Kraniosynostos #10
<sänder en massa styrka till er alla tre! Kram
<sänder en massa styrka till er alla tre! Kram
Hej allihopa!
Tänkte bara berätta att jag den 10 januari fick en liten dotter, Astrid. Hon har nu gjort två extra läkarundersökningar av huvudet, men allt ser och känns normalt. PÅ vår dotter Signe upptäcktes hennes sagittal synostos redan på BB. Givetvis kan ju suturerna slutas senare, men jag 'r otroligt lättad att allt ser bra ut så här långt!
Sniik: FY vad ni får kämpa, jag blir så ledsen när jag läser vad lilla söta Filip får gå igenom. Operationeen är ju nog tuff och sedan önskar man ju bara att det ska flyta på. Håller tummarna för att återbesöket går bra.
Hej allihopa!
Jag hittade denna tråd när jag sökte på "kraniosynostos" på nätet, hoppas det är ok att jag hoppar in!
Varför sökte jag på det då? Jo det är nämligen som så att det finns skäligen stora skäl att tro att min älskade pojke har detta :( Några personer i min omgivining har anmärkt på att han "har mycket bakhuvud", jag tog själv upp det här på BVC som skickade mig till läkarmott som tog bilder och skickade till specialister. Vi har nu fått en tid till neurolog. Jag har tänkte att det inte alls behöver betyda ngt, att specialisterna bara vill försäkra sig om att det INTE är någon fara etc och vilat i att det faktiskt var JAG som tog upp det med BVC och om inte jag sagt nåt skulle det inte ens ha uppmärksammats. Men så var vi på 6månaderskontroll och läkaren som undersökte min son började klämma på hans huvud, när han sa "jag har en teori" kände jag hur jag blev helt gråtfärdig. Han frågade om jag visste vad kraniosynostos var för något och började förklara. Just nu svävar vi ju helt i ovisshet eftersom vi inte har träffat specialist än så det känns extra jobbigt att inte veta nånting. Läkaren började prata om ingrepp hit och skalloperation dit. Tanken på att någon ska operera mitt barn är så skrämmande! Ni har ju alla gått igenom samma sak så jag tänkte höra med er- hur lång tid efter att ni har fått diagnosen var det dags för operation? Och så har jag tusen andra frågor men allt bara kastas runt i huvudet...men det verkar som att ni alla har "positiva" (missförstå mig rätt) erfarenheter av operation och bemötande?? har ju inte hunnit läsa hela tråden så säg gärna till om jag missat nåt! känner att det här blev lite flummigt så jag slutar där, men ni får jättegärna dela med er av tankar, tips och erfarenheter :)
Kram!
Hej alla!
Jag har en fråga tiller som har barn som är lite äldre och har opererats. Hur har ni berättat det för era barn? Min dotter är 2,5 år nu och nu diskuterar vi lite här hemma hur man ska lägga upp det hela. Jag kanske gör en stor grej av det i onödan, men jag är rädd att man "planterar tankar som inte finns" så att säga. Om man säger att hon hade en missbildning och att huvudet inte skulle bli runt eller att det skulle bli avvikande så tänker jag att min dotter kan få för sig att hon ser konstig ut, fast hon inte gör det. Ja, hon får väl såklart inte sådana ideér när hon är 2,5 år, men jag tänker längre fram när hon blir äldre.
Känner dock mig lite tveksam att ta med Signe som är 2,5 år. Det beror ju i och för sig lite på var vi bestämmer oss för att ses!
.
Hallå allihop! Nu har vi fått tid för treårskollen för Signe, det ska bli spännande att höra vad de säger och roligt att träffa "vår hjälte" Bengt igen.Är det någon som vet om det bli fler kontroller sen, eller är det den sista?
Ville bara kika in och tala om att vi nu har "avslutat allt". Var på treårskoll hos Bengt Gustavsson förra veckan och allt var bra, så han avslutade oss och önskade Signe lycka till i livet, så gulligt
. Inga fler kontroller behövs sa han. Hon är lite bucklig i bakhuvudet, men han sa att det förmodligen kommer att jämna ut sig med åren. Så otroligt att allt liksom är över nu. Den tanken vågade jag inte ens tänka i oktober 2009 när vi var mitt upp i det hela, huga
. Lycka till till alla er som har detta framför sig, det är en förfärlig tid men det blir till slut och man finner ju styrka, även fast man inte tror det.
Hej svejs!