vi känner till varenda läkare och sköterska pa hela sjukhuset Vi kan nu ringa när vi vill, direkt till läkare, och fa prata. Varan barnläkare här i Lugano har gett oss sitt privatnummer och vi kan ringa när som helst. Var son var noga kontrollerad medans vi var i Zurich för att vara säkra pa att han inte skulle bli sjuk han med. Det som även fungerar bra här (även innan N blev sjuk) är att om man är orolig sa kan man fa tid till läkare samma dag (det är nog inte lika lätt i sverige). Förresten beundrar jag dig och alla andra lägare och sjuksköterskor för jobbet ni gör pa akut och intensivvard. Det maste vara psykiskt jobbigt manga ganger. Vi sag sa manga sjuka barn pa barnsjukhuset, riktigt sjuka, och alla klarar sig inte. Det sätter sina spar. Naja, till nagot annat. Har varen kommit till er med? Efter nagra veckors regnande och regnande sa har nu äntligen solen kommit. Det var pa tiden.  
    Ja, jobbet är inte helt lätt ibland, men mycket mycket roligt och mycket spännande! Kommer aldrig byta yrke!

    Våren var det ja.... Hmm... Varmt är det ju inte men jag hoppas på helgen! Vi har fått grilla under paraply i veckan! Det känns tokfel!
  • Amazina
    Totoro skrev 2010-10-04 14:20:47 följande:

    Hej! Jag har följt er tråd i snart ett år nu och är nu faktiskt äntligen på väg till CH på riktigt! Så nu vågar jag skriva också, inte längre rädd att allt ska gå i kras...
    Min man flyttade faktiskt ner i lördags (temporärt boende i Buchs, SG) och jag och barnen (pojkar, 4 och nästan 6 år) följer efter i december. Planerar att bo i St Gallen, finns det någon annan som bor i närheten? Jag har inte sett någon hittills, men så är jag ju inte helt haj på var alla orter ligger heller.
    Någon som har fantastiska tips inför flytten?


    Välkomna hit!
    Tips: OM ni INTE planerar att gå i kyrkan, uppge det då åt det bestämdaste när ni skriver in er på Kreisbüron/personenmeldeamten. Då registreras ni som "ingen religion" och behöver inte betala kyrkoskatt. Sen kan ni ju ändå stötta svenska kyrkan om ni vill. 
  • Amazina
    stina0220 skrev 2010-11-15 18:58:27 följande:
    Hej.

    Blev så glad när jag hittade den här tråden. Har precis fått reda på att jag är gravid med en man som kommer från Geneve men arbetar i Zurich. Vi har träffats varannan vecka i åtta månader, lite upp och ner givetvis då distansförhållanden inte alltid är det lättaste. Nu sitter jag här med min pojkvän i Zurich och vet inte vad jag ska göra?! Jag är inte lika förtjust (tror jag) i Schewiz som alla andra här på tråden verkar vara men det har nog mest med rädsla att göra samt att jag tycker det verkar lite litet? Jag bor i Stockholms storstad nu och min pojkvän bor 3mil utanför Zurich stad för att skatterna är bäst där. Han önskar att jag flyttar till honom efter födelsen men problemet är att jag står extremt nära min egen familj och inte alls har lust att ta hand om mitt första barn (jag är snart 31år) i en stad jag inte känner till (han är också beredd på att flytta till Geneve i stället så jag kan lära mig franska vilket är mer användbart) men problemet är att jag är livrädd för den ensamhet jag tror jag kommer utsättas för. Han jobbar hårt och långa dagar och då sitter jag där helt utan vänner eller min familj och kan inte språket och .... ja ... mycket. Det skulle eventuellt handla om 1 och 1/2 år men ändå, det är första tiden och helt nytt och jag tror att stöd från min familj är mycket viktig, framförallt då min pojkvän kommer jobba så mycket.

    Att han flyttar hit i sinom tid är givetvis ett alternativ men det är svårt för honom att få ett jobb här och han är mitt uppe i sin karriär (det är jag också ioförsej) men jag märker att han verkligen inte tycker att det är den mest optimala idén. Jag vet varken ut eller in.

    Är det något som varit med om samma sak? Hur är det med att skaffa sig vänner etc i tex Zurich och Genevenär jag bara talar engelska och har något gjort den flytten under en så känslig tid?

    Varm hälsning
    stina 
    Hej!
    Välkommen hit! Jag bor i Zürich, är också 31 och är även jag gravid. Är nu i v 17 (har jag berättat det i tråden???) och om allt går vägen är jag tvåbarnsmamma i april nästa år. I Zürich finns tusentals svenskar! Du kommer lära känna massor!!
  • Amazina
    stina0220 skrev 2010-11-15 20:33:17 följande:
    amazonas: Tack för ditt svar. Ja det är kanske så. Känns bara som en så förbannat stort steg! Hur länge har du bott i Zurich? Gillar du det och varför flyttade du? Saknar du inte din familj, vänner hemma? Arbetar du där? Jag har en välgående karriär här i Sverige och är givetvis rädd för att ge upp det bara sådär. Så många funderingar att jag blir galen.

