Sänk abortgränsen!
HäxanSurtant3 skrev 2010-03-14 16:51:13 följande:
gissar skulle det stå-jag har en 2 årig "cellklump" som är nyvaken i knäet-...
Inlägg från: Dorian Ertymexx
|
-
Om det är hjärndött, ja, då är det en stor knippe celler. En massa muskler, kött och ben och blod, men inte något som jag skulle räkna som mänskligt. Om det inte är hjärndött, så är det en människa. Men om du inte ser skillnad på en tvååring och ett embryo, tja, då är det ju du som bör ta dig tillbaka till läkarlinjen igen.
-
Och det står dig fritt att tycka det. Resten av oss ser inte människan som något värt bara för att det är ett befruktat ägg - i så fall skulle ju varenda missfall, oavsett när det sker, kräva en begravning. Jag är säker på att Fonus skulle jubla, men resten av oss skulle tycka att det kändes litet jobbigt att fiska i toaletten efter en liten klump celler som man knappt kan se för att betala en dyr begravning för den.HäxanSurtant3 skrev 2010-03-14 17:46:26 följande:Är det bara jag och TS som anser det är absurt ge ett foster ett egenvärde/människovärde i en speciell graviditetsvecka? Jag anser även ett embryo har ett egenvärde och ska behandlas med respekt. Det är inte bara en cellklump tycker jag.
-
Där har du fel, det finns en stor allmän- och samhällnytta i att inte föda oönskade barn. De brukar inte dirket växa upp till att bli glada och produktiva individer, vet du. Om de ens växer upp; en del slängs i soptunnor, andra läggs utanför barnhem och lämnas där för stat och samhälle att fostra - och oavsett leder det till stora kostnader som riskerar att aldrig betalas tillbaka om barnet växer upp till att bli en oälskad bråkstake eller rentav kriminell.HäxanSurtant3 skrev 2010-03-14 18:03:27 följande:Klart det är en egennytta döda fostret. Aborten kommer endast kvinna till nytta-hon slipper en oönskad graviditet och slipper 18 års ansvar för ett barn. Det är väl egennytta om ngt!Fostret ber ju varken om att få födas eller bli dödat.Det bryr sig ju inte alls. Såvida det inte föds och blir tillfrågat då det är låt säga 17 år-vill du leva eller skulle du velat vara ofödd-det svaret lär ju bli "jag är tacksam för mitt liv".Självklart har man olika etiska uppfattningar-och olika moral.Min moral säger mig att det FÖR MIG är fel abortera undantaget om barnet är livsodugligt eller om mitt eget liv är i fara.Det är ju pga olika etiska ställningstagande som folk tycker så olka ang detta heta ämne.Frågan är hur regeringen ska hantera detta- ska man överlåta det etiska ställningstagandet ända fram till v 18 till den gravida kvinnan?Som lagen ser ut idag så görs det.Jag kan tycka att man kan diskutera etik och fosters egevärde då det gått mer än 9 veckor och organogenesen är klar...skall man då fortfarande som gravid få hela ansvaret?Vad är fel låta en kvinna som vill abortera prata med en barnmorska innan? Och förklara varför man vill göra abort?Jag känner på ngt vis att det är möjligt rädda fler liv /undgå fler aborter om man tänker mer etiskt kring foster och deras egenvärde och har det i bakhuvudet innan man hoppar i säng helt huvudlöst som ju en del faktiskt gör.(kanske mest tonåringar)I dagens preventivmedelsundervisning i högstadiet ingår vad jag vet inte ngn undervisning om fosterutveckling...
-
Som DU ser det, ja. Som jag ser det har de flesta djur större rätt till liv än människor, helt enkelt på rena numerär - det finns kanske några hundra eller tusen pandor kvar. Det finns sex miljarder av oss. Vi skjuter av älgar när de blir för många, men vi (well, några av oss) gråter floder när en varelse som inte ens är en människa än förskjuts och inte tillåts utvecklas till en människa.Zusannah skrev 2010-03-14 18:37:35 följande:Jag tycker det är skillnad på människor, vi är värda mer än djur och växter. Som jag ser det.
-
Så du tänker betala för de livsuppehållande systemen för de hjärndöda som aldrig kan vakna till liv? Generöst av dig.Zusannah skrev 2010-03-14 18:42:09 följande:Och jag tycker det är fel att döda människor. Oavsett om det är ett dödsstraff, eller krig, eller aktiv dödshjälp, eller abort.
-
Nej, egoism betyder att bara tänka på sig själv. Det har inget med existens att göra.HäxanSurtant3 skrev 2010-03-14 18:55:59 följande:Egoism är det samma som själviskhet eller egennytta. Ordet "egoism" kommer av det latinska ordet "ego" som betyder "jag". Egoism innebär att existera för sin egen skull.
