K*B*N, pratar del 11

Idag skulle vi till dagis och fota barnen. Fick samtal igår att de körde både sonen och dotterns fotografering idag, men hon visste inte om de tog syskonfoto. Så jag sket i att matcha, men tog kläder vi, ähum, ok, jag gillar.
Inte för att någon ville samarbeta i morse nej, så jag var nära att ringa och säga att vi inte skulle komma. Ungar som jäklas när man inte orkar är inte kul. Har ju inte världens ork och tålamod just nu heller med tanke på liten...  (som ändå sov ok i natt så jag fick sovit först 3 timmar och sen 2 till...

Ja, äntligen påklädda och tandborstade och insmorda  och i tid  *kors i taket* så tar jag upp liten ur sjalen och sätter honom i babysskyddet, han sov och vaknade och började skrika. Stressigt.. Men när väl bilen är igång så brukar han lugna sig. Men bilen startade inte!
Ringer maken i panik och han säger att han sett att dörren stått halvöppen och lampan lyst. Jaha, men ladda bilen då liksom. Fast han trodde inte att den skulle vara helt urladdad...
Jaja, istället byter vi bil. Lilleman har en bilstol däri och dottern en och babyskyddet går ju att sätta fast i säkerhetsbältet. Tog ju bara en stund, fortfarande gallskrikande liten.. Och sätter bältet fel och får göra om. Äntligen i väg och i tid!
Men då har inte fotografen kommit! Han hade glömt något och åkt tillbaks för att hämta det i Gbg.. (3 mil!) så allt blir uppskjutet 1,5 timme..
Där är vi bland play doh lera överallt. Båda avdelningarna hade det liggandes, barnen springandes fram och tillbaks utan tvätt. (Lilleman tål ju inte vete i Play doh.) Försöker hålla oss i andra ändan av rummet.

Så är det dags, ingen av barnen på småbarnsavdelningen vill fotas, så det grinas och skriks. Alla är något stressade. Liten sover och jag ville ju ha med honom också på bild och inser att det är nog enda sättet, att han sover på bilden. Så jag frågar om vi kan få ta, först dottern ensam, sen lilleman och sen skulle vi ta på dem två var tanken (det var nog 6 andra syskonpar som då redan tagit sina kort) och jag frågar fotografen om de kan sätta sig på golvet med liten, men det gick inte utan att han skulle ställa om ljus och annat. Nä, men då försöker vi ändå sa jag (sover liten är han ju still och dottern kan hålla). Då börjar kärringen förskoleläraren? opponera sig att "nej, inte får du ta med bebis, vi har inte tid att vänta på er och våra barn måste gå först och det går inte förstår du väl."
Men jag sa att vi gör ett försök och körde över henns protester och lägger sovande liten i knät på dottern! Några knäpp med kameran och så var det klart. Mina barn var hur duktiga som helst och deras fotografering gick sååå mycket snabbare än alla andras för de gjorde vad man sa till dem! (mutade lilleman med kex efteråt... )

Nu måste jag posta så det inte försvinner, återkommer med resten.