    Varm hälsning
    stina 
    Jag flyttade hit, efter att min man fått jobb här. Jag gjorde först färdigt min specialistutbildning i Sverige och vi hade långdistansförhållande ett tag... Det var drygt! Sen kom jag hit och har sedan dess nog aldrig haft hemlängtan. Schweiz har så mycket som inte Sverige har! Bara den schweiziska sommaren är anledning nog att stanna! Visst saknar man familjen men de bodde ändå inte i samma stad tidigare och med tanke på det korta avståndet till Zürichs flygplats är man ju i Sverige på bara någon enstaka timme! Det jag tyckte var jobbigt i början var att alla jag kände även var kompisar till min man (då pojkvän). Men jag byggde upp ett kontaktnät ganska snabbt och det var skönt att få "egna" kompisar. Jag har bott här i 7 år nu (min man 8) och jag har ingen aning om hur länge vi kommer att stanna. Kanske kanske blir vi kvar för alltid... Det skulle inte förvåna mig! jag är IVAsjuksköterska och jobbar på akuten här. Jobbet här är både bättre betalt, roligare, mer välorganiserat och lugnare än i Sverige.

    Jag hade läst tyska på gymnasiet och högstadiet, men halvsov väl på lektionerna och kunde väl typ som mest beställa mat på restaurang och småprata lite. Där låg min tyskanivå. Det går dock så himla snabbt att lära sig om man bara vågar prata! När man kommit över pinsamhetsspärren och pratar trots att man gör fel lär man sig snabbt!

    Jag trivs mao jättebra! Förutom att jag har en risig graviditet nu, men det är en annan historia...
  • Amazina
    stina0220 skrev 2010-11-15 22:07:02 följande:
    amazonas: Jag är också spec. sjuksköterska men har mottagning inom estetik och större ickeoperativa ingrepp. Vad jag fick höra måste man göra om ett sorts sjukskötersketest för att få jobba i Schweiz? Stämmer det? Har ju inte jobbat som "vanlig" syrra på många år och min specialisering ligger långt ifrån vad det testet kommer innehålla.
    Mycket tacksam är jag att du delar med dig av din historia. Det lugnar mig lite trots att jag tror att jag kommer känna att det är väldigt tufft i början med en nyfödd och ingen mamma, syster eller nära vänner i närheten och en man som bara får vara hemma en vecka efter födelsen. Men men. Det är kanske meningen att jag ska bli tuffare och klippa banden ... jag vet inte. Jag kommer från ett elva årigt förhållande som blev äktenskap och vi försökte får barn med IVF: er och allt under flera år och så skiljer jag mig  och träffar den här mannen ganska snabbt och blir därefter gravid men så bor vi inte ens ihop och jag skulle bara önska att han redan bodde här och att allt var enklare. Flytta utomlands har jag aldrig haft en dragning till trots att jag reser för nöje otroligt mycket. Så stort både en graviditet, ny man och nytt land och allt inom en sådan kort tidsperiod. Jag önskar bara jag visste vad jag ville men hjärtat och huvudet är så förvirrade och jag känner mig mest ledsen. 

    Kaj04: Han bor nu i Wollerau men om jag kommer flyttar vi nog in i Zurich city ...För annars får jag nog tuppjuck ensam så långt borta från stan.  
    Stina0220- Du behöver inte göra något test om du gjort din utbildning i Sverige. Du skickar helt enkelt in dina till engelska översatta högskolebetyg med din legitimation till Röda korset. Kopiorna måste först vidimeras på någon form av myndighet (vad den nu hette) så att de är identiska med orginalen. Efter några veckor får du din schweiziska Anerkennung och kan söka jobb här. Tror inte din specutbildning har en motsvarighet här.
    Jag köpte en jättebra bok när jag skulle flytta ner. Det var en tyskalärobok i sjukvårdstermer. De vanliga patientdialogerna och alla de ord man använder i sjukhusmiljö. Tror den hette Deutsch im Krankenhaus eller liknande. Tror jag har kvar den om du vill låna den i framtiden. Annars kostade den inte så mycket och går säkert hitta på nätet.

