Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 18 Jan 22:07

1601 svar

Bipolär/manodepressiv sjukdom, vi fortsätter i ytterligare en tråd 2

Stealth skrev 2011-01-18 21:53:59 följande:

Jo jag pratade med läkaren idag, och provtagning kan ju ske först efter att man höjer, jag var redan steady state på dosen innan och skulle precis börja min 3 månadersintervallprovtagning.

0,3-0,4 är de nyaste riktlinjerna, kan man ligga där så är det bra, många klarar sig på de låga nivåerna vilket man inte trodde innan. Läkaren hade läst på ordentligt om nya rön, jag har egentligen fått mycket bra gensvar redan på 0,4 (1x1 42mg) per dag, det är bara det sista som helst ska bort nu.

Lustigt.. Blir lite trött på alla olika bud ang. Litium. Men det är ju även upp till den som tar dem att känna efter antar jag. Jag skulle aldrig klara mig på så låga doser som 0,4

Hur menar du med tremånadersintervallprovtagning?
Vilket sista ska bort?

Jag ligger på 3+0+4 nu och hade gärna höjt en till meeen då hamnar jag för högt :/

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 18 Jan 22:31

#1533

Stealth skrev 2011-01-18 22:14:48 följande:

Såklart det blir olika bud, utvecklingen går frammåt

Det är ju just det, alla klarar vi oss på olika mängd mediciner, jag äter (åt) bara 2 tabletter per dag och hamnade på 0,4, andra måste äta mer för att komma dit. Andra måste ha mycket högre koncentration för att få effekt, och jag reagerar nästan uteslutande på mycket små doser oavsett vad. Jag får också konstiga biverkningar men det är ett annat kapitel.

Här fungerar det som så att vid inledningen av medicinen testas du först med ett omfattande test och blodprov 2 gånger i veckan i ca 2 månader, när allt är stabilt går man till provtagning var tredje månad.

Sista är sista svängningarna, jag svängde massor innan hela tiden, nu bröt en starkare hypomani igenom med en efterföljande deppressiv period. Jag har minskatr mycket på den här korta tiden i svängningar.

Jo, det är ju klart olika för alla. Är faktiskt inte så glad att behöva så många tabletter om dagen eftersom det ju sliter på kroppen, men utan medicin så tar denna krooppen självmord med tiden. För omdecinerad går inte att vara för mig.

Jag frågade faktiskt min sköterska (när jag hade en) om det var fler prover men det var inte nödvändigt. Om jag misstänkte förgiftning så var det typ inge å bry sig om.
Känner mig lite lätt förbisedd.
Min litiumsköterska fick personliga problem och var borta ett tag, då fick jag en socionom att ha som kontakt, och hon visste inget om sjukdomen, medicinen eller nåt annat.

Här får man göra ett sånt där test hemma där man mäter urin och mängden man dricker i två dygn och nåt blodprov som kollar av nånting så allt är okej. Förutom då litiumdosen som är färdigställd efter 2 bra provtagningar i sträck.

Fick höra idag av en inom sjukvården att Litium ju var en tung medicin, jag har blivitt behhandlad som om det är två panodil och gå och lägga siig som gäller :/

Strunt samma. Intressant att höra andras sätt att komma rätt i hjjakten på bättre mående =)

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 18 Jan 22:35

#1534

En annan fråga.. Är det någon här som ätit Litium och minskat kraftigt i vikt samtidigt?

Jag ska ev. göra en GBP och med tanke då på hur bra *erm* det funkar runt med psykvården så undrar jag om värderna kan förändras? Min läkare säger nej, men å andra sidan litar jag inte helt på den doktorn då han sannolikt inte varit med om just denna kombination innan.

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 20 Jan 18:05

#1539

Stealth skrev 2011-01-19 09:17:01 följande:

Jag är en av de få tydligen som minskat kraftigt i vikt. När jag går ner, får jag högre värden på provtagningarna och jah har "bara gått ner runt 10 kilo"

Det var det jag misstänkte. De har bara viftat bort mina farhågor men med lite tur från ovan kommer jag få en GBP. Det kommer bli en mycket stor viktförlust och jag vill inte förlora livet pga det.
Tack för svar =)

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 27 Jan 19:42

#1553

Zyfox skrev 2011-01-27 13:10:40 följande:

Måste fråga...

Är alla sjukskrivna el jobbar ni något? Hur mkt då?

Hoppas ni alla har en bra dag idag.

