• Lilla Morran

    Dop - en kristen handling

    Har funderat mycket på det här med dop. Dopet är ju en kristen handling med utgångspunkt i bibeln. Det är det tillfälle då barnet tas upp i den kristna församlingen och handlingen utförs "inför Gud och denna församling".

    Ett stort missförstånd är att barnet får sitt namn vid dopet - det stämmer alltså inte. Jag var själv fullständigt övertygad om att min odöpta klasskamrat inte hade något "riktigt" namn. Mina föräldrar har barndöpt alla sina barn av tradition och uppfattningen av att barnet fick sitt namn vid cermonin.

    Själv har jag under tonåren bestämt mig för att leva som kristen, det innebär bland annat för mig att jag inte tänker döpa mina barn - det är enligt många bibieltolkare en viljehandling, som jag anser att barnet själv ska få välja när det blir vuxet nog. Det finns alltså flera bibeltolkningar av dopet som cermoni för vuxna eller barn, där man själv får läsa och bilda sig en uppfattning.

    Tycker själv inte att det är rätt att använda dopet endast av tradition eller som namngivningscermoni, utan att vara medveten av innebörden. Har förstått att många i stället har valt en namngivningscermoni, där man "offentliggör" barnets fullständiga namn.

    Vad tycker du?

  • Svar på tråden Dop - en kristen handling
  • silhuett

    Jag håller med helt och hållet! Jag och min man är också kristna och har valt att INTE döpa våra barn. Däremot kommer våra barn få en barnvälsignelse i församlingen när de är nyfödda, förbön kan man ju aldrig få för mycket av

    Jag vill att mina barn själva ska få välja hur de vill leva sina liv. Jag hoppas givetvis att de väljer samma väg som vi, men dopet är ändå en handling som visar ATT man har tagit ställning. Och det anser jag att en nyfödd inte kan göra.

    Mina föräldrar är kristna och vi är själva inte döpta som barn, jag eller mina syskon.

  • MansonDust

    Jag skulle aldrig kunna döpa mina barn, eftersom det inte é en cermoni för att ge barnet ett namn, utan det är enbart en kristen handling. Hur man än väljer att vrida på det. Barnet välkomnas in i kyrkan, that's it.

    Och det tycker jag är fel. Och det är en konstig tradition.
    Då kan man lika gärna ha en namncermoni, som är precis samma sak. Fast den inte é i kyrkan.

  • Konvaljen

    jag skulle aldrig döpa mina barn, jag är troende kristen och vill att de ska få välja själv senare. Jag hoppas dock de kommer att vilja döpa sig då de blir större.

  • Lilla Morran

    Silhuett: Härligt att hitta nån med samma tankar kring den här frågan!

    Känns bra att trots att vi alla förmodligen har vitt skilda trosuppfattningar, så verkar inte dop vara en självklar "tradition" längre.

  • nerys77

    Vi har inte heller döpt våra barn. Varken jag eller min man delar Svenska Kyrkans tro och lära. Jag ser mig som djupt troende, men på en helt annan Gud än Svenska Kyrkans. Min tro går inte att inrätta inom något samfund, så därför bestämde vi att barnen inte skulle döpas.
    Vi kommer inte att hindra dom om dom i framtiden vill engagera sig i kyrkan, för då har dom ju valt det själva. Precis som ifall dom vill gå i söndagsskola, eller nån annan aktivitet som ordnas av kyrkan. Vill dom vara med där ska dom så klart få det, men jag har inte tänkt att pusha på dom. Dom ska få välja själva.
    Eftersom våra barn inte är med i Svenska Kyrkan har jag och min man nu också gått ur, för det kändes dumt att vi var med och inte dom.

  • gealach

    Många döper ju sina barn för att det är en fin tradition, även om familjen inte är kristen. Det är väl OK om man vill göra så, men en del verkar ju inte ens fatta vad dopet står för, och då är det lite skumt, tycker jag. Tradition i all ära, men man vill väl åtminstone veta vad den religiösa ceremoni man går igenom med sitt barn innebär?

    Läste för ett tag sedan om en kvinna som ville ge sitt barn ett namn som var lite ovanligt. Hon fick avslag och försvarade sig med att pojken ju faktiskt var döpt, och prästen sa faktiskt [namnet] och då kan de ju inte ge avslag?

    Synd att folk gör saker utan att ha bättre koll än så på vad det är de gör...

  • lilaki

    Vi kommer inte heller döpa vår son. Jag är troende, sambon är det inte.

    Värst tycker jag är när man vill döpa sitt barn i kyrkan men inte vill ha "Gudsnacket"...
    Dopet är som du skriver ett sakrament, ska man göra det ska man ställa upp på konceptet, inte bara för att man vill ha en gullig samling med släkt och vänner.

  • Heisan

    Höstlövet-Kanske dags att sluta kolla på Warlock..
    Mina barn är inte döpta och kommer inte bli döpta genom min försorg. Min stora tjej är intresserad av Jesus och Gud och jag har låtit henne gå till kykan när hon velat det och uppmuntrar henna att prata och fråga mina kristna vänner.
    Hon kommer att få gå i konfirmationsskola om hon vill, och därefter ta sitt eget beslut om hon vill döpas eller inte.
    Hon säger att hon tror att det finns en Gud och jag säger att jag inte tror det. Det är ok för oss båda att vi har olika åsikter, vill hon har hjälp att lära sig mer så lotsar jag henne rätt. Det spelar ingen roll för mig om hon, eller någon av de andra, blir kristen, muslim, jude, buddhist eller annat. Så länge som de har hittat vägen dit själva och frivilligt.
    Puh detta blev långt och kanske t o m lite OT, sorry..

  • Sweet76

    I Sverige är inte samma som i mitt land. ett barn/en bebis ska inte vara döppas utan bara Barn Välsigne. Man får välja själv senare när de är stor om de vill bli döppas eller inte. Det brukar katolska som döpar barn /bebis.

  • jippie

    nej, namnet har inget att göra med dopet.
    annat man kan fundera på är åxå.... inga barn i bibeln blir döpta. varför då? varför har kyrkan valt att ha barndop när alla skulle vara vuxna i bibeln?
    jesus var över 30 innan han döpte sig tex...

  • gealach

    jippie ---> Det är väl av den anledningen som många frikyrkor enbart har vuxendop.

    Men varifrån kommer i så fall seden att döpa småbarn, det undrar jag också.

Svar på tråden Dop - en kristen handling