Låt flickor få vara flickor, och pojkar få vara pojkar!

men varför är det ok för dig att avstå klänning innan din son väljer själv, men inte för mig? Varför kan inte jag vänta och ta ställning när mitt barn själv ber om det?

När hon får en egen vilja så kommer jag givetvis bejaka den. INOM RIMLIGA GRÄNSER. Vill hon ha en tjejig tröja så kommer hon få det och vill hon ha klänning så är det ok också. Men nej hon kommer inte få ha klänning varje dag till dagis/skolan , och nej hon kommer inte få bestämma och styra över klädinköpen. Men det går att komprimissa utan att göra våld på barnets personliga utveckling och smak.

har inte läst allt. Men jag förstår precis vad du menar! Jag och min karl har som mål att vara "könsneutrala" eller vad man ska säga, mot våran son som kommer till världen vilken dag som helst. Dvs, vi tänker inte bestämma åt honom hur pojkig han ska vara innan han ens hunnit bilda sig en egen uppfattning om vad han gillar och inte. Har köpt kläder nu i både blått och rött och grönt. Tänker inte köpa bilar om han inte visar intresse för det, inte heller dockor om han inte visar intresse för det. Vill inte tvinga på honom saker, utan vill att han ska få möjligheten att tidigt välja själv vad som intresserar honom. Tänker att man nog kommer märka vilka färger han föredrar osv... Önskar han sig brandbilar i 2årspresent kommer han att få det, önskar han sig en docka får han det. Är det en helt galen inställning?

Appropå diskussionen: Min lille på snart tre sa idag att han vill ha en klänning. Han har inte brytt sig om kläder så mycket tidigare men börjar bli alltmer intresserad. 

har bara läst TS Jag känner inte till "kompensatorisk pedagogik", men jag tycker att det låter rätt så rimligt. Varje dag bombarderas vi med förväntningar, de kommer via media, kompisar, förskolan, släkt osv. Vi ska vara på ett visst sätt, pojkar ska vara lite tuffa, leka med vissa saker osv. (hur många killar läser vårdprogrammet, och hur många tjejer läser fordonprogrammet? för att se vilka effekter dessa lekar har. Hur ofta hör vi en 14-årig kille säga "jag vill bli sjuksyrra"?) Dessa förväntningar begränsar min lille pojke, och det tycker jag är deprimerande! Mitt lilla barn ska vara helt fritt att välja själv - men som samhället ser ut idag så är han inte det! Och tror man att barn, eller vuxna, i dagens samhälle är helt fria att göra som de vill - så är man helt vansinnigt naiv!! Påtryckningarna är inte uttalade, men de finns där. Som förälder vägrar jag förstärka dessa förväntningar eftersom de begränsar honom - och jag vill att han ska vara så fri som möjligt i sina val! Det är jämställdhet för mig, det är viktigt för den personliga utvecklingen, och därför är det en viktig samhällspolitisk fråga. 

(Inte bara menat till dig nu, utan allmänt, men du skrev om en bra sak, så jag nappade på det! )Och här har vi ytterligare en intressant asspekt på hela genusdiskussionen. Nu har jag ingen statistik, men en föreläsare sa i veckan att problemet är inte att tjejer söker sig till de mer killaktiga gymnasieprogrammen. Det är som du säger många tjejer som söker till teknik, fordon, bygg osv. Problemet ligger i att det är inte lika stor andel killar som söker sig till de "tjejiga" programmen, typ Barn och Fritid, Omvårdnad, Estet (till viss del). Så egentligen är problemet att tjejer, kvinnor, tillåts komma in i killarnas, männens, värld. Men killarna, männen, tillåts inte (av normen i samhället) komma in i tjejernas, kvinnornas, värld. Därav är det mer frustrerande med rosa på en pojke än blått på en flicka, till exempel (inbillar jag mig i alla fall ).

Alltid vanskligt att dra generella slutsatser från 1 enskild persons erfarenheter.  Enligt statistik från Skolverket 2008 är gymnasieskolan fortfarande är starkt könsuppdelad.  "Mest ojämn könsfördelning är det på energi-, el-, bygg- och fordonsutbildningarna. På dessa utbildningar är andelen pojkar över 90 procent. Högst andel flickor är det på hantverks-, omvårdnads-, barn- och fritids- samt livsmedelsutbildningar. På dessa utbildningar är andelen flickor 85 till 70 procent. källa: www.hsv.se/publikationerarkiv/nyhets brev/2008/jamstalldhet/jamstalldhetihogskolannr220 08.5.7d7aa521187fdc50c280002460.htmlse även www.skolverket.se/sb/d/203/a/11274 Ni tror väl inte att det är en slump att över 90% av studenterna på el- och bygg är pojkar och 70-85% är flickor på omvårdnad och barn och fritid?! 

jag syftar till din TS återigen. jag tycker det är ett väldigt bakvänt resonemang du för. du verkar gå in för att göra tvärtemot på nåt sätt.När jag köper kläder till Ninja så är det med omsorg och eftertanke. Allt sockersött går bort. Allt som är för könsstereotypiskt avstår jag ifrån. Inga klänningar, ingen spets, inget rysh-pysh. Inget som signalerar "Jag är en söt flicka,, behandla mig därefter". Hade jag däremot fått en son så hade jag gjort tvärtom. Jag hade antagligen frossat i gull-gull, rosa och Hello Kityy och jag hade avstått från de mer dova färgerna (t.ex vissa av fem myror-kläderna som Ninja har)

så om man inte följer normen eller gör som andra tycker så är man bakvänd? vilket jävla trams.