Jenny N skrev 2010-12-29 10:13:49 följande:
Tack snälla du!
Hehe, armarna är väl egentligen ingen hit, lyfter jag upp dom hänger det löst skinn, men träning har faktiskt hjälpt till avsevärt, och så länge jag håller de nere så syns det inte.
Det enda som verligen stör mig nu är rumpan, den är helt skrynklig :S Men hoppas att alla timmar på gymmet till slut ska ge resultat och ge mig lite större rumpa (den är tokplatt just nu) och då tror jag det löser sig rätt bra, annars är det nått jag får lära mig leva med, har trots allt fött 2 barn och man får väl inse att man inte kan se t som 18 längre ;)
Min kirurg tycker jag har haft grym tur, han har aldrig varit med om en kropp som klarat sig så bra med en så snabb viktnedgång. Gick från 120 cm i midjemått till 62 nu. Hade någon cm häng på magen, störde egentligen inte så mycket rent utseenemässigt, men jösses vad det kliade. 
Och brösten satt fortfarande precis där de skulle, men att gå från en D-kupa till en A-kupa kunde jag inte riktigt köpa, kan låta ytligt, men nu hade jag möjlighet att lägga de pengarna på mig själv när jag ändå skulle göra magen så då passade jag på att göra båda delarna direkt.
Tyvärr måste båda delarna göras om, så 22 februari ligger jag återigen på op-bordet, förhoppningsvis för sista gången.
Tack för dina fina ord, kommer jag leva på hela dan =) 
Men på den bilden där du lyfter armen syns det ju ingenting? Jag väntar mig att det kommer hänga 10 cm på mig när jag väl är klar  
 
 
Jag förstår absolut att du inte ville nöja dig med A-kupa, det lär inte jag heller göra om det blir så för mig. Men hur kommer det sig att du måste göra om det?! Och på tal om rumpa, jag har ingen rumpa nu och jag lär inte få någon sen heller, den är tokplatt. Fick en kommentar av min fd. då vi var tillsammans för många herrans år sedan som gjorde att han inte direkt låg på plussidan sedan... "Du har ju ingen rumpa, det är bara ett streck i ryggen" Idag kan jag skratta åt den kommentaren, det kunde jag inte då  
