Sänk abortgränsen!

Då tror jag du och jag inte kommer längre i debatten. Det är här våra åsikter delas, och inga argument kan nog hjälpa vare sig för dig eller mig. Jag tycker aldrig det är befogat att avbryta någons liv oavsett (inte abort, inte aktiv dödshjälp, inte dödsstraff). Men jag kan också absolut förstå det synsättet du har, och jag respekterar det. Det är mycket svåra frågor, helt klart!

Man har ingen ägglossning med p-piller. Med minipiller har däremot en del ägglossning.

Rätt vanligt? Nä, skulle nog säga att det är extremt ovanligt att ägglossa när man äter p-piller. 99.5% av alla kvinnor som äter p-piller under ett år blir inte gravida. Av de sista 0,5% finns nog de som slarvat och ätit interagerande medicin under tiden. Någon promille skulle jag säga har ägglossning trots adekvat p-pillerbehandling, och det kallar jag inte för "rätt vanligt". När det gäller ditt andra helt ologiska antagande att slemhinnan skulle bli tunn som en "back-up" på nåt vis- ja, det talar ju bara om att du inte har en susning om hur p-piller fungerar. Samma hormoner som vi har naturlig i kroppen fast i andra doser har de tre effekterna som gör att vi inte blir gravida, nämligen *hämmande av ägglossning *tunnt endometrie samt * tjockt cervixsekret.

Men vi som blivit gravida trots hormonella preventivmedel har ju bara slarvat; vi kunde ju ha levt i celibat, haft femidom, kondom, kopparspiral och pessar, om vi bara hade ansträngt oss tillräckligt och inte varit så slarviga...

Inte i Sverige.

Att överlåta det etiska ställningstagandet så gott som fullsändigt på den enskilda kvinnan anser inte jag är helt optimalt. Att totalt bortse från embryons/fosters rätt till liv och bara se till "viljan" hos kvinnan känns väldigt krasst... jaha så om Sara 25 år helt enklet "inte har lust" befatta sig med sitt embryo (som hon ju satt dit själv) ska det då helt utan ifrågasättande vara Ok bara abortera hur man vill. I denna tråd diskuteras knappast embryons/fosters rätt till liv. Enligt Sveriges lag har de inget rätt till ngt liv eftersom det är kvinnans vilja som råder. det tas överhuvudtaget ingen hänsyn till etik innan v 18. Bedrövligt. Verkligen. Visst är legala aborter bättre än illegala och visst är det bra att en kvinna kan abgöra om hon vill fullfölja en graviditet eler inte-men borde man inte disktutera embryons värde? fosters värde? Men den inställningen " att kvinnans vilja ska styra"- ger man emryon/foster noll egenvärde. Det tycker jag är lite läskigt.. att man inte ser det som en blivande människa,vilket det ju är. Att säga det är en cellklump funkar kanske i morula stadiet men sedan utvecklas embryot ganska snabbt till ngt som faktiskt liknar en människa och man se definitivt det är en människa i v 18. Jag saknar det debatten- egenvärdet hos dessa aborterade foster/embryon. Som det är nu med rådande lagstiftning- har de tydligen inget värde alls. Förrän i vecka 19. På ngt sätt tycker jag det är ett läskigt synsätt/människosyn... Jag erkänner jag ogillar argumnet som tex min egna väninna hade "jag vill göra bort för jag har en termin kvar på min utbildning, jag vill inte bli fet". De räcker inte för mig som anledning tycker jag. Det är en lyx tänka så.... Och dålig planering....och slarv. Jag tycker det är hemskt man aborterar då i v 13 trots mannen vile behålla. Det är för mig mera förståligt en tonårstjej gör en abort. Eller en missbrukade socialt utslagen kvinna. eller ngn med små möjligheter kunna ta hand om sitt barn av olika anledningar. Men en sammanboende kvinna i 30+ åldern som dessutom har en sambo som inget hellre vill än att bli pappa- att då välja bort ett barn för att " hon har en termin kvar och inte vill bli tjock"-då är man inte helt riktig tycker jag....Det är bedrövligt.

Men beroendeställningen fortsätter ju efter förlossningen...inget spädbarn överlever utan sina föräldrar och barn kan inte försörja sig själva heller förrän de blir vuxna och kan jobba.....så vad är egentligen skillanden? De fysiska? att embryon och foster lever INNUTI en kvinna? och spärbarn och barn utanför?

Precis, fostret är ENBART beroende av mamman, är barnet förr kan vem som helst se till att det överlever, det måste inte vara de biologiska föräldrarna, vill de inte veta av barnet efter förlossningen kan nån annan bara ta över.