    Vi har inte heller någon släkt här och det gick hur bra som helst att få barn här. Om du föder här får du för det första stanna på sjukhuset så länge du behöver (man blir inte utslängd som i Sverige), och efter att du kommit hem får du en barnmorska som gör hembesök dagligen upp till 10 dagar efter förlossningen. Längre om det finns behov. I varje kvarter/område finns en Mutter/vaterberatung (föräldrarådgivning) dit du går för att väga barnet och hjälper dig med alla frågor och problem du har.

    Kaj04- Jag mår mycket bättre, äntligen! Men är fortfarande sjukskriven och sedan ett tag rätt trött på att vara gravid och sjuk...
  • Amazina
    kaj04 skrev 2010-11-17 14:35:11 följande:
    amazonas: skönt att höra att det blivit bättre, när kommer egentligen nummer 2? 
    I april om allt går som jag tänkt mig.
  • Amazina
    stina0220 skrev 2010-11-18 20:46:03 följande:
    Tack för svaren! Jag känner mig så mycket lugnare nu. Det kommer bli bra det här. om allt går som planerat flyttar jag ner i maj. Är då i 6-7 månaden så kan jag komma in i miljön och fixa hemmet lagom till födseln.

    Varm hälsning
    stina 
    Hör av dig när du är i Schweiz, så kanske vi kan ses på en fika!
  • Amazina
    Sökaren69 skrev 2010-12-07 11:03:26 följande:
    Hej alla i området kring Geneve och Lausanne! Jag planerar att tillsammans med min man och 2 barn, 6 och 7 år, att flytta från Sverige till detta område under sommaren 2011.

    Min man kommer arbeta troligtvis i Geneve (IT konsult) och vi söker bostad helst i en stad eller i nära anslutning. Vi söker information om hur det är att bo med barn tex i Geneve eller Lausanne. Kan vi få några tips?

    Hur funkar det med skolor? Vad finns för fritidsaktiviteter? 

    Tacksam för alla tips!

     
    Bor i Zürich så jag är inget Geneveproffs... Men det finns ju en svensk skola i Geneve om inte barnen kan franska.
    www.svenskaskolan.ch/
  • Amazina

    Hej Malip!
    Jag har ingen erfarenhet av hur man sparar på stamceller på barn, men jag har för mig att jag fick papper hemskickade ang detta innan förlossningen. Vet i alla fall att jag läs om det, men minns ej var.

    Vad jag vet så avnavlas barn direkt efter förlossningen. I mitt förlossningsbrev skrev jag att jag ville ha spätabnabelung och jag minns att barnmorskan blev förvånad över det (det var tydligen inget som diskuteraders så mycket här i Schweiz). Det finns ju inte bara fördelar med sen avnavling, utan risken för gulsot ökar ju också. Min lilla blev gul och jag fick ligga inne några extra dagar pga det. Vet dock ej om resultatet kanske hade varit det samma med direkt avnavling. För en diskussion med personalen när ni kommer in. Jag kan tänka mig att man kanske får olika rekommendationer beroende på i vilken graviditetsvecka man föder mm.

    Lustgas (Lachgas) finns inte på alla ställen. På Unispital tror jag 2 rum är utrustade med det (för två år sedan var det i alla fall så) och de var inte lediga när jag födde. Vet ej hur det ser ut på de andra sjukhusen. De är dock lite mer restriktiva med det här jämfört i Sverige. Jag vet att det påstods att kvinnan inte var helt koncentrerad med lustgasen och att vissa tyckte det var gammalmodigt. När du ringer in och anmäler att du har värkar/att vattnet gått, säg då med en gång att du vill ha Lachgas så att de kanske kan hålla ett sånt rum ledigt till dig. Annars finns samma möjlighet till smärtlindring som i Sverige. Tror det är vanligast med "att föda naturligt" på mindre sjukhus. På Unispital eller Triemli t ex kan jag lova dig att narkosläkaren kommer springandes bara du nämner ordet epidural. Ett tips är att säga till i tid! Det tog ett tag från det att jag kände att jag behövde epiduralen tills den verkligen satt. Hade rätt ont inann dess... Men SEN när den väl verkade var det som att komma till himmelen!

    Andra tips... Hmm... Förlossningsvården och eftervården här funkar bättre än i Sverige, så du ska inte vara orolig.
    Ett tips kan vara att vid nästa besök på sjukhuset be om en eller två vuxenblöjor... Det kan ju hända att du får åka in själv till sjukhuset och att hålla fast ett badlakan mellan benen och samtidigt bära sin väska kan vara lite trixigt... Och det kan komma en del vatten om man har otur.
    Ett annat tips är att lära sig lite förlossningsterminologi på tyska. De flesta pratar ju Engelska men det kan vara frustrerande att ha grisont och vilja ha någonting speciellt men inte kunna uttrycka det.

    Lycka till!
    (Är själv i v 28)

Svar på tråden Boende i Schweiz del 11.