• Anonym

    misshandlar han mig psykiskt?

    Har en pojkvän sen ungefär ett halvår tillbaka, vi umgås konstant o har gjort sen vi träffades.
    efter ca 2 månader började vi utforska våra sexuella sidor tillsammans o tog in en extra tjej för en trekant.. även en annan tjej efter det.
    båda tyckte vårat förhållande blev starkare o vi kom varandra närmare..
    sen började hans intensivt sökande efter fler tjejer vi kunde träffa, jag var med på det, men sen helt plötsligt börjar jag bara bli svartsjuk, vi pratar om det, men han fortsätter, jag mår dåligare o dåligare, drar mig tillbaka, han börjar bli sur när jag inte vill vi ska träffa någon, för han "gör ju detta för min skull"..
    hur som helst, tiden går o förra veckan skrev jag ett brev till honom om att jag inte längre vill ha det såhär, jag pallar inte av att vi ska ha med tjejer just nu, jag ber han avsluta allt det, o satsa på oss istället, att jag mår dåligt av det!
    han blir SKITSUR för det brevet, o skyllder allt på mig, att han ju gjort det för min skull, för att jag skulle må bra osv. jag kände mig bara otillräcklig o undanglömd.


    han fortsätter prata om dessa trekanter, att han såg på mig hur glad jag blev, att han vill se det igen, jag säger att jag vill att HAN ska göra mig så glad istället.. tar två dagar innan han slutar ta upp det hela tiden..
    jag blir även beskylld i ett sms att JAG tagit bort våran speciella grej från HONOM... då kände jag mig ännu mer otillräcklig.. fått höra hela tidne hur han gjort det för MIN skull, men när jag ber honom avsluta det verkar han ha väldigt svårt för det, o han blir sur.


    detta kanske inte är det största problemet...
    vi startade även en firma, i mitt namn, o han sa att jag skulle sköta ekonomin o den biten vilket jag var med på, när första räkningarna o papprena började komma o vi skulle sätta in det i pärmar fick jag genast höra skit om dt, att jag gjorde fel, att jag skulle lära mig skilja på privata o firmans papper, var många gånger han "skällt ut" mig så jag börjat gråta.. även några gånger han inte ens brytt sig om att jag börjat gråta.
    känns som att han inte bryr sig om mig! han säger själv att han ibland är "hård" mot mig, men det är för att jag ska lära mig, o för att jag ska tain det han säger, men det stämmer, för då har jag fått fart o tagit tag i sakerna!
    sedan fortsatte det med att firmamobilen (som jag ville ha,o som jag valde) använder han nu som privata mobil o skryter stolt med att det är hans telefon, bilen som vi leasar säger han också är "hans bil", speciellt till sina barn (o tror han vill att dom ska säga till deras mamma att pappa köpt en ny häftig bil, hon är dessutom skuldsatt upp över öronen från deras förhållande).
    jag får knappt köra bilen, han ska alltid köra osv.. o allt det där står i mitt namn.
    även bråk kring räkningarna i firman, o börjar känna att han inte alls kommer hjälpa mig med dom, som han lovat..
    börjar känna nu att han utnyttjar mig.

    sedan är det tänkt nu att jag ska flytta hem till honom.. det jag först ville var att skaffa mig en egen lägenhet (bor i mitt hus jag har tillsammans med mitt ex), men sen började han lägga fram fördelarna med att jag flyttar till honom på en gång, sagt o gjort, vi bestämmde det.
    men känner att jag egetnligen vill bo i eget boene med min son först, o sen kansek flytta dit. kommer inte kännas som mitt hem, utan som att jag flyttat in där bara.. kommer bli trångt, jag kommer inte få en sus i hur det ska se ut eller inredas, min sons sakr kommer inte ens få plats i det rum han ska dela med min killes två döttrar (som också bor varannan vecka, det är samma vecka vi har barnen), jag kommer känna mig instängd, o när han dessutom säger att om jag använder lampor tända på dagen i hans lägenhet kommer han skälla ut mig så jag gråter.. för han tycker jag tänker för mycket lampor hos mig!

