December Bebis 2010 :)

Nu släppte slemproppen!!
El en del av den iallafall. Har ju aldrig avrit med om det tidigare. Hur mycket är det?? Jag hade väl typ ett fullt trosskydd och ganska mycket på pappret, genomskinligt med färska blodstrimmor i...FRESH!!
Har ont långt bak i ryggen och SD, men det är ju inget nytt.
Betyder ju inte ett skit, emn nu fick jag ju ut något av hinnsvepningen iallafall

Ondar-
Håller tummarna för dig nu i morgon.

Varning för lite gnäll!
Mina förvärkar började i måndags och har varit ganska tuffa, framförallt på nätterna.
Detta med givet resultat, får inte sova alls!
På onsdag dag så lossar slemmisen och värkarna fortsätter.
Natten till idag är jag åter uppe och vankar, känner plötsligt att något rinner ur mig.
Jag kunde inte avgöra om det var vatten eller ej pga att jag redan hade binda på mig pga slemmisen
som har fortsatt komma ut stötvis.
Ringer iaf förlossningen och åker in på kontroll i natt vid 4 tiden,
Barnmorskan kunde inte hitta något spår av vatten = vi åker hem igen.
Får med mig två citodon som skall hjälpa mig att sova.
Somnar helt utmattad i morse och sover kanske 5 himmelska timmar.
Vaknar sen av värkar och går upp.
Så nu sitter, ligger, går och står jag med mina värkar återigen.
Det är allt mellan 2 och 7 minuter mellan dom och vissa går att andas fint igenom medans dom flesta
gör att det känns som om jag skall gå av på mitten.
Varken bad, vetekudde eller tabletter gör någon skillnad!
Jag vet samtidigt att det inte är roligare att vara på sjukhuset än hemma, men va trött jag är på att det aldrig drar igång på riktigt!!!!
Sorry allihopa för mitt oerhört upplyftande inlägg!

Ljuset i tunneln är att läsa om alla bebisar som faktiskt sköter sig och väljer att komma till världen:)
Grattis alla ni som har fått!!

Tack alla, har inte läst igenom allt och komme rinte göra det heller då lär jag ju få sitta här till dödagar ju

Fick värkar i söndags natt men tänkte att det inte gjorde nåt mellan 4-6 så tryckte det på mer än anligt och jag kände att vi ska nog åka in för en kolla iaf, värkarna var oregelbudna och varierade i grad. Som alla säger man ska ju inte föda barn när man inte har tid lixom....
Ingen av döttrarna var hemma, gudmor svarade i telefon och ja gkände bara att nu tar jag en ambulans in så får magnus komma senare. Vi ringde till hans mamma som aldrig har passat dom själv och är inte världens bästa barnvakt men vi ringd eiaf, hon vill inte komma eftersom det snöade, hon gillar inte att köra då och det förstår jag.

Men sagt och gjord hon kom vid 6 på morgonen. VI åkte in och när jag satte mig i bilen så hade jag ca 5 värkar under 40 min . VI kom in vid 7 tiden
VI kom in och de satte ctg på mig och frågade hur hon låg, jag tyckte hon låg fel för nu var magen alldels fyrkantig, 2 bm kollar hur hon ligger och ringer läkaren som kollar med ultraljud, jo då hon låg i tvärläge
Men jag ätnkte att det kommer ändra sig, så de ger mig lite bricanyl i benet så värkarna SKA avta så de kan vända henne men hon rubbar sig inte en mm. Så kl 8.25 beslutas det om kejsarsnitt, de kunde inte vänta längre, först hade de tänkt att jag skulle få bricanyl lika mycket som man får under ett vanligt vändningsförösk men jag var helt utplånad och öppen 5 cm.  men jag tänkte att det var ju lugnt men lite besviken blev jag allt men men......

