Varför i helvete råder ni om att ge partnern en andra chans?

Fast det är väl sällan så enkelt (utan att ha läst trådarna du refererar till)?

Om maken, som jag bott med i över 20 år skulle slå till mig vore min första reaktion att ta honom till akuten. Det borde nämligen röra sig om en frontallobstumör eller liknande!

Hade han visat sådana tendenser när vi varit tillsammans 1 år hade jag spolat honom men man måste ändå se händelser i sitt sammanhang, tycker jag.

Om det är det enda misstaget personen gjort på flera år tycker jag det kan vara rimligt att man får en andra chans (lite beroende på vad personen gjort). Få går genom livet utan att göra misstag.

Plutteli skrev 2010-04-19 20:29:04 följande:

De situationer jag tänker på nu är inte en liten örfil efter 20 år som par där det inte funnits tillstymmelse till våld. De situationer jag talar om där TS ändå får rådet att stanna, att förlåta osv. är situationer där mannen slagit TS blodig, hållit fast henne och tex. våldtagit henne analt trots gråt och protester m.m. för att sedan förklara bort allt med saker som "jag har ju inte fått sex på länge" eller "du var ju så tjatig". Dvs typiskt beteende för en person som kan komma att göra det igen! Många gånger har TS och partnern varit tillsammans bara nån månad eller max 1 år. Många ger också uttryck för att våldtäkter inom ett förhållande inte är "på riktigt" utan nästan helt ok... och ja, sånt resonemang får mig att må illa.

Medveten våldtäkt ska man förståss aldrig acceptera, det hade jag itne gjort efter 20 år heller!

Jag har inte läst de trådar du refererar till, om något rekommenderar att man stannar i ett destruktivt förhållande med en psykopat är det högst anmärkningsvärt! Det är svårt att förstå att folk ger sådana råd och därför var min tanke mer en enstaka örfil, inte utdragen misshandel.

Varför i helvete råder ni om att ge partnern en andra chans?

INNEHÅLL