    jag börjar bli rädd för vad jag gett mig in på.. känns inte heller som att jag bara kan säga till honom att jag inte vill, hans barn blev jätteglada när vi berättade att vi skulle flytta dit till dom (hans barn gillar mig supermycket).
    jag fick för övrigt betala en våningssäng till dom.. för min kille har inga pengar.

    sedan är det allt hemma, han gör ingenting, han städar inte, plockar inte undan eller nånting.. knappt inte ens hos sig själv, fick en chock när jag kom dit första gången..

    läser dessutom i en bok av Unni Drougge "Boven i mitt drama kallas kärlek", kom till typ sida 38 o sen började jag känna igen mig i boken... precis som en vän till mig sa när hon rekomenderade mig o läsa boken efter att ha hört mig berätta om hur jag har det.. en annan vän till mig sa att en person i ett sunt förhållande inte skulle känna igen sig så pass mycket i den boken om det inte handlade om psykisk misshandel..
    vet inte längrevad jag ska tro...
    min kille verkar inte bry sig om mig, han säger att han älskar mig, sen i stort sett ignorerar han mig o verkar skita fullständigt i hur jag mår.
    han säger själv att han aldrig någonsin kommer bli en toffel igen (han sa att han gjorde allt för sitt ex), så är inte ens på tal att han ska tex massera mig nån gång eller klia mig på ryggen, men jag ska då klia hans rygg hela tiden..
    jag vågar knappt be honom om nått heller, man vet ju inte vad han får för sig.

    ska det vara så mycke begärt att han visar lite kärlek? tar hand om mig, pysslar om mig lite, håller om mig, kysser mig?
    känns bara som att jag tvingar honom till det när jag ber honom komma o lägga sig bredvid mig när jag ska sova... o sen att jag alltid får be om en godnattpuss..

    att han idag skulle va hemma hos sig tills imorgon (med hans barn), för att dom skulle få gå på dagis vilket dom ju behöver, o jag skulle få tid med min son ensam... han åkte kl 12, o vid 16 hde han ringt mig 3 gånger... o då har han själv sagt till mig att han tycker det är JOBBIGT när jag skickar sms o ringer när jag jobbar (han är arbetslös o går hemma)..så ringer han själv 3 gånger under 4 timmar..
    sen helt plötsligt dyker han upp hemma hos mig, han "överraskade mig" o kom idag istället, "hans barn ville det" som det så fint heter..
    jag kände hur jag sjönk till botten, jag hade varit glad hela dagen, fått lyssna på musik (vilket jag nöstan aldrig har chansen o göra längre, för han gillar inte o ha massa musik på om han inte är på humör, o jag klarar mig inte utan musik o det vet han), jag hade sett fram emot o mysa med min son, låta honom sova i min säng, bara va han o jag...
    jag höll på o börja gråta, kände en jobbig känsla i mig..kändes bara som att han hade förstört min dag, o att han nu håller på o tar min son ifrån mig också (eftersom jag nu ite kunde ha min mysstund med honom själv)...

    jag vet inte längre vad jag ska göra... känner mig kluven :(
    finns det några fler i liknande situation, o vad har ni gjort? jag tänker att det kanske bara är en fas, han säger själv att han är less på att gå hemma o att han blir rastlös av det.. kanske bara det som är problemet?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-30 00:02
    o hans pendlande hela tiden, han säger att han älskar mig o jag suger åt mig, sen kastar han skit på mig igen.. o säger sen efteråt att han gör det för min skull o kommr med sina "undanflykter" o allt är bra igen..

    ett exempel på hur han beteer sig..
    "Sluta va så jvl misstänksam, ja e ärlig, o ja sa ja älskar dig, d borde fan räcka, o inga jvl krav på mig, ja hatar sånt,
    antingen så litar man o älskar en person el ej, älskar dig o litar på dig, d borde fan räcka, din misstänksamhet o svartsjuka gör
    så du mår dåligt, lita på mig för helv el gör d inte alls, bestämm dig nu, för du får mig o må dåligt när ja försöker få dig o må bra,
    men vad får ja för d? jo jag får skit för ja bryr mig om dig, det e tacken"

