Ej fullt förberedda
Ofta när par ska adoptera är kvinnan den drivande och den som samlat en massa kunskap och information, ibland långt innan medgivandeutredningen börjar. I ert fall verkar det inte vara så, jag antar att din frus bristande kunskaper i svenska är en anledning.
Det gör er till ett ovanligt par i socialtjänstens ögon och min erfarenhet är att allt som är lite ovanligt får (kräver?) extra uppmärksamhet. Din frus problem med svenskan gör antagligen att handläggarna får svårt att bilda sig en uppfattning om hur kunnig hon är om adoptioner i stort och den ni hoppas på i synnerhet. Handläggarna har antagligen också svårt att bilda sig en uppfattning om hur hon (ni) hanterat besvikelsen över att inte bli gravida.
Det är de skyldiga att ta reda på. Ser du och din fru adoptionen som ett fullvärdigt sätt att bli förälder?
Är din fru bra på engelska? Är utredarna det? Kan man tänka sig att samtalen förs på engelska?
Du och din fru måste prata och reflektera mycket tillsammans. Det verkar som hon behöver lära sig mer om adoption. Det finns gott om engelskspråkig litteratur och mailinglistor och sajter, till exempel den här:
Lite OT: Om man googlar på "africans adopting" frågar Google:
Menade du: americans adopting?
Intressant.