SmillaK

Äldre 20 Feb 11:14

1047 svar

Inga spermier..

Memphis skrev 2011-02-19 14:18:40 följande:

Jag har inte vågat ringa

Vi har ju trots allt inte väntat så länge, men jag är rädd att vi ska vara borttappade eller så.
Men svaret jag skulle få om jag ringde skulle nog vara "Har det gått mer än tre månader? Inte? Nä men då får du snällt vänta."

Så jag väntar snällt

Ring ändå, för att kolla att ni finns med i systemet. Vi blev borttappade två gånger under våran utredning så att det blev försenat. Jag har alltid innan trott att de gör så gott de kan och de tycker att jag bara är jobbig som ringer, men nu skiter jag i sådant för jag har insett att det händer rätt ofta att det blir fel. Det är en av de sakerna som jag tar med mig från den här resan som något possitivt, att jag vågar vara jobbig

Annars hade inte min sambo ätit testosteron och haft en mycket bättre rygg och antagligen hade det inte dimpit ner en kallelse i nästa vecka heller.

SmillaK

Äldre 20 Feb 11:17

#445

Smulans skrev 2011-02-19 16:59:01 följande:

Hej!

Jag var aktiv i tråden för ett tag sedan, innan vi visste om min man hade några spermier överhuvudtaget (spermaproven visade "total avsaknad av spermier").

Moii, jag läste på din blogg att du undrar lite om ICSI. Vi gjorde ICSI med de spermier som lyckligtvis hittades vid testikelbiposin. Fråga gärna om det är något du undrar över, jag är bara glad om jag kan vara till någon hjälp.

Vi hade turen att lyckas på vår första ICSI, och nu är jag gravid i vecka 21. Jag hoppas inte jag trampar någon på tårna, jag vill bara ge lite hopp till er som har samma resa framför er.

Lycka till, oavsett var i processen ni befinner er!

Grattis Smulans! Inget trampa på tårna här inte, jag blir lika glad varje gång någon som har haft svårt att få barn blir gravid. Jag brukar bli glad när vem so helst blir gravid och får barn, men då tar det ofta lite längre tid innan jag är glad fullt ut.

SmillaK

Äldre 20 Feb 11:43

#448

Memphis skrev 2011-02-20 11:30:12 följande:

Det klart du ska hoppas!
Jag tror positiva tankar och positiv energi har Stor betydelse i dessa situationer.
Men det är svårt, jag vet.
Och man blir trött på alla som säger "tänk positivt!"
Speciellt de som inte har en aning om vad man går igenom.
När man försiktigt försökt prata om detta med barnlöshet, så säger de "Men det är ingen fara, det finns så många metoder och alternativ, ni kan väl adoptera? Det finns så många barn som behöver föräldrar."
Jag kan nästan bli arg då, och vilja be dem sätta sig själva i situationen.
Det är inte bara att gå till sjukan och beställa en unge, som vissa verkar tro.

Jag tycker du verkar superastark och driftig, som håller modet uppe.
Gör precis det som är gott för dig, att vara hemma och mysa med sambon och bara träffa "goda" vänner låter hälsosamt.
Det är svårt att ta allt med ro, men tänk vad underbart och värt allt slit det kommer vara när man känner första rörelserna i magen!

Tack! Du är världsbäst på att peppa! Nu ska jag gå ut i solen med ett leende på läpparna och HOPPAS!

SmillaK

Äldre 20 Feb 19:28

#456

Hjärtat längtar skrev 2011-02-20 17:54:08 följande:

SmillaK, eftersom din man tar testosteroners. och TB1, din sambo ska, så undrar jag vad de har för testosteronvärde?
Min man har 5,9.
Jag haf sagt till min man att han ska ringa till läkaren, man han vill inte det. Men det är ju för hans eget bästa säger jag.

Innan behandling hade han 8 och nu har han 12. I hans ålder(36) ligger testosteronvärdet normalt mellan 10-30. De vill helst att det höjs lite till. Jag har för mig att hos kleinfeltare ligger något annat hormonvärde ofta lite högre (kanske FSH??) och det motverkar effekten av testosteronet. Så även om hans värden inte är så låga så vill de nog ha lite extra p.g.a. det.

Vet du varför han inte vill? Det har inte varit speciellt jobbigt med testosteronet. Sambon var lite orolig att han skulle förändras så mycket i personlighet att han inte kände igen sig själv. Men det har han inte sagt ett ord om sen han startade behandlingen. Jag själv rycker bara han har förändrats till det positiva.

SmillaK

Äldre 20 Feb 19:34

#457

Memphis skrev 2011-02-20 16:33:07 följande:

Hoppas du hade det härligt i solen SmillaK!
Vi åkte till Ikea en sväng och gick runt bland skötbord och spjälsängar, tjafsade lite om färgen på mattan till barnrummet osv.
Haha, man måste tillåta sig att fantisera och drömma på det viset.
Det blir mer verkligt då, och känns mer nära

För mig är det lättare att hålla sig positiv med sånna enkla små medel.

