• Mr Klister

    Är okunnighet lycka?

    Vilken är egentligen den bästa vägen för att vara och bli lycklig. Engelskans Ignorance is bliss! är ett intressant uttryck tycker jag. I många avseenden verkar det faktiskt stämma. Den som inte grubblar så mycket och tänker i en massa led till höger och vänster har ett betydligt enklare och kanske i många avseenden lyckligare liv, eller?


    I've made shoes for everyone, but I still go barefoot!
  • Svar på tråden Är okunnighet lycka?
  • Stårschan

    Ja, i många lägen är det ett väldigt sant påstående. Min man är mycket mer insatt i världspolitiken än jag är, och jag märker hur han blir nedstämd och oroad av alla dumheter han kan förutspå och som sedan blir verklighet. Att inse att det är på väg att barka åt helvete men inte kunna göra något åt det är ingen höjdare. I de lägena är det lugnare för själen att inte tänka längre än till vad man ska ha till middag imorgon.


    Panem et circenses - eller chips och Idol?
  • Hallonmos

    Instämmer, men jag skulle inte vilja leva i detta "ignorance" ändå.Hellre ett helvete på jorden än att vandra runt här blind.

  • Lonicera

    Jag skulle inte sätta ett likhetstecken mellan okunnighet och lycka, inte heller skulle jag säga att okunnighet leder till lycka.

    Däremot tycker jag att man ofta hör berättelser som går ut på att det finns ett samband mellan okunnighet och olycka.

    Själv stör jag mig mer på min okunnighet än på min kunnighet...


    Quidquid latine dictum sit, altum videtur.
  • Mr Klister
    Lonicera skrev 2010-04-20 21:13:10 följande:
    Jag skulle inte sätta ett likhetstecken mellan okunnighet och lycka, inte heller skulle jag säga att okunnighet leder till lycka. Däremot tycker jag att man ofta hör berättelser som går ut på att det finns ett samband mellan okunnighet och olycka.Själv stör jag mig mer på min okunnighet än på min kunnighet. 
  • Mr Klister
    Mr Klister skrev 2010-04-20 22:21:57 följande:
    Jag kan känna ibland att det är jobbigt att tänka så mycket hela tiden. Att gå omkring och anstränga mig till höger och vänster för att förstå min omgivning, mina medmänniskor och världen bättre tar ju upp en massa energi. Ibland kan jag känna att det vore skönt att bara kunna säga till mig själv att
    - Nej nu har jag nog tänkt klart. De idéer, uppfattningar och bilder jag har om allt är tillräckligt sanna och nu skall jag varken tänka eller lyssna mer.

    Dumma människor verkar ofta ha det lättare...eller?
    I've made shoes for everyone, but I still go barefoot!
  • CDSJGRD GGEHCS IAGOTSE

    Det enda dumma människor behöver stå ut med är smarta människors kritik, något de vanligtvis inte förstår ändå. Smarta människor måste utstå både smarta människors kritik och dumma människors "kritik".


    An insult is like a drink; it affects one only if accepted. And pride is too heavy baggage for my journey; I have none.
  • Eisa

    Nej jag tror inte alls på det där. Högt utbildade och allmänbildade människor är knappast deppigare. Det hela handlar om hur väl man kan hantera livet känslomässigt.

    Om man är allmänbildad/smart så fattar man kanske vidden av allt elände i världen MEN man har även förmågan att fatta att man inte kan göra något åt det mesta av det så varför deppa ihop?

  • Maryestelle01

    Beror på vilken kunskap vi pratar om...Mamma sa alltid Det man inte vet har man inte ont av. Det ligger en stor sanning i det. Jag tror inte man kan generalisera kunskap. Vissa saker mår man bra av att veta andra inte. Viss kunskap förhöjer livskvaliten andra sänker den.

  • Rochefort 10

    Jag tänker att det kanske beror på om man är medveten om sin okunskap eller inte. För en som inte har så bred kunskapsgrund, men inte är medveten om hur liten den är, borde vara ganska nöjd med det.
    För min egen del önskar jag att jag hade djupare kunskap i en himla massa områden, det gör min okunskap bara väldigt frustrerande.

  • LuMa

    Saliga äro de korkade ty de skola flyta när syndafloden komma.

Svar på tråden Är okunnighet lycka?