Cerclage?

Hej jag tänkte göra mig till känna då jag läst här sen i våras...

Jag heter Karolina och bor med min man, vår son Max och vår hund, och så har vi en ängel.
Max fick vi nästan utan förvarning i v 26+1 (2006) han har en cp skada pga hjärnblödningar första dygnen i hans liv. Han är världens goaste och trotsigaste unge, trots att han inte kan sitta själv, gå, prata eller äta.
Våran änglaflicka Lowa kom v 23+5 (2010, 6 månader idag) och då hade jag varit på extra kontroller men då det verkar gå fort och tyst för mig så gick det inte att stoppa.

Nu är jag gravid igen och ska på måndag sätta cerclage, jag är mycket rädd och nervös denna gång och undrar om jag någonsin kan komma förbi v 30....
Kommer att bli sjukskriven efter operation och det är jag glad för då jag jobbar på demensboende och det är mycket tungt...

Gör cerclage ont att sätta???

Jag är konstant orolig, att det  inte blir roligt att vara gravid.

Jag hade buktande hinnblåsa nu med Lowa men då sa de att det var försent med cerclage...
Ibland vet jag inte om jag litar på vården till 100%

Jag bor i skara så jag tillhör Skövde kärnsjukhus, de säger att de ska klara cerclage där och jag hoppas inte de chansar med tanke på allt man gått igenom.

Nu när jag var gravid sist så gick jag på kontroller på spec, och när jag var där den 12 april så såg allt bra ut tills jag skulle hosta då var det som "sesam öppna dig". Så jag blev sjukskriven och fick bara gå upp o duscha.
En vecka senare så var det en buktande hinnblåsa, så de körde mig till Östra, där de lyckade hålla mig 1 dag tills förlossningen starta. Lowa föddes och levde 1 timme efter förlossningen.

Jag prata med spec i göteborg om man kunde komma till de, men de tycker att skövde är lika bra... Det är inget roligt att tvivla på vården, men ibland lyssnar de inte. Har frågat om man får bricanyl tabl om man skulle få sd men då sa läkarn att man skulle bli inlagd med dropp. Verkar vara så olika....

På måndag är jag 12+2 vet inte om det är tidigt att göra cerclaget då.

SaraDK Vi har väldigt lik bakgrund hoppas att det slutar bra för oss denna gång... Hur glad jag än är för vår son så längtar jag att få uppleva allt det där" bebisvanliga". och alla extra läkar- hab besök som man måste göra nu.

Jag har varit på förberedande samtal idag, och det kändes väll ok. det jag är mest nervös för just nu är bedövningen då jag är OTROLIGT sprut rädd. När de skulle ta blodprov idag så lyckade de efter 3 gången och byte av personal.

Han mätte bebis huvud på VUL idag för han sa att man fick ett mer korrekt veckotal, då var jag 13+0 (huvud till rumpa 12+2)

Jag skulle nog gärna vilja bli sövd men det har aldrig varit prat om det.. Börjar att bli riktigt nervös nu för ryggbedövningen. Känns som att jag kommer blie en "barnrumpa" som ligger och vägrar  och inte låter någon röra mig
På erat förberedande samtal träffa ni då de på NARKOS som skulle utföra bedövning/sövning, det har inte jag gjort. Utan först träffa gynläkare (inte han som ska göra cerclaget) som gjorde undersökning och undra om jag hade några frågor, Sen fick jag träffa en BM som tog blodprov kolla även blodtrycket. Hon tala om när jag skulle infinna mig på avd, samt gav instruktioner på Hibiscrub dusch...

En mycket nervös Karolina.....

Hej jag är oxå hemma fån sjukhuset (kom igår) Allt gick bra och jag fick vara sövd
Fick inte gå upp ur sängen överhuvudtaget fören igår vid lunch. Alvedon är det enda jag har fått och jag behövde aldrig något bricanyldropp.

Jag undrar lite över hur länge det kan komma lite blod, kommer när man torkar sig det är ju inta att det forssar och det är blandat med flytning. Sen tycker jag att jag har svårare att kissa det liksom ilar lite i slutet av strålen. Men där har de ju inte pillat....

