Svetlanas vårbubbel
Vet ni, vi har stenplattor på garageuppfarten! Och trappa från altanen! Spännande det här när snön smälter.
Vet ni, vi har stenplattor på garageuppfarten! Och trappa från altanen! Spännande det här när snön smälter.
Och jag sitter här och försöker plugga och kan inget annat än att längta och längta och längta tills i kväll. För då får jag krama om min stora lilla tjej igen! Jag hade tänkt visa henne snödropparna ute vid altanen, men jag får väl visa henne snödrivan som täckt över dem i stället... Nu är jag faktiskt trött på snön. Vill också ha våren tillbaka!
Ja, äntligen är familjen komplett igen. Vi grät glädjetårar på Arlanda både Linnea och jag när vi äntligen sågs. Och jisses så pirrigt det var att stå där vid utgången och vänta. Som när man var nyförälskad och strax skulle få ses. Och jag tror att Tors bekymmer i går var storasysterabstinens. För i dag har han varit hur glad som helst, om än som ett litet plåster på henne hela dagen. (Skönt för mig som får dras med plåstret annars...)
Vero - rosa med lite silver och glitter så kommer du undan med vilken tårta som helst. Det finns färdigkavlad rosa marsipan. En stor hög med marängswiss med rosa maränger beströdd med sockersilverkulor och en prinsesskrona på toppen, kanske. Eller rosa glasspinnar nerstuckna i aluminiumfolieklädd oasis. Jordgubbsglass med tomtebloss.... Gör det inte krångligare än det behöver vara. Jag köpte några meter rosa krossad sammet och hade som duk - det blev fint. Finns i Bålsta om du vill låna...
Även om det såklart är tråkigt att du känner dig stressad så känns det rätt skönt att höra att det inte är med helt trallande lätta fötter du blandar din musli. Då finns det hopp för oss andra dödliga.
Vi har superjobbigt med Tors sömn just nu. Han totalvägrar att sova i sin säng, så han har flyttat in i vår. Och så vaknar han titt som tätt och då är det bara jag som duger, annars blir han rent hysterisk. Och jag måste sitta bredvid tills han sover djupt, för han sätter sig upp och ropar nej så fort jag försöker röra mig ur rummet. Och sen vaknar han mitt i natten och vill leka, läsa, äta, dricka och allt han ber om och har jättesvårt att somna om. Så vi är rätt slitna. Hoppas att det är en snabbt övergående period. Detgåröverdetgröverdetgåröver....
Och fru H, jag säger detsamma - går du så går jag. Har egentligen inte heller någon vidare lust, men maken peppar mig.
Krya på dig Foff. Tycker synd om dig jag med.
13 plus!!!!! Orättvist..... mutter mutter, varför lämnade vi Skåneland???
Åre - är det vinstresan som kvitterats ut?
Ja den där snöskvätten kunde man väl ha fått slippa. Helt onödig.
I dag har vi sprätt iväg pengar igen. Ny brevlåda och studsmatta. Fast studsmattan bekostades av barnens spargrisar. Men snacka om att de vill suga ur pengar ur en. Vi ska ha en studsmatta - "ska ni ha skyddsnät till?" "ska ni ha stege till?" " ska ni ha kantskydd till?" - alla saker som jag tycker är självklara att de ska ingå. Nåja, nu blir väl barnen glada i sommar i alla fall.
Lugn påsk har vi haft. Långfredagen spenderade vi på Fenomenmagasinet i Linköping. Toppenställe för både stora och små. Ungefär som Tom Tits i Södertälje fast mindre. Påskafton var vi en sväng till Fru H:s kaotiska köksrenovering och sinkade Herr H med lite påsklunch. I går var vi och kollade på hästar, kaniner och kycklingar. Tor var helt salig. Han skrattade högt hela vägen förbi hagarna när han tittade på hästarna. Och klappkaninen var "muk och sön".
Pappa hade rotat fram gamla lådor på vinden, så vi fick med oss min gamla Snobben - mitt absoluta favoritgosedjur och Gusten Grodslukare - en gammal favoritbok som vi tar oss igenom på kvällarna nu.
Nu ska jag försöka plocka fram kläder inför skogsutflykt med dagis i morgon. Ska det bli vår och sol och 8 plus, eller snöstorm och 2 minus, eller regn och nollgradigt?
Ja, serierna har jag förstått att de betyder en del för dig, mumu. Det går i perioder det där tycker jag. Ibland är jag helt frälst och ibland är det som nu, att jag inte följer någonting. Och lika bra är väl det, för nästa vecka är tremånadersgratispaketet med massa kanaler slut och vi kliver ner till ettantvåanfyran.
Vi har lagt ner cyklingen helt och hållet. Linnea är inte intresserad och vi blir bara frustrerade när vi försöker peppa och hon blir förtvivlad för det inte går. Vi hoppas på att det dyker upp någon cyklande kompis här ute. Då tror jag hon blir motiverad att lära sig och kommer säkert att klara det på en gång. Hon lärde sig att hoppa från gungan nu bara för att impa på några större barn på lekplatsen.