Sjukskriven men får inget från FK eftersom jag hade en vanlig läkare som inte förstod att jag var sjuk. Kämpar att försöka orka börja plugga men har haft ett bakslag igen så nu enbart 2 aktiviteter/ möten per vecka.

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 28 Jan 15:58

#1555

Zyfox skrev 2011-01-28 00:17:07 följande:

Usch vad jobbigt med en läkare som inte förstår!

Ja men jag har variit sjuk i 15 år ca och ingen har upptäckt det föränns för två år sedan. Känns ju lite pissigt att ha förlorat alla åren på nåt vis. Tur jag inte är "sjukare" och söker upp sista läkaren *s*

Nä jag har fått höra allt från "ryck upp dig", " alla kan må lite dåligt ibland", "jag mår heller inte bra alla mornar jag ska gå och jobba" "nu måste du ut i sysselsättning, du har två veckr på dig sen är du friskskriven"

Läkare är ett intressant folkslag..

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 6 Mar 21:34

#1571

Anonym (sjuk) skrev 2011-03-06 00:07:20 följande:

Hej!
Jag lider av biplolär sjukdom och har funderingar kring förlossningen.. hur har ni med bipolär sjukdom tagit er igenom en förlossning? Har ni gjort kejsarsnitt eller fött vagnilat? Jag är rädd att min sjukdom ska påverka min förlossning väntarp å samtal osv med special läkare osv inom detta område. mnen skulle gänra villja veta hur det gått för er? Har ni som valt att föda naturligt ångrat ert beslut?? Vet inte hur jag ska göra..

Jag fick barn genom akutsnitt och efter det en månad på neo utan medicin då jag ju skulle pumpa *bla bla*
I efterhand hade det varit mycket bättre att påbörja medicineringen så fort som möjligt.
Man riskerar att få en förlossningsdepp så tänk på det.

Min BM visste allt och skrev med i mina journaler att jag var bipolär. Varje gång någon tog fram min journal så kom det upp en stor röd "flagga" som hänvisade till anteckningar och det gjorde att de visste och jag slappp berätta och undra.

Vad som är otroligt viktigt för dig är att se till att ha back up ifall nattsömnen blir för illa. Att du får sova är A och O. Mycket viktigare än friska nyblivna mammor då du redan är stresskänsligare.

Om du får sova på natten fungerar du bättre på dagen och kan vara en mamma.

Lyssna på din kropp och ditt huvud och som sagt meddela de i sjukvården så vet de.

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 12 Mar 22:05

#1577

Anonym (jessibell) skrev 2011-03-07 11:31:20 följande:

Har ni ammat efter förlossningen? Jag hade nog inte klarat av att ta hand om barnet utan medicinerna i kroppen...

Jag pumpade en månad och sen försökte jag amma ett tag efter. Såhär i efterhand skulle jag ha struntat i att pumpa och gått på medicinerna direkt, det tog lång tid att komma tillbaka psykiskt.

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 13 Apr 22:22

#1580

Anonym skrev 2011-04-12 21:56:12 följande:

Skulle vilja fråga er om råd...

Jag har precis blivit gruppchef på företaget som jag jobbar på och fick förra veckan information om att en i personalen är manodepressiv och även medicineras för detta. Sedan förra veckan har han orsakat två incidenter som jag antar, eftersom jag inte är kunnig om sjukdomen, är sviter av hans diagnos.

Nu undrar jag hur ni tycker att jag ska bemöta honom? Klarar han av att ta emot feedback? Hur känslig är man när man är i en "dålig" fas?

Känner era arbetsgivare till era diagnoser? Hur fungerar det när ni befinner er i en svacka?

Hoppas ni orkar och vill svara.

www.bipolarna.se/

Där finns massa matnyttigt.

Vad jag tycker du ska göra är att prata MED personen i fråga. Han är troligen mycket medveten om sin sjukdom. Fråga vad DU kan göra för att underlätta eller finnas där.
Självklart ska det finnas samma krav occh föräntningar på en som är bipolär men man måste veta när saker är lämpliga att ta upp.
En bipolär är en enorm styrka att ha i ett team om denne "utnyttjas" rätt.

När jag är i en svacka så blir jag ovän med alla, jag är iofs bara bipolär typ 2, men de lägena kanske du ska gå in i ett tidigt skede. Var lyhörd.

Värsta du kan göra tror jag är att låtsas som de regnar. Då får man bara ångest och det blir inte bra i slutändan.

Så ta ett enskilt samtal vettja, lite naturligt, inte inplanerat så långt innan. Och gör upp en arbetsplan.

Jättebra initiativ förresten av DIG att söka information!

