• Lilla Morran

    Dop - en kristen handling

    Har funderat mycket på det här med dop. Dopet är ju en kristen handling med utgångspunkt i bibeln. Det är det tillfälle då barnet tas upp i den kristna församlingen och handlingen utförs "inför Gud och denna församling".

    Ett stort missförstånd är att barnet får sitt namn vid dopet - det stämmer alltså inte. Jag var själv fullständigt övertygad om att min odöpta klasskamrat inte hade något "riktigt" namn. Mina föräldrar har barndöpt alla sina barn av tradition och uppfattningen av att barnet fick sitt namn vid cermonin.

    Själv har jag under tonåren bestämt mig för att leva som kristen, det innebär bland annat för mig att jag inte tänker döpa mina barn - det är enligt många bibieltolkare en viljehandling, som jag anser att barnet själv ska få välja när det blir vuxet nog. Det finns alltså flera bibeltolkningar av dopet som cermoni för vuxna eller barn, där man själv får läsa och bilda sig en uppfattning.

    Tycker själv inte att det är rätt att använda dopet endast av tradition eller som namngivningscermoni, utan att vara medveten av innebörden. Har förstått att många i stället har valt en namngivningscermoni, där man "offentliggör" barnets fullständiga namn.

    Vad tycker du?

  • Svar på tråden Dop - en kristen handling
  • jojjo113

    Jag håller med dig. Vi har valt att inte döpa vår pojke. Dels för att vi inte tror på det och dels för att om han vill döpa sig så får han själv bestämma sig för att göra det... Vi lever inte som kristna och vi vill inte döpa vårt barn inför gud osv eftersom vi inte tror på gud...

    Däremot ska vi ha en "namncermoni".. Men den ska mer fungera som "välkommen till oss"

  • Tulip

    Lilla Morran:

    Jag är både döpt och konfirmerad, men tänker som du inte döpa mina barn. Det är väl så nu att man blir medlem i svenska kyrkan i samband med dopet, och jag tänker inte "tvinga" på mina barn ett medlemskap som de kanske inte vill ha. Istället kan de få gå på konfirmationsundervisning och där ta ställning till om de vill döpas och konfirmeras.

    När jag föddes (på 70-talet) var det väl så att man blev medlem i svenska kyrkan bara genom att födas i Sverige, av föräldrar som var med i kyrkan. Även de som inte är döpta är väl med i svenska kyrkan? Eller har jag fel där? Svenska kyrkan och staten var ju ett tidigare, men inte nu längre.

  • Lilla Morran

    jojjo113: Låter genomtänkt, hoppas er namncermoni blir fin, den kan ju verkligen utformas på egen hand, det bli säkert kanon! Tack för åsikten!

  • jojjo113

    Lilla Morran -- Ja det känns som ett bra beslut Sen har jag absolut inget emot om han väljer att döpas senare, men jag vill att han själv ska göra valet och förstå innebörden av det...

  • Lilla Morran

    Tulip: Du har helt rätt, föut blev man automatiskt medlem i Svenska kyrkan, eftersom det hände ihop med staten. Låter vettigt att inte tvinga på sina barn ett medlemskap - det vill inte jag heller, därför låter vi dem (när de nu behagar komma ) bestämma det själva.

    Inom Missionskyrkan, där jag är med är det relativt vanligt att ha en s.k. barnvälsignelse "i stället" för dop. Man bär fram barnet framför församlingen och de ber att allt ska gå bra för barnet - känns mycket bättre för oss. Vi har gjort något vi tror är bra för barnet, men inte tvingat på varken kristen livssyn eller medlemskap i någon församling.

  • Fru Höstlöv

    Namncermoni tycker jag är ett bra alternativ för alla som inte står ut med "Gudsnacket" som jag har hört det nämnas som när det gäller vigsel på Bröllopstorget.

    Jag ska dock döpa mina barn, annars kan
    1. Trollen ta honom/henne
    2. Trollkarlar döda honom och göra flygarsalva av hans kokta babyhull.
    (Okay, lite äckligt, men jag har sett det i en film, då måste det ju vara sant.)

  • RadixLecti

    På min lillebrors dop fick vi höra att prästen drev ut djävulen ur honom. Han var 4 månader, det mest oskyldiga man kan tänka sig.

    Minns jag då bestämde mig för att inte döpa mina barn. Det gjorde mina föräldrar med; min yngsta syster är inte döpt.

  • Lilla Morran

    RadixLecti: Det låter ju fruktansvärt! Tror inte att det är vanligt förekommande, de praäster som ägnar sig åt sådant borde läsa på bättre och inte döpa små barn. Usch!

  • Loren

    Kan bara hålla med. VI ska inte döpa vår son i kyrkan, varken jag eller min man (som ej är svensk) är ens medlemmar i svenska kyrkan. Tycker det är fel att döpa i kyrkan om man inte tar till sig hela paketet sas.

  • RadixLecti

    Helt vanlig prälle i svenska kyrkan. Hade det varit någon mysko sekt hade man kanske kunnat tänka sig det, men man blev lite paff.

Svar på tråden Dop - en kristen handling