mindless skrev 2010-04-07 18:37:00 följande:
Frågan är tvådelad. A. Varför man över huvud taget säger han även i objektsform i vissa dialekter har en historisk förklaring. På den gamla goda tiden när vi hade ett fyrkasussystem böjdes både substantiv och pronomen efter vilken funktion de hade i meningen. Numera har vi bara grundform och genitiv, men förr hade man även böjningsformer för ackusativ och dativ. En rest av detta system finns kvar för personliga pronomen, där vi gör skillnad på om någon är subjekt eller objekt. Dock gör vi inte skillnad på ackusativ och dativ, utan vi har en enhetsform för objekten. Och nu kommer vi till pudelns kärna. Dativformen för han är honom (inga konstigheter) men i ackusativ han. Alltså, när fyrkasussystemet försvann smälte, för pronomen, dativ och ackusativ ihop, men på två olika sätt i olika delar av landet. Han och honom. För hon var ackusativformen hana, vilket förklarar varianter som Jag såg'na. B. Att denna form lever kvar handlar inte om bristande grammatikkunskaper, utan om att man inte lär sig tala genom att studera grammatik. Man lär sig som man alltid gjort; man imiterar de omkring sig. Lever man i ett område där han fungerar som objektsform, ja då kommer man rimligen att tala så själv. Det handlar inte om slapphet eller okunskap, det handlar om hur språk fungerar.
Bravo!!
Har TS nu förstått att TS själv helt enkelt inte studerat grammatik på tillräckligt avancerad nivå för att ha fått lära sig den grammatiska förklaringen till skillnaden mellan han och honom mer än helt ytligt? Hoppas det!
Inom språkvetenskap talar man ibland om
varför det finns skäl att följa den ena eller andra regeln. Ett skäl kan ju vara att man vill skapa en lyckad kommunikation, dvs parterna förstår varandra. Ett annat skäl är att inte väcka sk inlärd irritation, eftersom det hämmar kommunikationen. Obs INLÄRD! Och det är precis vad det handlar om här. Har man tragglat subjekt- och objektform i skolan (eller i värsta fall fått lära sig att vi i svenskan idag har ackusativ- och dativobjekt, vilket är en ganska felaktig beskrivning eftersom vi knappast böjer några ord alls i de kasusen) så tänder man till direkt på han/honom-frågan. Liksom på den synbart "enkla" frågan om ifall det heter större än jag eller större än mig. Vilket kan bli ämne för en ny tråd som mindless säkerligen kan bidra förtjänstfullt till!
Stolt & lycklig mamma till Leo 050315 & Vincent 080325 
