maria204 skrev 2010-06-03 22:10:05 följande:
Vad härligt! Det är klart att det kommer att gå bra!
Själv pendlar jag mellan glädje och oro. Jag tror att jag har slutat blöda nu, vilket borde vara bra, men varje förändring verkar medföra en oro för missfall. "Är jag verkligen illamående? Känns inte molvärken lite annorlunda? Är inte brösten lite för ömma?" Jag LÄNGTAR tills VUL:et nästa vecka. Om allt är ok då ska jag slappna av!
Mm, så är det verkligen, minsta lilla man känner tror man det ska skita sig, känns nästan som man är mer inställd på det ska göra det, men man intalar sig att om det då gör det känns det inte lika hemskt om man hunnit förbereda sig på det..