Klart det är en egennytta döda fostret. Aborten kommer endast kvinna till nytta-hon slipper en oönskad graviditet och slipper 18 års ansvar för ett barn. Det är väl egennytta om ngt! Fostret ber ju varken om att få födas eller bli dödat. Det bryr sig ju inte alls. Såvida det inte föds och blir tillfrågat då det är låt säga 17 år-vill du leva eller skulle du velat vara ofödd-det svaret lär ju bli "jag är tacksam för mitt liv". Självklart har man olika etiska uppfattningar-och olika moral. Min moral säger mig att det FÖR MIG  är fel abortera undantaget om barnet är livsodugligt eller om mitt eget liv är i fara. Det är ju pga olika etiska ställningstagande som folk tycker så olka ang detta heta ämne. Frågan är hur regeringen ska hantera detta- ska man överlåta det etiska ställningstagandet ända fram till v 18 till den gravida kvinnan? Som lagen ser ut idag så görs det. Jag kan tycka att man kan diskutera etik och fosters egevärde då det gått mer än 9 veckor och organogenesen är klar...skall man då fortfarande som gravid få hela ansvaret? Vad är fel låta en kvinna som vill abortera prata med en barnmorska innan? Och förklara varför man vill göra abort? Jag känner på ngt vis att det är möjligt rädda fler liv /undgå fler aborter om man tänker mer etiskt kring foster och deras egenvärde och har det i bakhuvudet innan man hoppar i säng helt huvudlöst som ju en del faktiskt gör.(kanske mest tonåringar) I dagens preventivmedelsundervisning i högstadiet ingår vad jag vet inte ngn undervisning om fosterutveckling...

Nu föll inlägget bort som skulle kommenterar men det rörde som om att ovan debattör anser att foster som är oönskade kommer bli bråkstakar och kriminella hela bunten. Den grova generaliseringen håller inte. Det adopteras många barn från olika delar av världen. Jag har flera vänner som har underbara,välanpassade fina barn som säkert hade aborterats om det varit tillåtet i de länder de kommer ifrån.

möjligt men hela I-värden har mer självmord och psykisk ohälsa än folk som lever i mer fattiga länder.... Alla kan ju inte flytta till en hydda på  afrikas savann för att återfå livsglädjen även om det i vissa studier har visat sig att överstressade människaor i storstäder "hittat sig själva och återfått livsglädjen" då de tillbringat ett par månader med urbefolkningar .

Har du på fullaste allvar mött på folk som sagt att de ångrar sina barn??

ångrar du din barn hela tiden eller var det under en depression eller likande?

Vi hade en speciallärare i sexualkunskapen. Vi fick lära oss väldigt mycket, särskilt om kondomer, könssjukdomar och dylikt. Vi hade särskilda samtalsgrupper för tjejerna och killarna.

Jag tycker vi har för hög abort gräns i Sverige. Som i TS det är sjukt att ett läkarteam på samma sjukhus kan i ena salen abortera ett barn i v22 medans ett andra läkarteam gör allt för att rädda ett barn fött i samma vecka.

I grund och botten så handlar det hela om frågan, när blir ett foster ett barn?

Min PERSONLIGA åsikt är, att det blir ett liv redan vid befruktning. Därför är det för mig, omöjligt att tänka mig abort. Ett barn i vecka 8 är inte mindre  värt än ett barn i vecka 30. Liv är heligt och i mina ögon är abort fel.

MEN, ett stort men där, det är fel FÖR MIG.
Jag fördömmer inte, hatar inte, och ser inte ner på kvinnor som genomför aborter. Jag kan tycka det är sorgligt att dom gör det, men det är deras val.

I en perfekt värld hade inte abort eller efterfrågan funnits. Men vi lever inte i en perfekt värld. Det kommer alltid finnas ett MEN.

Hoppas ni förstår hur jag menar.

Ja det vet jag. Och det är en väl en jäkla tur att det ändå går till på det sättet. Jag tror inte direkt att någon gör "hobby aborter" vid dom veckorna. 

Livshotande faror, ja det är en sak. Men det där med psykisk ohälsa, ja jag fattar att man kan må för i helvetets jävla dåligt det är inte egentligen det jag argumenterar emot, men att abortera ett friskt barn pga mamman mår dåligt? Det är förjävligt, samtidigt som man knappast kan lägga mamman i madrasserad cell och tvinga henne att gå igenom graviditet och förlossning. Det finns två sidor av alla mynt. Och även om jag inte kan förstå det, så existerar ju deras lidande fortfarande för dom, det är deras verklighet och jag kan inte förstå den för jag har aldrig suttit i den situasionen.
Tycker ioförsig att gränsen vid arton också är för hög. 

 

Du har du ju utan tvekan, en större förståelse för det hela.
Där får jag faktiskt hålla med dig, att du har en poäng där. Att tiden är bra på det sättet att man inte behöver ta ett förhastat beslut. Samtidigt som det kan få mindre roliga konsekvenser.
En bekant till mig förlorad sitt barn i magen vid v16 och fick födda ut barnet. Jag kan inte förstå hur man frivlligt kan utsätta sig för det.
Frivilligt då menar jag alltså dom som gör det "för att det inte är rätt tillfälle" osv, alltså inte dom vars liv är hotade.