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-31 19:09
    har bokat en tid hos kvinnojouren nu, så på tisdag ska jag dit. får säga att jag ska på ett möte på jobbet, o hoppas på att han inte ska med mig in till stan...

    när jag pratade med hon på kvinnojouren sa hon att hon tyckte jag skulle komma o besöka dom, så jag fick prata med dom mer! hon fick min trådstart här skickad till sig via mail först, o då skrev hon till svar att hon ville jag skulle ringa dit, gjorde det när killen var iväg o handlade!

    ska föröska prata med min mamma ikväll om detta.. eller iaf se till så hon läser igenom detta, o sen vill jag nog helst ha kontakt med henne via mail om detta, kanske över telefon också..men som jag sagt tidigare, jag är mer för o skriva!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-04-02 23:20
    sitter o läser o läser...
    hittade lite om psykisk misshandel, o blir nästan mörkrädd när istort sett alla punkter stämmer in på honom!

    www.narcissism.se/page2.html

    www.narcissism.se/page7.html
  • Svar på tråden misshandlar han mig psykiskt?
  • Anonym (också ensam)

    Tycker din plan blir bättre och bättre..! ;)

    Jepp, börjar du redan nu så är det inte så konstigt att du "rensar ut" innan din sk flytt. Bra tänkt!

    Du verkar ändå ha tänkt igenom tanken om nycklarna, så då är det bara att köra på på din ursprungsidé...

    Synd på mobilen, men om du tror att han "bara" kommer att knorra och sen ge med sig...ja, då är det ju inget att oroa sig över! :)

    Jag tänker fortsätta ha koll på tråden,
    om inte annat så för att peppa om du behöver det!! :D

    Och bilstolarna, kan inte dom "bli kvar" om du städar ur bilen lite snabbt hemma hos honom då du lämnar honom? Mamma ska väl ändå inte behöva åka i en skitig bil ;)

    Jaja, du ordnar det säkert..!!! :D

    kram <3

  • Anonym
    Anonym (också ensam) skrev 2010-04-07 15:17:54 följande:
    Tycker din plan blir bättre och bättre..! ;)Jepp, börjar du redan nu så är det inte så konstigt att du "rensar ut" innan din sk flytt. Bra tänkt!Du verkar ändå ha tänkt igenom tanken om nycklarna, så då är det bara att köra på på din ursprungsidé...Synd på mobilen, men om du tror att han "bara" kommer att knorra och sen ge med sig...ja, då är det ju inget att oroa sig över! :)Jag tänker fortsätta ha koll på tråden, om inte annat så för att peppa om du behöver det!! :DOch bilstolarna, kan inte dom "bli kvar" om du städar ur bilen lite snabbt hemma hos honom då du lämnar honom? Mamma ska väl ändå inte behöva åka i en skitig bil ;)Jaja, du ordnar det säkert..!!! :Dkram <3
    det med o städa ur bilden lite hos honom låter bra :P då kan jag ju råka glömma hans bilbarnstolar där! :)
    känner mig peppad nu, men hoppas jag inte kommer skita i det sennär det verkligen gäller.. är väl lite orolig för det, men som det känns nu så ser jag en befrielse närma sig...
  • Anonym

    jaha, ingen energi tillo städa här hemma..
    o vi skulle grillat förut, men då ville han inte det för att jag inte tog fram grillen o började fixa.. så han åt toast istället!

    o sen nu förösker jag hitta ork o energi o städa upp här hemma inför visnignen imorgon, men då jag frågade honom om han skulle kolla länge på tv, för jag villelyssna på musik när jag städar, men nä, det går ju inte för sig.. han tyckte jag skulle lyssna med hörlurar på låtar typ i mobilen eller så! men det är inte samma sak!
    o jag måste ha musik för att bli peppad o städa...

    usch, känns som att jag bara blir mer o mer fåbngen i mitt eget ghem, hör ni hur sjukt det låter, jag kan inte ens få lyssna på musik i mitt eget hem när jag ska städa!!! för han ska kolla på en film.. o ligga o dega i soffan!
    blir intressant o se om han kommer hjälpa till o vika sina barns kläder sen..