Kramar!

Vi hade det underbart, åkte skridskor på havet

Jag kan motvilligt erkänna att vi redan har köpt ett par små grejer. Men jag har försvarat mig med; det går alltid att ge bort till andra om vi inte får användning för det själva... Jag tycker det är väldigt kul att titta på framförallt små kläder, så det tillåter jag mig faktiskt att göra. Och när det är tillökning i bekantskapskretsen är jag snabbt ute i affärerna och handlar. Jag håller med, man måste få drömma!

SmillaK

Äldre 21 Feb 21:29

#463

Hjärtat längtar skrev 2011-02-20 21:38:34 följande:

Han ser väl ingen anledning till varför, eftersom han mår bra. Sen läste han nåt på internet om att kolla prostatan en gång i halvåret och det blev han rädd för. Måste din man göra det?

Ja det finns tydligen en större risk för prostata problem, och sambon kommer att ta prover oftare än andra och tidigare än andra. Men mer än så vet vi inte. Han tog den risken i alla fall...

SmillaK

Äldre 22 Feb 18:43

#467

Hjärtat längtar skrev 2011-02-22 15:09:13 följande:

Men det är väl just testosteroners. som gör risken större att få prostata-cancer. Och han förstår inte varför han behöver ers. eftersom han mår bra.

Men om han känner att han mår bra och han inte tror att fördelarna med att ta testosteron uppväger nackdelarna, så kanske det inte är något för honom. För min sambo var det ju som sagt hans dåliga rygg som vi hoppades skulle bli bättre, och då var det värt biverkningarna.

SmillaK

Äldre 26 Feb 20:04

#474

Hjärtat längtar skrev 2011-02-22 20:34:34 följande:

kanske inte. Har din sambos rygg blivit bättre än? Får han mer muskler av testosteronet eller?

Vad är det för biverkningar, mer än risk för prostatacancer?

Ja, ryggen är mycket bättre, har varit bra sedan i våras. Och han bygger mycket lättare muskler nu. P.g.a ryggen tränar han ca 2 ggr per vecka. Innan har det inte blivit så stor effekt, men nu är jag rädd att han ska bli träningsnarkoman. Han tycker det är så kul nu när musklerna bara växer och växer. Jag tror inte att det är så mycket mer biverkningar, men jag tyckte han hade humörsvängningar i början av behandlingen.

SmillaK

Äldre 26 Feb 20:07

#475

Linnea1986 skrev 2011-02-26 13:56:56 följande:

Dagarna går väldigt sakta nu tycker jag, även fast jag försöker hitta på en massa, i går var jag nere på stan och lämnade in papprena för hindersprövning och för att ändra efternamn, på måndag ska jag dra med sambon ner på stan och fixa ringar, får då se hur lång tid de tar o fixa ringarna så vi kan bestämma ett datum.. Har tränat på det här med barn nu oxå, fick hit kompisens son igår som blir 3 år i år, han sov över till idag, han kommer även komma imorn igen och sova över, sambon va väldigt trött efter igår.. haha, stakarn..

Så spännande och kul med giftermål. Hoppas det blir snart

Vi har också banvaktat en 2.5 åring över natten. mycket mysigt. Det är väldigt kul att vara med barnet utan föräldrarna när man bara kan koncentrera sig på det.

SmillaK

Äldre 20 Apr 11:13

#570

Memphis, du måste bli lite tuffare i den här svängen! Jag är också en mes, men är det något jag har lärt mig av den här processen så är det att man alltid vinner på att vara jobbig och tjatig och ringa i tid och otid. Trist är det, jag tror egentligen allt gott om människor och vill inte besvära, men tyvärr så hamnar man mellan stolarna ibland.

Dessutom är jag rätt säker på att bara för att jag är rätt ung (de räknar inte in att min sambo är 10 år äldre) så sinkar de oss för att kunna skynda på äldre par (en läkare har t.o.m sagt det rätt ut) för våran utredning tog jättelång tid och alla undersökningar gjordes med månader i mellan (högst tre då för vårdgarantin) medans jag läste om en person här på FL som gjorde samma undersökningar paralellt och på hälften av tiden. Önskar att jag hade tjatat lite mer så här i efterhand.

Imrgon är det tid för vårat läkarsamtal och jag är så förväntansfull, känns så underbart att snart vara igång. Jag försöker plugga, men det är lite svårt att koncentrera sig. Undrar hur det kommer att bli när man går och väntar efter inseminationen, vågar knappt tänka på hur okoncenterad jag kommer vara då. Och jag som har så mycket att göra nu närmsta två månaderna...

TB1: Bara två veckor kvar, underbart! Vet du ungeför hur snabbt efter det mötet ni kan få komma igång med inseminationer? Det är inte omöjligt att vi kommer att följas åt väldigt nära. Så spännande! Jag tror faktiskt attt jag började läsa denna tråden precis när du startade den, så jag har ju följt dina tankar rätt länge nu. Tänk vad anorlunda man ser på saken nu, eller hur

Inga spermier..

INNEHÅLL