Utredning efter upprepade missfall osv... Del14

Jag har stått på levaxin under båda mina graviditeter, och det är ett sjå att få det rätt inställt. Det är tydligen viktigast att det ligger riktigt lågt i början, för sen är fosterutvecklingen (på cellnivå) inte lika hetsig. Sköldkörtelhormonet (levaxinet) ser ju till att det finns byggstenar för gravidteten, och det är allra mest kritiskt i början.

Ville med detta säga att sköldkörtelvärdena ska följas upp under hela graviditeten, men det är i början som det är mest kritiskt - brist har visat sig kunna leda till missfall.

Jag kan dock av egen erfarenhet säga att det inte finns ngt egenvärde i att ligga för högt i dos med levaxinet - man blir alldeles darrig, orolig och får hjärtklappning. Det är en belastning för kroppen och bör inte eftersträvas. Men ett kontrollerat värde ska man ha, såklart. 

Har ätit levaxin och haft perfekta värden när jag blivit gravid, tyvärr utan resultat, som allt annat

Ja va fasen håller hon på med???!!!! Prednisolonet tog tyvärr slut eftersom hon inte ringde tillbax men jag löste de ändå genom en kontakt men de ska man ju inte behöva, hade ja inte haft den kontakten så hade ja stått här nu gravid utan medicin!! Ja är så besviken på henne, ringde igår igen för 4 gången och nu sa ja att ja är gravid och verkligen behöver mediciner så nu återstår de bara att se om hon fixar de eller inte!!

Bra med en diskussion om levaxin och TSH. Det är så klart värt att ta upp med sin läkare även om de flesta verkar tycka att så länge det är under 2 så är allt ok.

Jobbigt Ninnin!
Hur går det?
Hur mkt prednisolon tar du?

Vilaa, det är jobbigt att famla i mörker och inte hitta någon lösning.

Jag har ringt igen till läkarn 5:e gången nu men inget e recept har ja fått!!!! Ja är ordinerad 10 mf pred men ja tar 15 istället

Jag vet inte om det diskuterats tidigare i den här tråden, men jag vill slå ett slag för d-vitamin.

Vi började ju försöka för drygt 1½ år sedan och fick tidiga missfall - 5+0 och 5+0, sedan stod det still i sju månader, efter det ett i 4+3 och ett sista i 4+0 i mars i år. Innan det tredje började äta Omega3, mellan det tredje och fjärde började jag äta d-vitamin (märket heter Multitab och de innehåller 25 mikrogram). Vid sista missfallet verkade det som att kroppen egentligen vill vara gravid - det som skiljde sig den fjärde mot de andra gångerna var att 1) jag hade ont i brösten långt efter att jag börjat blöda 2) jag testade positivt i ca tio dagar efter att jag börjat blöda (de andra gångerna har det varit negativt i nästan samma sekund) och 3) jag hade lite spottings tills det satte igång på riktigt, dvs. jag tror att det här var embryot själv som det var fel på, inte min kropp just då. De andra gångerna började jag nämligen blöda rakt upp och ner utan förvarning - det var bara tempen som störtdök, dvs kroppen var inte med på noterna alls. 4) tempen gick inte ner som den gjort vid de andra tillfällena, utan höll sig hög ungefär lika länge som testen visade positivt.

Jag är nu gravid för femte gången och idag har vi fått se hjärtslag, så jag har ett visst hopp om att det ska gå vägen.
Nu är det här ju inget som helst vetenskapligt, men jag tror att det är d-vitaminet som har påverkat för mig. Både vår missfalls- och vår barnlöshetsutredning visade att jag och maken var fullt friska - dock togs inga vitaminbristprover, något man så här i efterhand önskar att man hade gjort.
D-vitaminbrist är känt som en faktor som påverkar fertiliteten negativt, så att jag började käka det är inte taget ur luften.
Om ni inte redan gör det - börja ät d-vitamin. Om det inte hjälper - fan också, men det skadar er i alla fall inte!

Intressant Maria. Kanske ligger det något i det. Jag äter Kalcium och D-vitamin eftersom jag tar kortison.

Annars så var vi på vårt första lyckade vul igår. En liten underbar ostkrok med ett tickande hjärta. Rätt storlek och daterades till v 8+1.
Det föll ett antal tårar kan jag säga. Jag grät av nervositet innan och sen av lycka. Såg graviditeten direkt men kunde först inte se hjärtat och hann tänka att den är död innan hon sa att här ser vi hjärtat och zoomade in så det blev tydligare.

Det är långt kvar och oron kommer nog att hänga kvar men jag ska försöka njuta allt jag bara kan. Det här kommer med all sannorlikhet bli min enda graviditet, om det går vägen, så jag vill inte se tillbaka och inse att min oro tog den upplevelsen ifrån mig.

Hur är det med er andra? Någon som tittar in ibland?

Åh vad härligt, grattis Mojutten!! Här är det segt som vanligt, vet inte hur kroppen reagerar efter en Ivf.. Äl kom mycket tidigare än vanligt, så förmodligen ingen chans den hör månaden iaf..

Jag är här och tittar in reglbundet! Tänker lite som du -försöker att inte oroa mig all för mycket.
Är nu 25+4 och har fått graviddiabetes kontaterat (vilket innebär spec.mödravård, vet inte så mycket mer än det än...) och svullna elefantfötter som ömmar. Men... var på förlossningen för några dagar sen (kände inga fosterrörelser på några dagar och blev skraj) och kollade upp, så det funkar bra nu.
Håller fortsatt tummar för er andra!

Jag var hos läkarn igår och fick äntligen medicin som jag bett om i 5 veckor! Hon tittade med ultraljud på magen men de fanns ju inget hjärta för de är alldeles för tidigt att se nått är bara i v.5+3! Hon tyckte att ja skulle gå ner till trombyl varannan dag men de kommer jag inte göra ja kör på med detta nu fragmin, trombyl, progesteron och prednisolon! De som är annorlunda denna graviditet är att jag tagit bort cellförändringar ätit antibiotika för ureaplasma och tar progesteron så nu får ja hoppas att de blir 8:e gången gillt :) annars får de bli Aten! Funderar fortfarande varje dag om jag ska bli sjukskriven denna graviditet har ju ett jobb där ja går typ hela tiden kan undvika luft men då bLir de att alla andra får göra ett hiskeligt dubbel jobb + nu är de ca 35-40 grader inne i fabriken, de är olidligt varmt! Tror inte min läkare sjukskriver mig, kan man gå någon annanstans typ vårdcentralen?? Kanske bara ska hålla ut 4 veckor till för sen är de semester!!