Skulle du kunna donera ägg till din syster?

Ja självklart!
Om jag skulle behöva få ägg så skulle jag aldra häldst vela ha ettfrån min syster, jag vill ju att man ska kunna se likhet mellan mig och mitt barn!

Jag och sambon pratade en del om det, fast vems spermier vi skulle vlja om hans inte dög. Om det var tex hans brors spermier så skulle ju likheten finnas kvar. mkt bättre tycker vi än annonyma från någon man med annan etnisk bakgrund eller så.

Vad är ett ägg tänkt att bli då, menar du? En omelett, eller?
Nog förstår väl du med när folk använder sig av direkta omskrivningar för saker och ting?

Eller?

I det här fallet begriper jag faktiskt inte vad som skulle vara en omskrivning och i så fall för vad. Annars är jag rätt bra på det. Har bland annat läst litteraturkunskap på tre olika språk (dock bara två på unieversitetsnivå).

Alla befruktade ägg har potential att bli till barn. Det betyder inte att det är "tänkt" att varje enskilt ägg en kvinna utvecklar faktiskt ska bli det. Det är ingen som har tänkt något alls i det fallet. Jag vågar lova att ingen enda kvinna någonsin i världshistorien har fått barn av alla sina ägg.

Om du själv just för tillfället försöker bli gravid kan jag förstå om du inte vill donera. Inte för att du då skulle ge din syster ett helt barn (ägget blir ju ett barn enbart tack vare att det möter din svågers spermier och sedan planteras in i din systers väl förberedda livmoder där det får ligga och utveklas under nio månader). Men du skulle ge din syster ett par månaders chans att bli gravid och så småningom få ett barn. Och det kanske du inte vill.

det handlar om genetik. Jag vill inte att ett barn som genetiskt är mitt ska växa upp hos nån annan än mig och min man.

Jag skulle gärna donera till min syster om hon behövde ett ägg. Jag är enäggstvilling och jag skulle väl då vara den ultimata ägg-donatorn för min syster, vi har ju redan samma gener som vi kommer ge våra barn.

lite så känner jag det...

Jag skulle utan tveka donera ägg till min syster, var hon ibehov skulle jag tom ställa upp som surrogat (förutsatt att det var lagligt). Personligen kan jag inte för mitt liv begripa varför man inte skulle göra det får någon man älskar.

Ägg som inte blir befruktade är ju inte barn för mig, eller nåt jag sörjer när de åker ut med mensen. Om min syster ville ha ett av mina ägg för att typ stoppa in det i ett mikroskop, ta en vacker bild och sen göra en tavla av det hela skulle det inte vara några problem för mig rent känslomässigt (sen är det förstås en praktisk omöjlighet för vilken klinik skulle hjälpa en med det upplägget och dessutom kan jag tycka att nog för att jag vill min syster allt gott men att genomföra en äggdonation för att hon vill ha en bild av ett av mina ägg, det är kanske att ta i).

Det är när ägget blir befuktat som det blir annorlunda. Ett befruktat ägg blir om det sätts in i en livmoder ett barn, en människa. Barnet är en produkt av ägget och spermien. Vems livmoder man ligger i är faktiskt ganska ointressant för vem man sedan blir. Finns ju nån slags surrogatmödraindustri i Indien och även om surrogatmamman är mörk blir det ju inte ett mörkt barn om hon bär ett embryo som kommer från två ljusa personer. Känslomässigt förstår jag att man knyter an till det barn man bär i sin livmoder, oavsett vems ägget var. Och mamma anser jag att man blir genom att leva med barnet, oavsett om det handlar om traditionell produktion, äggdonation eller adoption. Så på det sättet skulle min syster bli mamma till ett barn som kommit till genom mitt ägg och hennes mans spermie. Men genetiskt är det mitt barn så på det sättet är jag också mamma. Barnet är helt enkelt mer släkt med mig än med min syster. För mig blir det konfliktfyllt. För mig skulle det finnas med i min relation till barnet att det faktiskt är mitt barn. Man kan ju säga att jag adopterade bort det till henne även om det skedde extremt tidigt i barnets liv. Så därför är det helt klart olämpligt att jag skulle donera till min syster, hon skulle inte vilja det själv heller.

Om jag skulle donera ett ägg så skulle jag nog hellre veta att mitt ägg dvs framtida barn får en bra och fin uppväxt. Så hellre att min syster skulle få mitt ägg än att växla med ett anonymt ägg.

Det finns så många olika varianter på hur barn lever i olika familjer sk regnbågsfamiljer, eller där barn har fler familjer pga separationer och nya partners. Men har barnen kärleksfulla och stabila vuxna människor omkring sig så klarar barn förklaringar som innebär att det är mosters ägg.

För att det faktiskt kan bli en komplicerad situation för alla inblandade där barnets moster faktiskt är dess mamma. Man kan ju heller inte veta hur man kommer att reagera när det hela är ett faktum och under olika faser av livet. Finns massor av komplikationer som kan uppstå. Exempelvis kan ju barnet under någon fas av livet upplysa sin mamma om att "du är inte min riktiga mamma, det är moster som är det". Sånt kan skapa svartsjuka. Osv osv.

Eftersom jag älskar min syster och värdesätter den relation vi har som systrar väljer jag att inte utsätta den för de komplikationer som en donation skulle kunna innebära. Jag gläds mycket hellre med henne och hennes man åt det barn de adopterar. Det är deras barn och jag är "bara" moster. Så vill vi ha det helt enkelt.