Sorry, skriver från telefonen.
...att det var lugnt men uppenbarligen inte. Jag tror att det är oerhört svårt att förutse om och när sådant här händer. Det man får vara tacksam för är om det händer i en situation då man kan få hjälp och det går bra i slutändan. Men jag förstår verkligen att du känner dig skakad. Jag har också lite svårt att släppa det som hände och ältar det en del. Kram!
Cissi - Precis, jag har förstått att det är långt ifrån så enkelt som att säga att ett barn som fått en smakis två gånger utan reaktion är allergifritt. Som Sara redogjort för kan ju infektioner spela in (och R var snorig och hade ju ev. en öroninflammation också fick vi ju reda på sedan). Jag funderar också mer och mer på sambandet mellan nötallergi och pollen - det sägs hänga ihop och jag läste om en vars son är pollenallergiker och nötallergi finns i familjen och de har uppmanats att inte låta honom äta nötter under pollensäsong för att inte riskera trigga en nötallergi. Kanske var det därför R reagerade nu och inte tidigare? Ja, som sagt. Jag kan älta i evigheter.
Assar - Usch, jag förstår att det känns frustrerande och osäkert. Skönt ändå att ha
alternativet med barnmorskemottagningen om det händer dagtid.
Sitter på bussen på väg hem från jobbmöte. Var lite orolig över att jag skulle plågas av att inte kunna amma lika ofta (E ammar fortfarande varannan-var tredje timme dygnet runt *suckar*) som vanligt men det känns rätt ok faktiskt och det var kul att jobba lite. 
*klappar lite på juni* Hur skulle du kunna veta? Hon klagade ju inte särskilt mycket och du ringde ju faktiskt sjukvårdsupplysningen och rådfrågade!
Knase - Tack, vi hade det bra men slitigt. Två vuxna på tre så små barn var nog i vart fall en för lite tror jag. 
Lillkillen sover ju så bedrövligt dåligt också. Men vi har jättemånga fina minnen från resan så vi ångrar inte att vi åkte. Vi är dock inte så sugna på att åka igen nästa vecka eller så. 
Vi hade ingen vagn med oss så på Arlanda bar jag R på ryggen i Ergon och E på magen i ringsjalen. Tandembärande FTW!
Lena - Vi var på Mallorca förra veckan. Det var där vi lät R glida runt i utomhusbaren och äta snacks och därigenom vet vi att den spanska sjukvården är alldeles utmärkt och att det om man håller sig i turistområdena finns både privatläkare på hotellet och svensk tolk på sjukhuset. 
Inte för att jag känner att jag nödvändigtvis måste ha den kännedomen om spansk sjukvård, men kunskap är väl alltid bra eller?
Preciiiis Lena. Vi är inga charterfantaster egentligen och på det här sättet kom vi ju lite närmare det lokala livet på Mallorca liksom. Meeeeen semester är ju ändå semester så öl och snacks für alle!
Assar - Värkarna drar igång lite smått ikväll och så kommer bebisen BF +4. Så gör nämligen treorna. Jag glömde skriva att jag ju gick ett par veckor och var öppen tre cm nu sist. Öppningsskedet gick ändå inte snabbare än med tvåan när de riktiga värkarna väl började. Jag vet att det inte är riktigt samma sak eftersom du har haft supersnabba förlossningar men jag vill bara skriva att det där att man har börjat öppna sig lite nog inte behöver betyda så mycket när man är flergångsföderska.
Assar - Åh, nej. Jag som tänkte när jag stod och packade tjejernas utflyktsryggsäckar imorse att inatt har nog Assar fått sin bebis. Kom uuuut nu! Förstår om du funderar på resan. Jobbigt.
juni - Skönt med vagnlån.
Lycklig - Aj för ryggont. Jag har ju haft (och har kvar en del) min beskärda del av foglossning men den har suttit i höft- och bäckenhöjd (dock både fram och bak. Och på sidorna.). Hoppas att du kan få hjälp!
Pysslig - Ja, det är helt galet att vi redan har en ål-bebis här hemma. Han blir sex månader nästa vecka. HUR har det hunnit gå ett halvt ÅR sedan han kom??? 
Snart kryper han nog iväg för han står och gungar på alla fyra och får fram ena knät. Det känns som att han kommer att krypa innan han lär sig att sitta själv vilket känns lite bakvänt. Men han är helt ointresserad av att träna på att sitta. Han har väl inte tid eller tålamod att vara still.
Eva - Att förlösa ett sto som höggravid. Respekt!!!
Och angående Erik och Mackans förlossningsprogram skulle jag nästan kunna tänka mig att ha ställt upp om jag nu var gravid. Jag tror inte ens att sådana killar skulle kunna tramsa bort en sådan upplevelse utan att gripas av det magiska och jag börjar känna mig så pass bekväm i barnafödandet att jag nog skulle klara att ha en utomstående med. MEN jag skulle aldrig vilja vara med i TV så det skulle ju tala lite emot det. Tur att jag inte är gravid så att jag slipper fundera på det.
Assar - En stor fet kram! Less är ju bara förnamnet när man går över tiden...
juni och Milla - Ja, ålning är uppenbarligen mycket hetare än att sitta enligt E och jag börjar undra om krypning också är det. T ålade inte direkt utan rullade omkring (d.v.s. vände sig från rygg till mage och sedan vidare till rygg igen o.s.v.) när hon var i samma ålder. Jag tror att hon lärde sig att sitta själv i ungefär den här vevan. Kröp gjorde hon inte förrän efter åtta månader någon gång. R körde en mycket målmedveten ålning som liknar E:s men R koncentrerade sig mer på att komma precis dit hon ville medan E satsar mer på hastighet tror jag. Hon satt nog rätt stadigt tidigt har jag för mig och hon var inte så mycket över halvåret när hon lärde sig att sätta sig upp från liggande - jag minns att maken skickade MMS om det ganska precis när jag börjat jobba. Kröp gjorde hon nog när hon var ca sju månader. Och så E då som ålar sig fram med bra speed och precision och verkar vara på god väg att lära sig krypa men inte ens sitter särskilt bra i matstolen än. Det är kul att se hur olika de ändå är och jag brukar roa mig med att fundera på om det säger något om deras personligheter även i framtiden var de väljer att lägga krutet och på vilket sätt de gör olika saker.
Fio - Aha, E kanske håller på att lära sig att sätta sig upp i smyg. Vilken fintning! Hoppas att du inte har GBS och att sammandragningarna lugnar ner sig.