Inlägg från: Mumini |Visa alla inlägg
  • Mumini

    Rädd för mitt barn =(

    Måste bara få skriva av mig och hoppas nån kan ge mig råd.


    Jag har en underbar dotter på lite över 4år. Jätte snäll både mot sina vänner och sin lillebror, även mot oss också såvida allt går som hon vill.
    Hon kan få såna hemska utbrott.. hon slåss, viftar med armarna så man ibland kan få sig en smäll, spottar, nyps, rivs, sparkas hon blir som svart i ögonen om hon inte får sin vilja igenom.
    Jag kan ta ett exempel som idag när vi gick hem från dagis. Dom hade sina cyklar med sig och vi skulle sen in och äta glass. Jag lyfte in hennes cykel och hon blev galen. Jag vet inte varför men jag tror att det va för att jag råkade ställa cykeln för långt in i trappen så hon inte kunde cykla in från dörrn. Hon började gapa, dra mig i benen o slåss ute på gården. 
    Vi gick in sen iaf och jag hade henne runt fötterna hela vägen upp för trappan. Väl inne så fortsatte hon slåss o sparkas o nypas. Jag försökte bara med lugn ton säga att hon skulle sluta. Höjde inte rösten en enda gång. Men hon fortsatte säkert i 10min. Vad ska jag göra i en sån situation? 
    Blir så ledsen... =( 
    Har hur många som helst exempel på att ge... orkar inte med dessa hemska utbrott längre... när hon blir sån så vågar jag knappt vända ryggen till =( 
  • Svar på tråden Rädd för mitt barn =(
  • Mumini

    Jag har testat det med... men efter att ha läst överallt så blir det bara värre genom att höja rösten. Därför försöker jag bara med lugn ton be henne sluta. Tror jag har testat alla metoder. Tagit med henne in på rummet och med all kraft försöka hålla fast hennes armar och försöka tala henne till rätta. Usch så svårt... Gapar jag tillbaka så fortsätter hon bara skrika och slåss ännu mer..

  • Mumini

    Hon bryr sig inte när jag förklarar att hon inte får göra så. Hon fortsätter bara slåss... Och det går inte att tala med henne under utbrottet.. Kan berätta om en kväll när jag skulle natta henne. Dom sover i våningsäng. Efter säkert ha tjatat på dom i 15min om att dom skulle sova och inte prata och hoppa i sängen så slutade jag säga till dom. Sen ville hon prata med mig och jag svarade inte. Då spottar hon på mig från sängen.. och när jag säger till henne att så får man inte göra så bara skrattar hon åt mig....


    Blir så ledsen!! =( 
  • Mumini

    Tack för alla svar!!  Ni är guld värda! 

  • Mumini

    Det känns som om man har gett upp... blir precis tom hela jag... därför kanske jag har orkat med alla dessa hysteri utbrott och tjafs som pågått under många minuter.. Jag liksom stänger av på nåt sätt..


    Mellan mig och barnens far är det och har det alltid varit väldigt kärleksfullt. Vi visar varandra och barnen mycket kärlek.. men det har ändå blivit fel nånstans... jag vet inte om vi har uppfostrat barnen fel? Skämt bort dom kanske?
    Typ det här med när hon varit dum så säger jag..-okej Saga nu får du inget lördagsgodis.. och det här kanske är på onsdagen? På lördagen är det ju jätte svårt att inte ge godis om hon då varit snäll hela dagen och säkert inte minns att hon va dum på onsdagen?! Hur gör man i en sån situation? 
    Känner mig så värdelös som mamma =(
  • Mumini

    Tack alla ni för era kloka svar!!! 

  • Mumini

    Åh tack ska genast leta upp den TwistedSister! 

Svar på tråden Rädd för mitt barn =(