  • Anonym (Tess)
    PEPPAR PEPPAR!!! TRALALALLALALALLA!!!!!!

    Bra idé du har!! Men gör som jag gjorde när mitt ex skulle flytta.. (han drog på dagen och skulle senare hämta sina saker).
    Strunta i hans grejer nu. packa allt sen när du är ensam.
    Messa honom en tid när han kan hämta allt. Du behöver inte vara hemma. Speciellt inte om du bor i hus.

    och han lär ju knappast behöva bilbarnstolarna.. han har ju inte din bil längre!! Hihi

    skickar ett litet pepcitat.. vad heter låten nu igen...

    Skruva upp nu TS och sjung....

    I don't need a man tom make it happen... I'll get up on my feet... (tror jag)
    Humhumhum,,,

    Du fixar det här,, och vi ska ingenstans!!

    Kram på dig!!
  • Anonym
    Anonym (Tess) skrev 2010-04-07 21:28:01 följande:
    PEPPAR PEPPAR!!! TRALALALLALALALLA!!!!!!Bra idé du har!! Men gör som jag gjorde när mitt ex skulle flytta.. (han drog på dagen och skulle senare hämta sina saker).Strunta i hans grejer nu. packa allt sen när du är ensam.Messa honom en tid när han kan hämta allt. Du behöver inte vara hemma. Speciellt inte om du bor i hus. och han lär ju knappast behöva bilbarnstolarna.. han har ju inte din bil längre!! Hihiskickar ett litet pepcitat.. vad heter låten nu igen... Skruva upp nu TS och sjung....I don't need a man tom make it happen... I'll get up on my feet... (tror jag)Humhumhum,,, Du fixar det här,, och vi ska ingenstans!!Kram på dig!!
    han lär ju låna sin kompis bil.. så bilbarnstolarna måste han ha.. o dom vill jag han ska ha, för jag vill inte att han kör sina barn utan dom..
    jag bryr mig ju ändå om hans barn liksom!

    men känner mig peppad, det gör jag verkjligen, sen får vi väl se hru det blir när det verkligen gäller... lär ju knappt kunna sova, men mamma får hjälpa mig ta mig igenom detta. kan ju kanske säga att mammas vännina kommer ner också, o då kan jag kanske lättare säga att han ska ha kvar bilbarnstolarna hos sig, för då behöver vi ju mer plats i bilen!
    men huvva va nervös jag lär va, o lär ju ha skuldkänslor till max!
  • mia83
    Anonym skrev 2010-04-07 12:12:56 följande:
    utifrån TS kanske det inte sägs så mycket om psykisk misshandel, läs gärna mina andra inlägg i tråden, då jag kommer på nya saker hela tiden (du kan ju trycka på knappen "visa endast" så får du ju upp alla mina inlägg så kan du ju läsa igenom dom). han klankar väldigt ofta ner på det jag säger, allt jag gör är fel, o gör jag på mitt vis så är det fel.. vill nog inte ens fortsätta leva med denna killen, så familjeterapi känns inte aktuellt för fem öre, allt det handlar om är att jag måste bli redo o våga lämna honom!
    Vad skönt för dig, vad glad jag blir för din skull att du hittat styrkan. Alldeles för många lever i dåliga relationer med elaka män, för att de helt enkelt inte klarar av att bryta. Jag var en av dem. Men nu har jag en bra, trygg relation med barn. Slipper gråta mig till söms, slipper bli bortpriorierad och bedragen gång på gång. Någon gott väntar på dig också! Har läst ett par av dina inlägg nu, och tror på ditt upplägg. Men som någon annan sa, finslipa din plan lite så att karlsloken inte fattar misstankar. Kramen!
  • Anonym
    mia83 skrev 2010-04-07 21:54:53 följande:

    jag försöker iaf! får se hur det blir när jag väl står där o ska göra det... är ju lätt o va kaxig nu, men sen när det väl ska ske.. kommer jag då våga??!


