Stealth skrev 2011-01-18 22:14:48 följande:
Såklart det blir olika bud, utvecklingen går frammåt  
 
 
Det är ju just det, alla klarar vi oss på olika mängd mediciner, jag äter (åt) bara 2 tabletter per dag och hamnade på 0,4, andra måste äta mer för att komma dit. Andra måste ha mycket högre koncentration för att få effekt, och jag reagerar nästan uteslutande på mycket små doser oavsett vad. Jag får också konstiga biverkningar men det är ett annat kapitel. 
Här fungerar det som så att vid inledningen av medicinen testas du först med ett omfattande test och blodprov 2 gånger i veckan i ca 2 månader, när allt är stabilt går man till provtagning var tredje månad.
Sista är sista svängningarna, jag svängde massor innan hela tiden, nu bröt en starkare hypomani igenom med en efterföljande deppressiv period. Jag har minskatr mycket på den här korta tiden i svängningar.
Jo, det är ju klart olika för alla. Är faktiskt inte så glad att behöva så många tabletter om dagen eftersom det ju sliter på kroppen, men utan medicin så tar denna krooppen självmord med tiden. För omdecinerad går inte att vara för mig.
Jag frågade faktiskt min sköterska (när jag hade en) om det var fler prover men det var inte nödvändigt. Om jag misstänkte förgiftning så var det typ inge å bry sig om.
Känner mig lite lätt förbisedd.
Min litiumsköterska fick personliga problem och var borta ett tag, då fick jag en socionom att ha som kontakt, och hon visste inget om sjukdomen, medicinen eller nåt annat.
Här får man göra ett sånt där test hemma där man mäter urin och mängden man dricker i två dygn och nåt blodprov som kollar av nånting så allt är okej. Förutom då litiumdosen som är färdigställd efter 2 bra provtagningar i sträck.
Fick höra idag av en inom sjukvården att Litium ju var en tung medicin, jag har blivitt behhandlad som om det är två panodil och gå och lägga siig som gäller :/
Strunt samma. Intressant att höra andras sätt att komma rätt i hjjakten på bättre mående =)