Aprilmammor 2010

hipphipp: Man behöver inte hänga med i svängarna och kommentera, det är trevligt när det blir en titt och lite uppdatering Härligt att han växer och frodas! Trist med mens dock ... Davids ena öga kletade länge också, kanske inte jättemycket men vi tvättade och tvättade och han blev bättre runt ca 2 månaders ålder. Lika bra att kolla upp men det är irriterande att man inte blir tagen på allvar.

Vi har nässug och använder den vid förkylningar. Den har varit guld värd vid snoriga näsor! Snorkråkor tycker jag inte den varit lika effektiv vid, speciellt inte om den sitter längre upp. då har vi petat med tops.

Som Ain skriver: ring och rådgör med sjukvårdsupplysningen. Så länge han äter och kissar är det ok men är han slö ska det kollas upp! Det låter ju så eftersom han inet vill ha ersättning och ätit så lite. Hoppas han piggar på sig snart!

Barbamamma: Huh! Usch, jag kan tänka mig att det skreks när han ramlade och skrapade upp sig?! Fy, förstår att du blev rädd!

Snart ska maken dra igång grillen och jag smuttar en liten Baileys

Madde: Hur är Julius idag och hur har natten varit?

Annamamma: Svårt med hunden. Jag skulle försökt iaf, träna och vara på sambon om hunden betyder så mycket. Å andra sidan vet man aldrig med djur men låter man djuret stå över en själv så är det svårt. Din sambo måste visa vem som är alfahanen.

Ain: Känner igen det där med att vara trött. Jag är jättetött nu men när David satte igång reagerade inte ens maken utan sov lugnt vidare så det blev att knata upp och styra upp allt. Maken gnäller att han vill sova men lägger man sig efter 23 varje kväll får man skylla sig själv anser jag. Jag slocknar ovaggat innan 22 varenda kväll ...

Alva är helt otrolig och jag blir så trött! Igår somnade hon i min famn och jag tassar upp och lägger henne i sängen med filt och allt så hon inte reagerar på att det blir kallt. Gissa vem som började vifta hej vilt och knorra inom 30 sekunder? Att hon aldrig kan ligga själv, sova själv osv men i famnen där sover hon som en gris! Jag hade hoppats att hon kunde somna innan 22 någon gång så man får njuta av kvällen helt solo någon gång ...

Annamamma: Ja du ... släkten är värst Min mamma är likadan, de var hundvakt åt brorsans rottweiler när han jobbade i Norge och mamma jamsade med hunden och allt brorsan tränat/lärt in viftade hon bort och menade att hon minsann hade erfarenhet av hundar (de har haft hund sen jag var liten tills jag var 22) Nu är det ju skillnad i psyke på de hundar de haft och en rottweiler. Den hunden vaktade mamma något grymt och styrde henne men inte såg hon det ...

Vet inte men Alva har gjort så några gånger när hon blir hysterisk. Skriker, kippar efter andan och hostar fram luften nästan.

Alva blir också stel. Hon blir hysterisk rätt fort denna lilla damen för det är ju hemskt att ligga själv

RosaNapp: Lambert var väl ett fint namn? Har ni några namn tänkt eller kommer ni inet överens? Annars finns det ju de som heter Lillebror också. Fy, att se sin hund "raseras" hos svärföräldrarna. Jag mådde dåligt av mina föräldrars grannar som misskötte sin hund. Hon matades med stekt köttfärs varje dag, kvinnan påstod att det var det enda hon åt så 3-5 kilo smällde hunden i sig/dag och såg ut som en tunna också. Stackarn kunde knappt gå ...
Man får vara ego, hur mycket man vill!

Madde: Det lär underlätta för Julius om du kan suga bort snoret. Man vet ju själv hur jobbigt det är med massa snor i näsan.

Har en trött lillstumpa här som somnar vid bröstet men vaknar så fort hon läggs någon annan stans så det blir väl att hålla henne vaken ett tag och se om hon däckar ihop senare? Igår var hon vaken hela fm och slocknade ovaggat efter 14 och sov till 17.30. Det var riktigt skönt och vi hann greja i trädgården

Omidvar: Alva sover 2,5-3 timmar i sträck. Häromnatten blev de 4 timmar på raken men det är första gången hittills.

Madde: Är det fortfarande täppt och du inte får ut något tror jag mer på trånga näsgångar och då hjälper det inte hur mycket du suger och ger spray. Ring och kolla med bvc.

Igår blev jag orolig för Alva. Under natten sov hon oroligt och ammade inte som hon brukade, hon kändes annorlunda. Somnade i soffan när jag åt lunch och det händer aldrig. Hon sov oroligt i vagnen när jag hämtade David och när vi kom hem började hon knöla som hon skulle sträcka på sig men istället ryckte det i henne som hon fick ett anfall. Det såg lite småläskigt ut men jag blev aldrig rädd och höll koll på henne. Under tiden jag pratar i telefon med maken får hon snarlika ryckningar igen. Jag låter henne sova inne och har henne under koll hela tiden. Efter det sover hon som vanligt. Ett tag ser hon blek ut och maken tyckte när han kom hem att hon verkade slö och hon somnade i hans famn. Sen vaknar hon och siner som en sol. Mot kvällen är hon sitt gamla jag igen men jag kände igår att något inte var ok. Idag verkar det lunt och jag ska till bvc för att pensla naveln på fredag så jag ska höra med sköterskan. Om inget annat har vi läkarkoll 1/6. Maken sa igår att man vet ju inte, hon var ju livlös och andades inte när hon föddes. Det kändes lurigt hela dagen igår och oron gnagde i min mage. Hemska tanke, men tänk om man vaknar upp och hon är borta liksom ... Usch ...

Vikt: Ja, den är ett smärtsamt kapitel för sig Jag gick upp 17,5 kilo räknat från inskrivningsvikten. Jag gick ner så bra ett tag, gillade min kropp men sen tog det stopp och jag gick upp istället! Jag har ett par byxor jag kommer i förutom mjukisbrallorna då Jag har 1,5 kilo kvar till inskrivningsvikten och 6 kilo kvar till vikten jag hade när jag blev gravid. Allt som allt vill jag ner ca 12 kilo. Nu känner jag mig bara svullen och sladdrig. Jag är smalare i ansiktet, runt handlederna och under brösten men sen från midjan och ner är jag bredare Det är väl där allt itter ... degmage och ladgårdsvägg