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 15 Apr 23:01

#1582

Anonym skrev 2011-04-15 22:53:00 följande:

Anonym (Bippo2/adhd): Tack för tipsen! Hade i dag ett samtal med honom om hans beteende för några dagar sedan. Vi kom överens om att vi ska träffas både han och jag om några dagar och själva diskutera hur han vill att det ska vara och hur vi ska samarbeta. Just i dag ville han ha med sig en facklig representant, tror att han var lite nervös eftersom han har fått stå till svars för sitt beteende ett par gånger tidigare och visste inte hur jag skulle reagera (jag är som sagt var sprillans ny som chef för gruppen och känner dem inte sedan tidigare). Men när han märkte att jag inte dömde ut honom för hans agerande kändes det som att han slappnade av lite och var väldigt tillmötesgående.

Kikade lite på sidan som du tipsade om, en superbra källa som jag kommer att återvända till regelbundet för att lära mig mera.

Vad GLAD jag blir!! Tänk om jag hade fått en sån chef, då hade jag börjat jobba direkt!

Jag tror det är lätt att få sparken trots att man inte får sparka en människa med ett psykist handikapp hur som helst, det finns alltid kryphål. Men du verkar se denna man som en resurs och det är toppen att du inte dömer ut honom.
Skriv gärna ner en handlingsplan som ni båda har tillgång till och fråga honom vad DU kan göra. Man ser inte alltid tecknen i tid när det svänger och det kan vara bra för dig att veta vad du ska göra eller vem du ev. ska ringa till.

Detta gjorde min kväll! Det finns riktiga normala människor på familjeliv också <3

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 21 Apr 21:45

#1584

silhuett skrev 2011-04-21 19:39:03 följande:

Hoppar in här.

Har länge misstänkt att jag har någon form av bipolär sjukdom (har haft många återkommande depressioner, och i alla fall 2 längre hypomana perioder. Har lidit av självmordstankar och destruktiva tankar/beteenden sen tonåren, samt att min farfar tog livet av sig pga psykisk sjukdom, och flera syskon har lidit av depressioner).

Var till en psykiatrisk klinik häromveckan, och efter en timmes samtal så nämnde läkaren det själv - att jag troligen är bipolär typ två. Kommer nog inte göra någon riktig utredning (måste man det?) utan ska få börja med Lamictal. Gjorde ett blodprov för att kolla levervärdena för en vecka sen, och läkaren skulle ringa upp mig och ge klartecken när jag kan börja med medicineringen. Men har itne hört nått från honom än, och nu är det ju påskhelg..

Har haft mycket ångest den senaste veckan, och hade seriösa självmordstankar igår. Nu mår jag bättre, men känner fortfarande av ångesten och rastlösheten i kroppen..

Jag vet inte riktigt vad de gör för utredning men på mig gjorde de aldrig någon såsom när man utreder ADHD.

Jag fick litium direkt och det är en livräddare för mig faktiskt.

Tog du upp ångesten med läkaren? Det finns bra ångestdämpare att ta.

Det enda jag kan säga är grattis till att du fått chans till ett bättre liv =) Och håll ut! Det blir bättre och nu är målet så nära.

*massa varma kramar*

Anonym (Bippo2/adhd)

Äldre 22 Apr 07:06

#1586

silhuett skrev 2011-04-21 22:01:52 följande:

Jag tog upp att jag hade haft mycket tankar på självmord och döden. Han frågade om det var seriösa planer, och det sa jag att det inte var - för det har inte varit det förut. Det var fler år sen jag hade seriösa planer på självmord.

Ångesten har itte varit så jobbig förut heller, men det blir ofta såhär för mig.. När jag väl har sökt hjälp så är det som att allting släpper, och jag mår skiiitdåligt under en period. Räknade dock inte med att jag skulle drabbas av denna ångest. Men när läkaren ringer efter påsk (eller jag ringer honom) så får jag väl ta upp det här med ångesten också och be att få nånting utskrivet.

Jag gör det, även om du får sådan medicin mot ångest måste man inte ta den. Jag själv låter bli då jag har barn och inte vill bli på sådant sätt att jag inte känner min kroopp. Men det är MIN uppfattning, å andra sidan har jag nästan aldrig ånges när jag är med barnet utan det kommer på kvällen efter läggning passande nog.

Jag känner igen mig i det du skriver, när nån väl lyssnat på en så går luften ur en. Men, ddet blir bättre är jag övertygad om

*kram*

Bipolär/manodepressiv sjukdom, vi fortsätter i ytterligare en tråd 2

INNEHÅLL