     

  • Anonym (Tess)

    Ts,,, byt lite ord i Pernilla wahlgrens kassa schlagerdänga från iår...

    Jag vill och jag vågar,,,
    jag kan ta mig till en höööögre divisiiiiiiiioooooooon!

    (sen har du dina manliga dansare också... då kommer han inte våga sig i närheten!!)

    Skämt å sido,, förlåt att jag skojar till det. Men att tänka lite humoristiskt brukar göra saker mycket lättare...

    Jag tror på dig!!

    Kram

  • skuggspel

    Hejja hejja!
    Och när du väl fått ut honom, träffa honom under INGA omständigheter själv!! Då kan han vara gråtig och omöjlig eller hotfull och minst lika omöjlig..
    Planera saker in i detalj är smart i ditt fall! Bra!


    Anonym skrev 2010-04-06 21:17:55 följande:
    killen började diskutera en intressant sak med mig för en stund sen.. han sa klart o tydligt rakt ut att han lever efter gammaldag uppfostran, o jag visste inte ritkigt vad han menade, så sa han att "mannen kommer före kvinnan" o att det är kvinnan som ska sköta allt i hemmet, o mannen ska jobba o tjäna pengar! han sa även att mannnan ju såklart ibland kan hjälpa till! trodde inte mina öron, nå sånt jävla skit vil jag ju inte ha! vafan, vi lever på 2000 talet, inte 1800 talet! sedan började han predikta om att mina raseriutbrott jag ofta hade när jag bråkade med mitt ex (kastade saker runt mig, slog sönder nått osv om jag blivit riktigt arg) inte skulle tolereras i detta förhållande, han anser att det är väldigt omoget och barnsligt o att jag då skulle bli väldigt lågt ställd här hemma. men då tänker jag såhär, jaha, är inte han omogen då? o inte fan jobbar han ihop pengar inte, är ju snarare så han drar sig för att ens söka ett jobb för han vill ha pengarna från soc.. o nej, han har inte sökt ett enda jobb, inte ens kolllat efter jobb sen han blev av med sitt "jobb" i nov! (han "provjobbade" med lön från arbetsförmedlingen) men det kanske förklarar ett o annat i hans beteende? han drog även upp att hans ex också levde i en gammal uppfostran (hon är lika gammal som mig), men att hon gjorde lite revolt mot det...  hon gjorde tydligen allt som har med hemmet o göra, dock var hon arbetslös o hemma med barnen också..
    Det här är ju så sjukt att klockorna stannar! Spara detta, läs det om ett år när du varit ifrån honom länge och du kommer sätta kaffet i vrångstrupen!
    Du ska vara hemma, vara lågt ställd, undergiven, städa, och i realiteten ska han leva på dina pengar samtidigt.. Du ska vara hans obetalda.. ja.. vaddå? Jag finner inga ord.
    Fatta att det här är han medan ni har det förhållandevis bra!! Jag menar innan dina skulder blivit så stora att han inte kan ta något från dig ekonomiskt. Hur kul kommer han bli när du gått i personlig konkurs? Hur elak kommer han vara mot dig? Vad kommer han kalla dig?
    Nej, du är på rätt väg! Jag säger som många andra, det har hänt mycket sedan du började skriva! Jag följer tråden men skriver inte ofta, det är säkert fler som gör så. Tänk att du har en hel hög okända människor som bryr sig och som stöttar dig i det här! Inte en enda har skrivit att hej, tjejjen, det verkar vara ett härligt kap du gjort här, håll i honom.. Alla säger samma sak på olika sätt; dra, fly, dumpa, stick, kasta ut...
Svar på tråden misshandlar han mig psykiskt?