Jag lät spå mig, via mail...fick så hemska svar, inget jag ville höra direkt. Jag frågade ju om en man jag tänker mkt på, fick svaret att han var inget för mig. Okej, det var ju verkligen inte det jag ville höra. Ska man tro på en spådom?
Ta det med en nypa salt och lite jävlaranamma.
Jag har varit och spått mig några gånger och det är viktigt att ta det för vad det här. För min egen del har mycket stämt men sedan så väljer man ju någonstans en egen väg i livet. Inget är ristat i sten. Jag vet inte hur de där människorna bär sig åt när de spår och kan säga saker som stämmer. Men bara för att hon/han inte sa det du ville behöver det ju inte vara något negativt i slutendan. Tvärtom, det kanske faktiskt leder till något mycket bättre. Se det för vad det är.
Första gången jag var hos en spåtant så hade jag precis blivit dumpad av en kille jag verkligen gillade och han gjorde det på ett mycket fräckt sätt. Hon visste inget om detta och jag sa inget om det heller. Men hon sa precis det jag kände och att det aldrig mer skulle bli något med honom. Jag hade redan träffat personen som var rätt för mig men jag kunde bara inte se att det var han etc. Sedan träffade jag den killen som dumpat mig 8 månader senare och vi började träffas igen. Och då tänkte jag "Ha, där fick hon den där spåtanten. Tänk vad fel hon hade!" Men det blev inget mer med oss... det rann ut i sanden. Och jag träffade en mycket bättre kille som jag verkligen gillar!
tycker du får skylla dig själv,, å om man ska tro på de? hmm ja du ville ju bli spåd så du gör ju tydligen de.. DEAL WITH IT
se istället på den där personen som enl spåtanten inte skulle vara något för dig...varför frågade du??
Är du tillsammans med honom? Om inte....hur länge har det strulats?? Har det INTE strulats.... kanske det är läge att lägga in en stöt.
Grejen är den att när man frågar om en person så är det ofta egentligen så att det ÄR en person som egentligen inte är något för en, varför skulle man annars behöva fråga en spåtant om honom/henne....
Om det är någon du redan lever med..varför tveksamheter???
en sak till.. spår man sig enbart för att få höra det man vill, så är det kanske dags att kliva utanför sig själv och se verkligheten...
Ungefär som någon som gång på gång blir nobbad av en kille och liksom ursäktar det med olika saker som "han är rädd för kärlek", han är inte redo osv... fast killen sagt klart och tydligt att han inte är intresserad....
Spår man sig så måste man vara beredd på att man inte får de svar man vill, samma sak som när man ställer vilken fråga som helst.. man måste vara beredd på att bara för att man frågar så får man inte det svar man vill ha.....
Sassy, svarade du på detta? Jag kanske var lite otydligt. Jag frågade inte spåtanten om någon person. Hon berättade för mig och jag ville inte tro på det för den där killen hon sa att det aldrig mer skulle bli något med gillade ju jag verkligen. Men å andra sidan var det enklare att gå vidare. Jag gjorde det men träffade sedan honom igen men det rann ut i sanden.
Vad jag lärt mig av det här är att gå till en spåtant får man göra av som en kul grej. Men får se det för vad det är. En spåtant har inga garantier för det han/hon säger. Du kan inte gå tillbaka och kräva pengarna tillbax om det inte blev som du uppfattade det han/hon sa till dig. Man kan se det som en vägledning och sedan fundera över hur man ska gå vidare. Den spåtanten jag gått till har aldrig sagt åt mig vilka val jag ska göra. Utan givit mig information sedan får jag göra vad jag vill med den. Och det tycker jag att personen som startat den här tråden oxå ska göra. Se det för vad det är.
Jag var en annan gång hos en annan spåtant och hon var helt ute och cyklade. Man kan aldrig veta. Det är en massa flum. Men det är kul om man tar det på rätt sätt.
Jag har själv lagt en del kort och seriösa "spåtanter" kallar det inte ens för att spå.. utan för att just LÄGGA kort..
När jag gick min kurs i tarotläsning så talades det om att man läser och inte spår för INGEN kan spå framtiden.. man kan ju vara synsk men det är något helt annat..
Nu talar jag ju om kort då som är vanligaste sättet att "spå" som lekmän kallar det... sen finns det ju andra varianter också...
När man läser kort talar man om ofta att man tar fram saker som klienten har med sig redan, saker som den redan vet men inte känner till ...låter det flummigt så är det för att det ÄR det *S*
De som florerar på marknaden nu på betallinjer och hemsidor är tyvärr väldigt oseriösa till allra största del.. det söktes tex tarotläsare via ams hemsida för en tid sedan.. bara för att kolla sökte jag och det sk testet de gjorde på mig om jag kunde "spå" var ganska tarvligt...jag har testat att ringa dylika linjer och de har tom tolkat korten helt fel...
Man gör det -som du säger- som en kul grej.. själv skulle jag ALDRIG lägga pengar på att göra det via telefon eller mail.. jag tror på energier som man sänder mellan varandra i det fysiska mötet.....även om jag har en bekant som "spått" mig över nätet... men det var mer svar på en fundering och även hon sa
-Du vet ju att jag är synsk... men detta vet du ju själv också så det är ju ingen nyhet att jag säger det...
och det var sant...jag är inte synsk på det sättet men jag kände ändå svaret inom mig i detta fallet.
DOCK är det så.. att man ska ALDRIG (vare sig det gäller spådom eller annat) ställa en fråga som man inte är beredd att få värsta tänkbara svaret på..
och .... på sätt och vis.. hade hon inte rätt.. han var väl inget för dig 
Min upplevelse av spådom och hur det kan ändras:
Jag blev spådd efter att jag separerade med mina barns mor. Jag var förkrossad. Jag hade tidigare testat att spå mig hos en person (efter att jag fått rekommendation att hon var duktig, vilket jag starkt tvivlade på pga att jag var skeptisk). Hon var skrämmande exakt med sina spådomar då. Jag testade därför att spå mig kort efter separationen igen hos samma person, mest för att få lite framtidstro och hopp. Vilket det faktiskt gav... Kanske mest för jag sedan tidigare erfarenhet märkt att det hon säger verkar stämma, vilket också starkt har fått mig att ifrågasätta min skeptisism...
Jag blev spådd förra året och fick då reda på att jag skulle träffa en person i år som jag skulle ha en fin och lång framtid med. Personen jag skulle träffa beskrevs i väldigt bra detalj, jobb, utseende, ålder, barn osv, osv.
Mycket riktigt träffar jag en person som uppyller detaljerna och som jag känner en stark attraktion till! Jag blir då extremt på och vill ses, mycket för jag tänker på vad som sas för ett år sedan, vilket dessvärre gör att hon backar och känner att det blir för mycket och meddelar att "det inte är vår tid nu"... Min tolkning är att mina handlingar och vad jag "visste" påverkade utgången.
Hade jag inte vetat så vet jag att jag hade varit mer passiv pga jobb och alla åtaganden runtomkring. Om det hade påverkat utgången vet jag ju inte, men en aspekt på hur jag tror att en spådom kan ändras.