järfällatråden 9

tip: tack för tips! Jag kan inte i morgon bitti och vill nog helst springa ensam ett tag till, dvs jag går - springer varannan minut ungefär. Ska ta en tur i morgon i alla fall. Hur långt springer du varje gång? Hoppas Rebecka sover gott i natt!

LillaT: Härligt att du fortsätter, ser fram emot lite sällskap ispåren framöver. Jag springer väl ca en mil åt gången idag blev det längre sprang i en och en halv timme. Jag gillar att springa långt, dvs är inte så snabb men kanhålla på ett tag. Du kommer också snart att kunna springa utan att gå, bara du inte ger dig så kommer konditionen rätt snabbt.

evani: lycka till med bröllopet och ha en underbar dag!

Nån som har lust att ses på onsdag?

LillaT - jag hittar gärna på något imorrn!

Tip - shit! En mil åt gången? Bra jobbat!

Lillgrodan och LillaT - man kan ju alltid gå och lunka runt... det är min plan om jag inte orkar springa. Det ska ju vara en kul kväll inte ångestladdat

Lillgrodan - är du på jobbet nu?

I torsdags kom vår lilla Stephanie, 3485 gram och 50 cm lång. Hon var beräknad att komma just 21/4 och jag var på kontroll den dagen för att göra ctg, hade gått med värkar i exakt en vecka då så de frågade om vi skulle ta hål på hinnan. Det gjorde de också runt två-tiden och hon föddes kl 15.44 samma dag. Gick FORT! Jag hann inte ens vänja mig vid tanken innan krystvärkarna började komma, fick föda utan epidural Gjorde OOOOONNNNTTT men skönt att det är över nu.

Nu ska vi bara vänja oss vid livet som två-barns föräldrar. Inatt var det första natten som vi sov hemma, hon fick behandlas för gulsot och en infektion efter förlossning. Känns lite smått kaotiskt och man undrar hur det ska funka men alla andra klarar det så det lär lösa sig när man kommer in i vardagen anar jag. Min mans första ord imorse var "Vad har vi gjort" HAHAHAHA!!!!! Natten var lite jobbig och stökig 

Mumrik och lillgrodan: jo, på nåt sätt kommer vi runt.

Mumrik: vill du och Selma komma hit i morgon?

D 1980: GRATTIS till Stephanie!  Minns kaoset i början. Vår första natt hemma var verkligen jobbig. Framförallt för storasyster på 3 år... Men det kommer bli bättre. Håll ut! Och njut av första gosiga bebistiden!