Grattis till er som sett era hjärtan idag.
Är det någon här som inte oroar sig så väldigt mycket och varken ska göra VUL eller fosterdiagnostik?
Skönt att höra hur ni tänker. Man blir lite inspirerad eller vad man ska säga av att alla vill göra VUL och jag börjar undra om jag också borde oroa mig lite mer. Men jag förstår verkligen er som haft problem innan om ni vill kolla er extra. Det här är första barnet så jag har inget att jämföra med. KUB är ju bra i det avseendet att det är ofarligt för barnet. Men jag har hört att det är så osäkert resultat. Att man trots fina värden kan föda barn med kromosomfel och tvärt om. Och om man får dåliga värden rekommenderas man ändå fortsatt diagnostik som i sin tur medför missfallsrisk. Tänk att göra KUB med dåliga värde, sedan gå vidare med fostervattensprov, få missfall och sedan få reda på att man bar ett friskt barn. Uschans vad trist.
Jag menade inte heller att ni nojar för mycket men jag undrar hur ni tänker som känner er mer lugna.
Ni som varit gravida förut, när började er mage att synas? Är i v7+5 och det syns absolut ingenting förutom brösten då som blivit mycket större.
Hoppas ni haft en bra dag.
Hur är det med erat illamående, kommer det och går? Avtog illamåendet och när under era förra graviditeter? Jag mådde som mest illa förra veckan men det är bättre nu och nu kan jag äta igen och inte bara dricka juice, äta isglass och jordgubbar. Kanske börjar bli bättre, även om det kommer lite nu och då. För visst vill man ha kvar gravsymtomen till viss del:)
Hej och välkommen till er nya. Jag är nu i v 8+5, känns som om v 13 är långt borta. Inskrivning nästan onsdag. Jag lever på jordgubbar, juice och blåbärssoppa. Och piggelin.
Längtar till sug efter mat kommer tillbaka.
Kram på er.
We Wish for a baby; beklagar verkligen, så väldigt tråkigt. Men så underbart att ni fått möjligheten att bära ett nytt liv till världen, mitt i all sorg.
En fråga:
Ni som varit gravida förr och hade väldigt ont i brösten i början av graviditeten, minskade det onda så småningom?