Psykisk ofredan???
Hur tänkte mamman då. Jag tänker att pappan självklart betedde sig väldigt illa, att det kan hända ibland när man är på riktigt dåligt humör - och att det är bra att mamman var där och påpekade det. Håller helt med Rucking Fetard att det bara är nonsens att man måste hålla enad front. Vi ligger liksom inte i krig med våra barn. Förhoppningsvis.
sagostund skrev 2010-05-07 23:03:48 följande:
Tog lite illa vid mig när jag fick händelsen berättad för mig- kan sätta mig in i alla tre parters reaktion men tycker synd om flickan som förblev ohörd, synd att pappan inte tänkte efter o bad om ursäkt till flickan o frågade henne vad hon sa istället för att bli sur på mamman, o samtidigt kan jag förstå att han kände sig nedvärderad av mamman inför barnet- men jag tycker att mamman har rätt!!! uNDRAR BARA HUR ANDRA TÄNKER I EN SÅDAN HÄR SITUATION FÖR MINA TANKAR VA JU INTE ALLS SOM MAMMAN som var med om de!!