Vi som shoppar danska barnkläder del 17

Jag är allt som oftast vansinnig men jag säger istället inget och stänger in mig på toaletten en sväng..Såvida han inte kastar grejer eller gör något man inte får.
Däremot så får Stoffe allt de gånger han ringer hem under dagen,jag blir nästan deprimerad av allt trots!

Vi är inne i en hyfsat harmonisk period igen (Jo, stormis, visst är vi trötta på varandra och bråkar vissa dagar, men det är sällan vi har blöta pölar för att allt och inget är fel) Jag jobbar hårt på att inte säga nej om det inte är viktigt och att hela tiden hitta de beslut som pytte själv kan få fatta. Däremot vet ju ungen precis vilka knappar hen ska trycka på för att få mig irriterad och dessutom ser jag dagligen hur hen plockar upp inte bara goda egenskaper från oss utan även dåliga. Tex får ju pytte ofta vänta en stund när hen vill något för vi vuxna vill göra färdigt det vi håller på med samtidigt blir jag irriterad när pytte "ska bara! när jag vill att hen ska göra något... Just nu känner jag att det ökade språket gör att det blir färre tillfällen när något blir fel och man inte förstår vad och ett sådant tillfälle leder ju bara till att resten av dagen blir fyllda av sådana händelser. De där dagarna när man går från att plocka upp en blöt pöl av unge på golvet til nästa och nästa och nästa. JAg har också märkt att blodsockret spelar roll för både mig och pytte, är vi hungriga så har vi bägge kortare stubin och då blir utbrotten fler.

ja tomma magar är bäddat för trubbel .. usch ja ...

JAg erkänner att jag blir trött och sur och irriterad och att jag inte tycker det är roligt. Sen försöker jag lämna situationen utan att lämna pytte. Är det något som måste göras så bara gör jag det, är vi hemma och inte har någon tid att passa så låter jag pytte få vara arg en stund sen frågar jag om hen ´vill prata om det och så brukar det sluta med att vi kramas.

Känner igen mig såååå väl....
Hade det så i över 1 år med vår Love och hans trots. Men det går över, en klen tröst när man är mitt i det.

För man får ju vara sur och arg och ledsen likaväl som man får vara glad och skrattig och busig och nyfiken och alla andra känslor som våra bubblande barn ska lära sig. Hur det känns och hur man kan hantera det.

Jag väntar såå på fasen där vi hittar harmoni,än har vi inte varit i närheten
Men jag har lovat mig själv att jag inte ska bli den där hysteriska mamman som skriker på barnen mitt på Icaparkeringen så just nu borde jag få första pris för att jag är så jävla bra på att bita ihop
Men just därför att jag sällan är arg på Max så blir han riktigt ledsen de gånger han förstår att jag är arg på riktigt och det skär ju i hjärtat

Hej i tråden!
Allt bra här?
Trotsiga barn här verkar det som.

Vi har ju konstaterat att skaffa tre döttrar med tre års mellanrum väl inte var det allra smartaste ur trotsperspektiv. Nu är ju två av de tonåringar och den tredje på god väg dit. Med allt vad det innebär.
Att sen få två hulliganer till, en med total, ständig järnvilja och en som just nu befinner sej i treårstrots, kräver ett visst tålamod det med.

Tur de inte är lika envisa och bestämda samtidigt hela högen.

Hittade dom här shampoodle ormskinn tights på tradera,  dom är för små för min lilla tjej men vi har redan köpt sådana tidigare. tips till nån som har stl. 70.

Det var då väldans vad mycket Ziggysfokus det blev

Jag tycker faktiskt att danskt är bäst*jajamän* även om andra svenska märken också är bra