mithrandil skrev 2011-02-27 12:35:27 följande:
tack för rådet. Lite svårt det där med mat öht. Amanda har ätit ungefär 1-2 flaskor välling per dygn som jag haft 1 msk milda culinesse i. Hon godtar ingenting annat än välling och knappt ens den. Bävar för vad vågen visar. Vi har packat för att åka här men amanda är (eller var, nu sover hon) pigg som en lärka, ville vara på golvet och leka, skrattade och pratade för fulla muggar och andas nästan helt rent. Ibland blir det lite knastrigt och så blir hon lite andfådd men inga indragningar idag. egentligen hoppas jag ju att hon blir frisk men samtidigt så tänker jag att hon gott och väl kan få det lite jobbigt så att de ser att hon har problem. Klockan är ju abra barnet ännu så än finns det tid att åka in.
älsklingen87: Ja, hon har haft feber som pendlar fram och tillbaka hela tiden. Först 40graders feber, sen feberfri, sen 38,5 och sen bara en liten förhöjdning i temp. Imorse var hon helt feberfri men hennes fötter och tånaglar var precis vita? Även hennes händer och fingernaglar var litegranna vita men inte lika som fötterna.
Min styvfar sa precis åt mig imorse att åka in direkt eftersom hon kanske skulle kunna ha lunginflammation men läkaren tog ju sänkan i torsdags som då var under 8. Antar att vår packade väska får stå i hallen och vänta så får vi se om vi åker. Ingen ide med att åka om hon andas "rent" Men det kan ju vända innan dagen är slut.
Det kan gå snabbt så var försiktiga. I höstas var vi hos mina föräldrar på besök, 45 mil bort. Sonen var inte förkyld när vi åkte och senaste gångerna han hade varit förkyld hade han inte haft några som helst symtom alls så vi tog inte med inhalationerna...
Två dagar senare fick han lite hosta på kvällen, inget speciellt.. Sov som vanligt på natten. Dagen efter så satt han bara, orkade inte leka nåt och inte äta...vi tänkte att han kanske sovit dåligt för att han sov borta och var trött...vi åkte på en liten utflykt och skulle hälsa på på morfars jobb. 10 minuter senare var vi där och jag började då höra att han lät VÄLDIGT tät och pipig. Han började gå för att hälsa på morfar...2 meter senare så var han så tät och han ropade till mig "mamma du måste bära mig, orkar inte gå". Sedan blev det bara värre och värre. Hna orkade inte gå 1 meter utan att blir helt igensatt och han fick JÄTTEONT under ena armen (bakåt lungan) han skrek och grät för han hade så ont. Han fick åka vagn (var drygt 4 år då) för han kunde inte gå.
Vi åkte till vc och han fick inhalera...och det blev lite bättre.
Detta gick alltså på bara några timmar, från att han hade varit helt bra till jättedålig, så var försiktiga! Han var ändå så stor så han kunde tala om hur han mådde!