Fler med smala bebisar?

Våran son är smal, på 3 mån kollen vägde han 5135g och var 63 cm lång. Han har gått upp cirkus 200g veckan sedan han föddes. Våran sköterska på BVC ser inget konstigt i det eftersom han går upp rimligt, han väljer bara att rusa iväg lite mer på längden än hullet. Han ligger en under på "normalkurvan" i vikt och en över på längden. Så länge de ökar i vikt och inte går neråt så ska det ju inte vara något att gnöta över. Sen får man ju som sagt se lite vad de har att brås på. Pappan här är 193 cm lång och smal.

Vi har fått kommentarer om att han är så smaaal, i början mådde jag skitdåligt av det. Men nu lägger jag ingen notis vid såna kommentarer längre. Alla bebisar är inte små knubbisar :)

xXhecateXx: vår son är vid fem månader gammal 5810 gram tung och är 66 cm lång. Hade han inte dragit iväg så mycket på längden så hade de nog inte tjatat lika mycket från bvc om extra vägningar är min gissning.
I vår familj är det inga som är långa eller kraftiga så "generna" han fått kommer nog inte göra honom särskilt storvuxen i vuxen ålder.
Jag har börjat tröttna på mitt bvc pga tjatet att jag numera inte ens går dit mer än för vaccinationer/läkarbesök och struntar i vägningar utöver det.
Vi får ofta höra att vår son är så långsmal. Jag blir mest förbannad, han ser ut som han ser ut och är världens finaste ändå :)   Alla bebisar behöver ju inte se ut som michelingubbar..

Jag begriper inte varför folk måste påpeka en sådan sak. Om barnet mår bra så spelar det väl ingen roll om han/hon är en smalis eller en knubbis. Man matas full av att bebisar SKA vara michelingubbar. Men varför tjatar de om han drar iväg på längden? Då lägger han ju sin energi på det...han växer ju för bubblan bara att han inte hullar på sig så mycket. Våran BVC-sköterska har aldrig sagt något knasigt om våran sons vikt, den har gått uppåt och det var det enda som räknades.

Att folk kommenterar är tröttsamt, jag går ju inte fram till en mamma och påpekar vilket knubbigt barn hon har. Det känns som att folk tror att man inte matar barnet, trots att sonen äter som en häst. Var du och din dotter smala som barn så är det väl bara så det är för eran del.

Jag vet inte varför de hakat upp sig på att han växer mer på längden än bredden. Han följer ju inte "medelkurvan" utan ligger under den gällande vikten och då de är så kurvfixerade så antar jag att de helst sett att han legat på samma viktkurva som längden gör - dvs strax över medel.

Finns det fler mammor till smala bebisar som vill utbyta lite erfarenheter och tankar?
Hur har ni gjort med introduceringen av mat, sätter ni extra fett i maten osv?

Så länge han följer sin egen kurva så är allt som det ska. Tycker också det skulle vara skoj med fler föräldrar till "smalisar", för ensamna kan vi ju knappast vara ;)

Sonen min ligger nu på kurvan han "startade" på son nyfödd, men under en period klev han upp på kurvan ovanför.

Hoppas på fler deltagare i tråden, för vi måste ju vara fler på FL som har "små barn" och som får lyssna till omvärldens och bvc´s kommentarer. Lätt hamnar funderingarna på varför ens barn är mindre och då kan det vara skönt att få vädra tankarna med andra i samma situation :)

Hej!
Är mamma till en smalis också, Har en dotter på 11 månader som väger 6890g och är 71,5 cm lång. :)
Hon har också alltid varit en lång och smal tjej.

Mina killar är smalisar, dock inte så mycket bebisar längre (5½ och snart 2 år gamla). Men smalheten sitter i. Äldsta sonen låg 2 steg över kurvan i längd och 2 steg under när han föddes. Vår första bvc sköterska hade inte alla fåren hemma utan kom med kommentaren (sagt i anklagande röst) "han är för lång". Som tur var har vi bytt bvc och har en helt fantastisk bvc sköterska nu som inte stirrar sig blind på siffror utan kollar istället på hur aktiv han är och hur han ligger till i utvecklingen.

Kolla min presentation så ser ni hans längd och vikt över tiden. Som ni ser ökar inte vikten speciellt. När han var fyra vägde han 16.6 kg, när han fyllde fem var vikten knappt 18kg.

Största problemet har varit och är kläder, främst byxor. Trots resår som man drar åt i midjan med så ramlar byxorna ner (plus att dem blir väldigt knöliga). Kan rekommendera NameIt, Villervalla, Småfolk samt att kolla byxor på flickavdelningen istället om ni har pojkar. Sjukt nog så har flickavdelningarna även för bebisar oftast mycket smalare midjor.

Det där med kläder känner jag igen, det som sitter bra i längd blir pösigt i övrigt och vise versa. Kan tillägga att Katvig också gör bra kläder för långa och smala barn.

Våran BVC-sköterska är också bra när det gäller detta med vikten. Hon övertygade mig att jag skulle slå dövörat till när någon kommenterade att han var smal. Hon menar att alla barn är olika precis som vi vuxna. Hon tyckte det var lite tråkigt att vi blir matade med nästintill bara knubbiga bebisar. Kikar vi på reklam för blöjor eller andra bebisprodukter så är det ju ofta små knubbisar, det ökar ju på ångesten för oss vars barn inte lägger på sig så mycket hull. Det blir samma snedvridna syn som när det gäller mode os v för oss själva. Nej, så länge barnet mår bra så spelar det ingen roll om han/hon är smal eller knubbig.

Klädbekymmer känner jag till och inte minst byxor som kanar av pga den alltför generösa midjevidden...
På dottern så tycker jag att Polarn o Pyret, Lindex och Ellos fungerat bäst. Ellos har sortiment som är speciellt för barn som behöver smalare passform :) Me&i har ju också rätt långsmal passform.
För sonens del så tycker jag att PoP´s kläder passar bäst men usch så dyrt när de bara hinner användas en kort period innan de är urvuxna. Jag har så smått börjat tradera kläder åt honom eller köpa från blocket. Då får jag kläder som passar till rimligt pris