Hjälp min 14 åring skiter i allt

skönt att veta att det är liknande hos andra, hade utvecklingssamtal nyligen och det går åt rätt håll nu men det är långt från bra.  Visst låter det bra att sitta ner och samtala med tonåringen  men det funkar intre de kan inte se vad som detta leder till för de har inte samma erfarenhet av världen som vi vuxna har. Har testat att ta bort allt och berömma allt postivt men när han sätter negativa sidan till funkar nada. Att "chilla" med polarna är toppen kul men även det har dragits ner. han har problem med engelska så för att slippa sitta med böckerna har vi övat genomrent samtal om det som intresserar just nu, t ex film, data kompisar har använt enkla ord och uppmuntrat att prata åter och nu 2 veckor (jag vet kort tid men det är test) så har han facktiskt just fått sitt första G på provet denna terminen så yay bra resultat. nu ska bara resten av terminen fixas + massor av andra ämnen.

Det är tufft att vara förälder just, har en plan gjord med hur vi ska bearbeta de ämnen somhan  e efter med. Vi ska fokusera på ett ämne i taget (råd efter hans skolmentor) matte i no 1 för där är bara ett kapitell efter. Fysik (ljud/ljus) no 2, kemi (syror)no 3, bild no 4 ( olikade ämnen inom bilden ). Planen har han valt att göra efter de prov som kommer vi har räknat att ca 1-2 timmar pluggandet /dag sedan kompis tid efter middagen om pluggandet e gjort. förhoppnings vis kommer han klara av att få G i de flesta ämnena när åttan är över kanske 1-2 IG . Förra terminen var 6 ämnen IG så lite framgång e det och det har han fått höra mycket posetivt om det. VarjeG på prov är en milstolde som känns toppen och jag säger hur glad och lycklig jag blir att han gjort framsteg det låter kanske konstigt men det ger resultat.