Anonym (sambo) skrev 2010-04-25 07:58:21 följande:
Han kör den undanglidande taktiken, gör ingenting, för resultatet blir ju detsamma, allt fortsätter som innan. När jag funderat lite till så skrev vi om lånen våren 2006, men det var först ett år senare som jag påtalade att situationen inte var bra.Jag skulle vilja att han förstår situationen, att han inte bara kallade mig för utpressare och att jag kör med maffiametoder. Min begäran är inte orimlig tycker jag.Då han blev så arg nu, så tänker jag föreslå det omvända som någon sade - att vi köper ett nytt hus (med klausul om att det är min enskilda egendom), vi står båda på lånen och han får betala hälften av alla renoveringar. Jag tycker inte det är rättvist, men kanske han om han känner sig själv satt i samma situation som jag så skulle han se annorlunda på saken.
Han verkar inte ha tänkt till och förstått vad er "icke-uppgörelse" betyder för dig i praktiken. Du behöver nog presentera ett scenario där han sitter i din sits för att han ska fatta. Inte köpa det där andra huset som ägs av bara dig och bekostas av er båda utan köra det som ett exempel på hur du har det idag. Lägg till ett par möjliga framtidsutveckligar och hur de faller ut, exempelvis att ni går isär, att en av er dör. Om han har alla hästar hemma skulle han aldrig acceptera en sådan uppgörelse och då är steget inte långt att förstå dig. Om och när han fattar kommer han att skämmas. Att tvinga in - om än passivt - någon man säger sig älska i en sådan underordnad beroendeställning är inte schysst. Det kan nog vara så att han i sina privata drömmar ser hela projektet som gemensamt, men det gör faktiskt inte staten eller banken. Det han säger om dig att du använder dig av utpressning och maffiametoder är ju bara ett ynkligt slag i luften. Det handlar säkert mer om att du tvingar in honom ATT handla när han tycker det är skönare att låta bli, snarare än att handla på ett visst sätt.
Ni ska äga huset ihop. Allt annat är oacceptabelt.