Låt flickor få vara flickor, och pojkar få vara pojkar!

Om jag nu skulle eftersträva jämnställdhet med mina avkommor, så skulle kläderna vara det sista stället jag skulle understryka det på.

Jämställdheten sitter inte i kläderna våra barn bär, det sitter i hur vi vuxna agerar under våra barns uppväxt.

Om jag inte kan få mina barn att känna sig jämställda utan att understryka det med diverse kläder, ja då är det ingen jämställdhet...då är det ju mer av en maskerad.

Tycker många har fått nippran på att klä sina barn efter allt mer märkliga preferenser och sedan betonar att det minsann är jämställt...men vem är mer jämnställd pga sina kläder?

Snarare särbehandlade pga sitt kön i så fall...."Du är pojk, därav ska vi klä dig i klänning så att du verkligen inte behöver hamna i ett fack"...

Jag får inte likvärdig lön som mina manliga kollegor pga hur jag klä mig likt dem...eller har jag missat något väldigt väsentligt i denna sakfråga?

Men då är det fel av de vuxnas sätt att tolka...för om vår tolkning av barnet igger på kläderna, då kanske vi inte ska försöka agera som jämställda vuxna heller.
Ska man praktisera på sådan nivå att det ska "hänga" på valet av kläder så måste ju hela värlen ändra sin bild oh sina tolkningar.
D.v.s att vuxna män ska kunna sitta på sina positioner iförda t.e.x klänningar eller varför inte toppar på gymmet på killarna?

Faktum är ju att vi tjejer har lättare för att klä oss  mäns kläder än omvänt, men fortfarande yrkas det på att vi är mindre jämställda och då ska detta påpekas genom våra kläder?

Tanken bakom är säkert god, men i verkligheten är det nog bättre att försöka lära barnen att jämställdheten är hurvida vi är som individer, inte hur vi ser ut...oavsett kläder, glasögon, hårfärg etc etc

Men det är ju upp till samhället då.
Inte upp till dig, oavsett hur du väljer att sätta din flicka i för fack genom kläderna.
På vilket sätt får din flicka hunrda möjligheter och vilka är de andra två som du kontrar med?

Men jag har inte bara en möjlighet i världen som kvinna...vad tråkigt att du fått den uppfostran.

Jag kan bli vad jag vill, oavsett mina kläder eller mitt kön.

Samma gäller för alla mina tre döttrar.

Hur styr du då det genom unisexkläder t.e.x när ditt barn är litet kontra när ditt barn är vuxet och har en egen vilja?
Hur lappar du över de förväntningar och krav som då i så fall samhället idkar?

Så då vill du att ditt barn ska mottagas ovänligt och oförstående av samhället genom att bryta normen?
Hur breddar du möjlighetrna menar du?

Hur skulle du ändra på hur andra bemöter henne utifrån de normer du pratar om. Ändra kläderna igen eller ändra samhället där det enligt dig är enkom en möjlighet vi har baserat på våra respektive kläder?

Och hur kommer det sig att jag käner mig fri som människa trots mitt kön och mina klädval utifrån kvinna, likt många andra i denna tråden. Trots at min föräldrer klädde mig typiskt "flickigt"?
Nä, dina argument är lite av en gråskala i mina ögon...nästan lite likt ditt tankesätt.

Söker man förändring utanför normerna kanske man ska titta på djupet av uppfostran, inte på det yttre.
För du lär väl ditt barn livärde oavsett hudfärg, hårfärg, etnicitet etc?

Och därav ställer jag mig totalt oförstående till varje argument du framhävt i tråden!

Eftersom jag skrev alla dina argument, så menar jag nog alla dina argument.