Min dotter är 18 månader och jag ska inte heller till BVC förrän hon är 2 eller 2,5 år (kommer ej riktigt ihåg) men min sköterska sa att jag gärna får komma dit och väga och mäta henne ändå om jag ville samt ringa om det är något jag undrar. Min BVC sköterska har strulat till allt ang vaccinationerna så jag har fått vara en sväng på barnmedicin och reda ut allt. Jag kan störa mig på att de har svårt att hantera allt som inte är rutinuppdrag....
Min dotters logoped sa att barnen är som en databas som registrerar det språk de hör innan de själva börjar prata, och eftersom våra barn registrerat ett annat språk så kan det ta längre tid innan de börjar prata.
Jag tror de uttrycker sig jätteklumpigt ibland & ibland har de tyvärr förutfattade meningar att ex adopterade barn kommer att ha en rad problem som ex ADHD. Jag håller med Chatnoir att jag inte haft ngt utbyte av BVC. Jag har gått dit för vaccinationerna och för att se hur hon växer. Min dotter växer också en centimeter per månad (hittills) och har gått upp ungefär 3 kg sedan hon kom till Sverige. Jag har mkt mer utbyte av teamet på KS som jag pratar med om det mesta.
För kontinuitetens skull för min dotter har jag gått kvar hos min sköterska, och kanske lite lathet med tanke på allt annat kring min dotters sn. Jag tror det är bra om barnen känner igen vissa nyckelpersoner kring barnet. Hon är ju inte elak eller dum mot V på något sätt, bara märklig i sina frågeställningar och tafatt ang vaccinationerna.
Min utredare hade inte heller kontakta någon och det hade jag inte heller förväntat mig faktiskt. Ringde själv till BVC innan jag åkte till Vietnam. BVC är ju frivilligt ? Trodde jag iaf. Däremot tror jag väl alla föräldrar väljer att gå på BVC. Vaccineringen är också frivillig. Och där skiljer det en del hur man väljer att göra. Mng tror vaccineringen kan vara skadlig, ge autism osv.
Min BVC sköterska säger alltid hur DUKTIG jag är, men hon är en sådan människa som inte ser ut att mena det hon säger. Likväl som sånt kan göra barn splittrade gör det även mig splittrad. Viss mimik är kopplad till vad vi säger, och hon är liksom helt blank i ansiktet när hon säger -Åhhhhh vad duktig du är mamma! Sånt kan ge mig rysningar. Men men.......det handlar då om personkemi. Säger hon ingenting som stör mig ordentligt så är jag som människa så att jag kan ha överseende med at alla är olika. Jag tror det också är viktigt om man känner sig felbehandlad att SÄGA det, inte bara sitta och vara missnöjd i det tysta. Säg vad som stör Dig och säg vad du tycker hon borde ändra på i sättet hon talar till adoptivföräldrar, på ett bra sätt. Jag tror man blir bra bemött i sin kritik om man för fram den på bra sätt själv. Jag ringde upp min bvcsköterska i början när jag kände att vi "krockade" i vår kommunikation och även för att klaga på hur de behandlar barn med MRSA, och efter det blev hon mkt bättre. Men jag tycker nog man ska ge människor en chans att förbättra sig. Hon förstod nog inte riktigt hur hon uttryckte sig. Jag sa helt enkelt att jag kände mig lite kränkt av saker hon sa. Ibland handlar det om misskommunikation.