Ska inte få fira min sons födelsedag

Man är helt klart olika känslig för sånt här. Jag har i egenskap av bonusmamma blivit portad från barnets kalas av biomamman. Jag håller med dig i allt du skriver - att det handlar om en dag, att vi är vuxna människor, att det går att bita ihop och göra det bästa av situationen för barnets skull - min mitt bonusbarns mamma tycker att hennes känslor och hennes förstatjing på barnet ska gå först. Min sambo hamnar i kläm när både jag och biomamman blir vansinnig. Naturligtvis är det jag som får hålla mig borta - jag är ju trots allt inte barnets mamma. Men det gynnar ju inte vuxenrelationerna direkt. Jag är dessutom helt säker på att barnet (i mitt fall och säkert i de flesta fall) vill att alla ska vara med och att alla ska vara glada.

Jag tror i alla fall att man måste vara beredd att omvärdera "gamla vanor" när en ny partner kommer in i bilden. Om hela familjenätverket ska fungera smidigt (och DET tjänar barnen på) så måste alla må någorlunda bra och känna sig någorlunda respekterade. Det går lika lite att totalt köra över en ny partner som en biologisk förälder - båda delarna förstör relationerna och försämrar för barnen.

Dessutom är det ju rent principiellt så att på pappans veckor bestämmer pappan.

Det kan dessutom tolkas mkt positivt att bonusmamman vill fira barnet och dessutom ta med sin egen familj.

Jag skulle ha ansträngt mig för att inte ta strid, under förutsättning att jag var säker på att det också var det bästa för barnet.