Vi som hade Bf januari/februari 2010

känner absolut igen mig. jag byter på skötbädd i vard rummet

Varsågod.  Jag kan inte heller lämna rummet. Använder mycket våtservetter i stället för vatten. vet inte om det är bra eller ej.

Usch vi håller på att buda på ett hus. Jättebra läge men stort renoveringsbehov. Vet inte om jag egentligen vill lägga så mkt som vi har budat (har nog högsta nu). Sambon kan tänka sig att gå lite längre om det skulle behövas. När vi fick lånelöfte skrev vi att jag har stadigvarande inkomst vet nte om fp räknas som det. Är tillsvidareanställd men skolan är nog på väg att upphöra så känns inte helt säkert heller...

Oj, verkar som att vi har det likadant, alltså extra jobbigt nu.

Mina killar vill inte ligga på mage så de kryper väl aldrig kan jag tro. De vill helst gå i gåstolar och far fram jättesnabbt och krockar med varandra. L har fått en tand och O har fått två.
Har haft en del hemska nätter på sistone så i natt lade jag dem hos oss vid 1.30 och sedan fick jag och barnen sova till 5.30 i a f. Kanske separationsfasen, kanske förkylningen, vilket fall önskar jag att det kunde gå över snart.
Välling har de börjat äta ganska bra nu, ammar inte alls mycket längre, men mat äter de ff bara en halv burk drygt. Har tom försökt med ketchup på. BVC vill att jag ger dem mat 2 ggr om dagen men jag ger hellre ett extra mellanmål (ex gröt) så jag vet att de får i sig något.

Känner ni att omvärlden förstår hur det är? Min sambos kompisar vill gärna ha med honom på hockey eller annat på kvällstid med kort varsel. De tycker väl att andra med barn kan komma ifrån ibland. Jobbet tycker också att han ska jobba över ibland. Vi har fortfarande aldrig varit ensamma på kvällstid med läggning etc och jag misstänker att jag skulle få psykbryt om jag var det. Kanske är dags att testa. Vill verkligen att sambon ska få ha ett eget liv också. Och jag med för den delen. Men på kvällarna är de så gnälliga så vi klarar ju dem knappt när vi är två. Jag vet att många av er är själva med fler barn dessutom och jag tycker ni är jätteduktiga. OK, nu beslutar jag mig för att släppa iväg sambon en kväll denna vecka. Det värsta som kan hända är väl att de skriker...

Min O har också lärt sig krypställning. Vad gäller umgänge så skulle jag önska att både mina o sambons kompisar kom hit lite oftare på fika. Både umgås och hjälp samtidigt:)

Har redan börjat fundera på julklappar. vill ge dem ngt fint. Tips?

Selen var ju en jättebra idé ska beställa med en gång. Bobbycar fick de varsin av sambons jobb. Har letat efter fina nallar men har inte hittat några. Har funderat på presenter i allmänhet till tvillingar. Man vill ju inte ge exakt samma men tänk om den ena presenten anses finare av barnen. Och sedan på födelsedagar om de har olika rum och man ska uppvakta dem på morgonen...

Kilona har jag gått ner, men magen ser jätteful ut. Min Lukas har nu äntligen lärt sig det där med napp, så nu behöver jag bara gå omkring och bära på ena barnet vid dagläggningarna! Till natten är det fortfarande krångligt, trots napp. De sover sämre än någonsin, tänder eller separationsångest. Skulle gärna testa att låta dem låta lite på nätterna och se ifall de somnar om men vågar inte för om båda vaknar så blir det ett h-vete. Det blir alltså ett himla spring upp och ner, lättaste vore om man kunde ha båda barnen i vår säng, men känns lite osäkert.

Oj, vilken duktig pojk! Väntar på att mina ska börja krypa men kanske att de inte ser behovet iom gåstolarna. Usch, min chef undrade om jag kunde börja jobba i slutet av november istf efter nyår. Bara halvtid. Lite sugen har jag varit men vet att jag skulle må så dåligt av att lämna barnen med sambon. Skulle undra om de skriker, han har ju mycket högre toleransnivå, och när han ska lägga dem tycker han också att de kan skrika lite. Nej, jag litar verkligen inte på honom vad gäller att ta hand om barnen. Inte ens när vi är hemma båda och jag ber honom kolla den ene kan han det. Måste ju kolla datorn eller plocka in disk och han gnäller ju bara lite vaddå. Sen har han ju ont i nacken så han har svårt att bära. Känns oansvarigt av mig faktiskt att lämna honom med båda två själv. Tror kanske att jag behöver vara hemma även i vår.  Tips? Jag ska försöka lämna dem lite oftare, lite längre med pappan, men en hel lång dag med minst två läggningar känns ångest.