Jag skulle iaf få vraa vaken så det kändes bra iaf och Magnus  skulle få vara med
åker ner och görs iordning och allt er bra ut.
Ett kejsarsnitt tar ca 1-1/2 minut tills barnet är ute.
Men det gick inte vår lillfis med på hon skulle stanna i magen hade hon tänkt för det tog ca 10 min innan de äntligen fick ut henne.
Man gör ju snittet där nere och tar ut huvud först, men eftersom hon låg fel så kunde de inte få tag på hennes huvud eller nåt annat, bara en arm och den gick inte att dra i, 3 läkare håller på att dra, pressa, lägga sig på mig mage ja ni kan tänka er hur de jobbar under 10 min. Till slut blev det lite akut för moderkakan lossnade och det bara forsar ut blod, 2 liter försvinner snabbt som bara den. Å jag känner mig yr och trött men samtidigt pigg.
Men till slut kom hon ut och skrek på en gång DÅ var kl 9.15, hon vägde 3420 gram och var 50 cm lång.
 Då somnar jag typ. Får åka upp till uppvaket där jag får 2 påsar blod, kl 111 får jag åka upp till B där Magnus och hon väntar så änteligen fick jag hålla min älskade lilla bebis. SÅ långt allt bra sen så börjar det

Kände mig pigg och kry på em coh var uppe på bena vid 17-tiden för att duscha vilket förvånade personalen. KÄnde mig hyfsat men hde för jävligt ont i magen.
På måndag gick mitt hb ner till 89, trött och slö och orkar inte göra nåt, ville bara vara i fred.
På tisdag gick mitt hb ner till 83 och jag fick 2 påsar blod till förde blev lite oroliga för jag var så blek.
Ville åka hem på onsdag men det fick jag bara om mitt hb var bra, på Osndag morgon låg det på 98 så de godkände det

Var så skönt att komma hem, men jobbigt samtidigt. Men jag tror man återhämtar sig snabbare hemma eftersom man inte gör nåt på BB man bara ligger där som ett kolli typ och de säger att man ska upp och röra på sig vilket är tråkigt bara det.
Ska fortsätta åta järntabletter för jag känner mig fortfarande yr och matt.
Gör skiton när jag reser mig eftersom hela buken bara hänger och jag inte har några muskler kvar i magen.
Ska lägga upp en bidl på min mage hur den ser ut nu.
Men bli inte förskräckta, så ser min mage ut efter de hållit på med den i 10 min minst. SÅ ni kan tänka er att jag har ont.
KOmmer inte göra det nu utan imorgon för nu ska jag föröska sova lite, kan knappt sova på sidan för det gör så jävla ont i magen

Jag förstår din längtan och väntan. Jag har trott i veckor att bebis ska komma tidigare/innan BF då han varit fixerad och sen har alla trott att han ska komma tidigare även min BM. Men det är nog bättre att ställa in sig på övertid. Annars går man bara runt och är butter. Bebisen kommer ju förr eller senare. Hoppas du inte avskyr mig för svaret jag gett nu haha..Jag hade nog själv blivit irriterad för en vecka sen. Men nu har jag liksom insett att det inte är lönt att hoppas...längta och vänta gör jag fortfarande. Men jag har ändrat inställning. Man mår faktiskt bättre...
 

*Kram*

Förstår att det blir väldigt jobbigt psykiskt. Men vi får hålla tummarna stenhårt att den ligger kvar rätt och att det startar inom kort!!

ledsen att jag skrev innan jag läste era inlägg, jag blev för ivrig.

ONDAR: Åh vad jag känner igen min i din frustation ang bebisens läge, de bud jag fått är att åka in tidigt, men det är inte så lätt.......och liggande om vattnet går.
Jag hade inbokat igångsättning i tisdags kl.8 pga bebbens läge, en annan doktor jobbade då och undrade varför i hela friden jag skulle sättas igång, jag var ju omföderska, det är inga problem att föda säte då, menade hon. jag höll på att bryta ihop...........både för att de är olika bedsked, kl 16 fick vi åka hem, bara legat och väntat på att bli igångsatt.....nu i efterhand är det inte själva igångsättningen som e jobbig att de struntade i, utan just nonchalansen kring läget på bebben. Jag vill INTE föda säte.

Min slutsats så här några dagar senare är att jag åker hellre in en gång för mycket till förlossningen, än att invänta och bli mer orolig.

Skickar styrkekramar

 

Ondar: Usch vad jobbigt för dig med alla turer fram och tillbaka! Förstår att du bara vill veta bu eller bä nu liksom. Och att dessutom bli bemött av nonchalant vårdpersonal är ju det värsta som finns. Typ som min barnmorska som bara borstade bort mina tidigare depressioner som ingenting när det faktiskt är en jäkligt stor grej. Det gjorde liksom att jag tappade lusten att gå till barnmorskan mer nu. Man tänker nog inte på hur jobbigt det är för er som har bebisar som ligger fel när ens egen har legat rätt sen vecka 30 typ. Usch. Jag hoppas verkligen att bebisen ligger kvar på rätt håll nu så du slipper det här!