Plus igen efter mf/ma

Skönt att det ändå såg bra ut Längtan... Hade hinnsäcken vuxit sedan sist? Minns inte om du skrev ngt om storleken då. Håller tummarna för dig!

vid missfallet i maj 09 kom mensen tillbaka efter 28-29 dagar, sedan tog det sig på 4:e eller 5:e försöket. (försökte ej direkt efteråt dock)

vid missfallet i januari kom mensen på dag 29, och jag blev gravid på första försöket.

vid MA i april, som fick skrapas ut och gav mig en infektion i livmodern därtill, tog det 39 dagar för mensen, och sedan blev jag gravid på andra försöket....

Det känns inget bra här idag, oroar mig för att det ska vara nytt MF på g. Egentligen så finns väl ingen uppenbara tecken på det, inget blod eller så, bara rikliga vita flytningar och lite irritation där nere sas. Men jag har lite ont i magen till och från, och ett allmänt obehag...

ag vet inte hur jag har ont riktigt, annat än att de sitter långt ner. Och är mer ett obehag än direkt smärta egentligen. Det är bara en känsla jag har just nu, att det kommer gå åt skogen... Känns på ngt vis som att jag ska börja blöda när som helst.

Illa mår jag mest hela tiden, igår var jag tvungen att lämna mataffären och kaskadkräkas i en buske utanför Tyvärr behöver det ju inte betyda ngt för min del, jag har ju kräks även vid misslyckade graviditeter.

Jag inbillar mig att när jag fått se fostret leva och må bra efter 12 fulla veckor, då kommer jag bli mindre orolig. Nu är mest mina tankar ett kaos av sorg som jag tar ut i förskott liksom. Och det blir inte mindre jobbigt av att jag mår så jäkla dålig när jag är gravid; utöver att jag mest ligger i sängen och mår illa/kräks, så har jag så ont i mitt bäcken/rygg när jag inte kan ta medeciner, att jag knappt kan gå. Eller resa mig, Eller ens vända mig i sängen utan att jag håller på att gå av på mitten. Att vara gravid är liksom en ren fysisk plåga för mig, då är det änu jobbigare att det aldrig blir ngt resultat av det hela.

Har fortfarande ont i magen från och till...

...å mina missfall har alltid börjat med smärta, aldrig med blödning, hittills...

Åh, jättegrattis, vad SKÖNT att höra!

Jag gjorde ju mitt VUL också i v 6+2 (enl senaste mens), och min lilla inneboende var då lika stor som din, och då tyckte läkaren som jag hade att den var  liten för den tiden och måste vara yngre? Går inte läkare efter samma uppgifter, undrar jag då?

Tänkte uppdatera lite om mitt eget mående också.

Jag har inte ont längre, och inget annat oroande heller, inga konstiga flytningar, blödningar eller sådant, men jag bekymmrar mig lite över att jag inte mår så dåligt som jag "brukar "göra när jag är gravid. (eftersom det här är min 6:e graviditet, tycker jag mig kunna använda ordet brukar.) Både med dottern och vid missfallen har jag mått mkt mer illa och kräks, och varit jätteöm i brösten och så... Nu kräks jag inte ens varje dag, mår visserligen illa till och från dygnet runt, men inte mer än att det är hanterbart, och är bara lite småöm i bröstvårtorna... Det är förstås ganska behagligt att inte må så dåligt, men det bekymmrar mig ändå, kanske är graviditeten inte så "stark"?...

Det är 3 veckor kvar tills jag ska få göra VUL nästa gång, vet inte hur jag ska stå ut, jag tänkter ju inte på annat än att den kanske är död... Jag trodde jag skulle känna mig lugnare efter det possetiva VUL:et förra veckan, men jag är lika orolig ändå. Att hjärtat slog i v 7 är ju inga garantier för någonting...

Samtidigt gör jag ju allt jag kan för att det ska ha alla möjligheter att gå bra; progesteron, prednisolon, albyl... Tar det väldigt lugnt och försiktigt med allt, vilar mkt, inget sex eller andra ev. skadliga aktiviteter... Så så mkt mer kan jag ju inte göra heller!

Närmsta privata klinik är 15 mil bort, jag har funderat på att åka dit och göra ett VUL nästa vecka, men jag tror inte jag orkar köra så långt, är väldigt trött... Det var jobbigt nog att köra fram och tillbaka till sjukgymastiken igår, 6 mil enkel väg... Det går ju att ta tåget, men jag är väldigt dålig i mitt bäcken nu när jag inte kan äta starka medeciner som jag brukar, så att gå från buss/tåg och till kliniken om det är mer än 100 meter vilket det förstås är, klarar jag inte heller. Har ju svårt att gå bara här inne i huset, trots kryckor. Fan vad allt ska vara krångligt!!!

Själv kan jag absolut inte tänka mig en vagn med snurrande hjul, mest för att jag bor på landet och här är det blöta/gropiga grusvägar, segt gräs, lera och snö som måste forceras hela tiden. Vagnar med snurrande hjul blir som att köra jättetung kundvagn då.

Jag var inne och kikade på MamaMias hemsida, de har ju mottganing i Gbg, dit jag har 15 mil ca. De gör tydligen vanligt UL, inte VUL, från v 8 för att kolla graviditetslängd, antal foster, levande foster etc? Någon som har erfarenhet av det? Visste inte att det gick, för sjukhusen gör ju alltid Vaginalt så tidigt?