Hej jag lever, men har varit lite deppig det senaste så inte orkat skriva men läser allt...
Jag glädjer mig för allas framgångar och lider med de som det inte känns så bra med.

Hur märker man om man har blåskattarr??? Det svider inte riktigt när jag kissar men det värker och gör lite ont i slutet av kisstrålen. (konstig förklaring) Min man lämmna in kissprov igår hos min vanliga BM (som inte var där utan någon annan som tog emot. hade jag inte hört något på en vecka var det inget. Men vad kan det då vara...

Imorgon ska mannen baka lussekatter med min övervakning, har varit sugen på det flera veckor...

Är idag i v 15+1 tiden går men inte så fort som man önskar...

KRAMAR till er alla

Vårat liv har slagits i spillror igen....
Natten till igår födde jag vårat lilla liv bara för min kropp inte orka bära mer.
Jag hade cerclage 1 månad och fick rådet att leva som vanligt (jag bar inget och vila när maken och sonen var borta på dagarna. Annars var jag med o handla, laga mat inget städande)
De sa att det inte fanns något att göra för att cerclaget hade kanat och jag börjat öppna mig. De tog hål på hinnan för att se om något hände, men inte. De tog bort cerclaget och gav mig värkstimulerande dropp efter 4 timmar var allt ute.
Vi vill försöka igen men hur vågar man när man uppenbarligen inte kan lita på läkarna....

En mycket ledsen Karolina....

Jag skulle mäta cervix på måndag för första gången efter op...

Börjar undrar om läkaren går efter en mall och struntar i tidigare erfarenheter....

Hej allihopa....

Jag vet att en del som är gammla här i tråden kanske kommer ihåg mig, men jag drar min historia lite kort.

Max vår son kom  v 26+1 (2006) då jag åkte in var jag helt öppen så det fanns inte så mycket att göra ( han har en cp skada pga hjärnblödningar första dygnen i hans liv, så han sitter i rullstol)
Lowa vår dotter kom v 23+5 (april 2010) efter ett dygn i gbg då det inte gick att stoppa då jag kom in med buktande hinnblåsa.
Blev gravid igen på hösten, och fick ett cerclage i v12. De sa att jag kunde leva som vanligt coh lyfta min son och allt sånt där fast jag blev sjukskriven (jag lyfte aldrig vår son och jag vilade mesta delen av dagarna)
Cerclaget kana åt sidan och jag fick föda fram en kille i v 16.

I mars fick jag ett cerclage som sitter hela livet och ska vara ett bättre stöd. Nu är jag gravid igen v8 och är så rädd för att jag inte tyckte att ante mot tog emot min oro på allvar när jag var där i fredags för att göra ett VUL.
Jag ska bli sjukskriven i v15 och hon mena på att bebisen väger ju inte så mycket så jag kunde lyfta till v 20-25. Gjorde inte upp någon direkt plan och jag ska dit igen om 7 veckor.
Hon sa att jag kunde ringa gbg där jag gjorde min op och fråga om förhållningsset att leva.                                  SKA JAG GÖRA DET... Jag trodde att de skulle hjälpa mig och vara mitt stöd här på KSS...

Förlåt mig men det blev visst ganska långt, men jag är så orolig och känner att det kommer att gå åt helvete igen om de inte börjar att göra som gjort förut...

Kram Karolina

Hej där vet inte om ni kommer ihåg mig men i alla fall. Ja har fått en son för 7 veckor sedan då i v 22+3. Han mår ganska bra än så länge men det går mycket sakta framåt och inget är förgivet. Hade ju mitt cerclage som sätt hela tiden. 2 veckor innan jag blev inlagd var tappen lång och fin, sen 2 veckor efter hade hinnblåsan yngre sig igenom. Flygamulans till Umeå ( jag bör i skara) Våran prins är stark än så länge och gjorde Tom lite ljud från sig vid förlossning. Han som gjorde förlossningen så att cerclaget sätt löst men hade ingen erfarenhet av detta. Nu funderar man mycket på hur detta kunde hända och vågar mal igen, rast kanske med mer cerclage.. Vill så gärna gå längre...