-
Men den växer. Och kommer att förtära enorma delar av jordens resurser jämfört med alla andra levande väsen på planeten (inklusive andra människor från andra delar av jorden).HäxanSurtant3 skrev 2010-03-14 19:08:47 följande:Dina kunskaper i embryologi är slående obefintliga. Könscellen, eller gameten,växer INTE okontrollerat, dessa växt är i allra hösgta grad noggrant regelerad av notocorden och de tillväxfaktorer som finns och de apoptosmekansimer som finns för att förhindra just okontollerad cellväxt.för att du ska ha en susning om vad du paratr om krävs nog mer studier i 1) eccbilogi då jag föreslår du läser tegelstenen "the Cell" jag tenterat i sitt fulla innehåll samt ") läser in dig på embryologi ,förslagsvis "Embryology" av Langman.-vars innehåll jag också tenterat.Sedan kan vi diskutera cellväxt och fosterutveckling.Fö så kunde tt besök på onkolgen kanske få dig at sluta jämföra en graviditet med onkologi----Hade du sett de tragiska öden jag sett då 20-30 åringar med hela livet framför sig är döende i långframskriden cancer och ser hur deras småbarn undrar om mamma eller pappa kommer vika till dem från himmeln så hade du nog inte slängt dig med denna just mkt makabra jämförelse.Att uttrycka sig så-det är under all kritik... ffa om man ska arbeta med skolungdomar som lärare.
Jag har mött cancerpatienter. Och jag har mött människor som önskat att de aldrig fötts. Och jag ser vart världen är på väg. Så nej, jag tycker inte att det finns ett självändamål med att födas. För se det såhär - hade de döende 20-åriga cancerpatienterna blivit aborterade hade de aldrig lidit. Någonsin. -
Detta är en enkel sanning: Ett foster som aborteras slipper en helvetas massa lidande och skit. Ett som blir ett barn och föds kan glatt räkna med en helvetes massa lidande och skit. Första andetaget inkluderat. Så åsikten att det skulle vara bättre att födas ser jag enbart som en raffinerad form av sadism. Dör gör man oavsett, förr eller senare. Frågan är hur mycket lidande man hinner med mellan de tu. Som född oönskad är oddsen goda att man hinner med mer.HäxanSurtant3 skrev 2010-03-14 19:21:43 följande:man kan inte förutse alla cancerformer-många är rena tillfälligeheterna och genitiken ebdast en del av dem-det är få cancer former som är så ärftliga man råder till en abort...Att en ung människa får tex bröstcaner i 20 årsåldern behöver inte all ha med att många i hennes släkt haft det. det kan uppstå ändå....Männsikor kommer alltid lida i olka former-sjukdom och död kan man inte undvika helt...det är en del av livet det också.Men att se livet så svart att man tycker hela mänskligheten borde utrotas-då är det nog dags fundera på vad denna pessimism beror på?......
-
Exakt. Men om DIN syn på livet ska få påverka, så måste ju MIN syn också få göra det, eller hur? Eller har du något slags gudomlig status jag inte är medveten om?HäxanSurtant3 skrev 2010-03-14 19:50:44 följande:mne det där är ju DIN egen syn på livet- en mkt pessimistisk sådan. Vi andra kanske är människor som UPPSKATTAR och NJUTER av livet TROTS ett visst lidande periodvis?Jag är personligen oerhört glad över mitt liv och det jag upplevt hittils, både lidande och njutning ,kärlek,svek,sorg,glädje.Skulle någon fråga mig om jag velat vara ofödd hade svaret blivit tveklöst NEJ.Man kan inte basera abortfrågan på sin egna pessimistiska livssyn-det är ju helt uppåtväggarna.Bara för att du tycker människor förgör varandra och jorden så kanske inte ditt ofödda barn tycker så....
-
Nej, det ÄR en enkel sanning. Varelser som dör innan de får en hjärna lider inte. Ganska enkelt faktiskt. Varelser som föds känner per defintion smärta, eftersom det första andetaget är smärtsamt. Att senare dö är också smärtsamt (i alla fall i majoriteten av fallen), och däremellan brukar livet sällan vara en dans på rosor. Huruvida man anser att det finns saker som är värda att leva för eller inte är egentligen rätt irrelevant - allt dör. Om något dör innan det hinner uppleva en massa gott och ont, så går det liksom inte miste om så fasligt mycket, då det ju aldrig var medvetet till att börja med.HäxanSurtant3 skrev 2010-03-14 19:54:02 följande:Det är inte en enkel sanning du kommer med- det är din egna vinklade personliga uppfattning som får stå för dig. Den är inte allmängiltig.Jag har många vänner som var "oönskade graviditeter" från början med nu lever lyckliga liv.