sugarrush skrev 2010-12-16 17:26:42 följande:
Nej jag kommer inte plussa.
Fan, det är så jävla orättvist. Orkar inte mer nu, känns det som.
Jag blir så fruktansvärt nere när jag hör graviditetsprat just nu... jag är så bitter och ledsen. Som tur är är det ingen på kontoret som är gravid just nu, men det är väl bara en tidsfråga.
Min syster orkar jag inte ens ringa just nu, hon babblar ju bara om sin mage och vilken vecka hon är i och hur det känns och blablabla... Själv får jag ju inte ens nämna missfallen för henne men hon kräver minsann att jag är glad åt henne annars blir hon skitsur. Så jag försöker hålla masken så gott det går, men gråter alltid i en timme efter att jag pratat med henne.
Sambons svägerska är lika gravid som jag hade varit om jag fått behålla min första graviditet, känns sådär att behöva tillbringa julen med henne...
Fan vilket neggo-inlägg det blev nu då. Sorry, om några dagar är jag mitt vanliga jag igen...promise!
Ack då gumman , ge inte upp! ''fan vilket neggo-inlägg'' - gumman du vet om att det är okej att skriva av sig faktist! Och jag läser nogrant och känner igen det du skriver, din syster har ingen anledning över att vara skitsur, det är du som ska vara det, jag förstår att hon skulle vara rädd att hon ska få missfall eller något när du sitter o pratar om det, men hon måste lika mycket acceptera att du blir ledsen över att du inte blir gravid just nu och också blir ''skitsur'' över att hon snackar om graviditet. Man kan lika gärna snacka om något som inte har med barn o göra för att båda ska må bra!
Jag måste ärligt talat säga att jag känner mig lika nere som dig, jo jag kanske är i fas 2 egentligen men mitt humör går inte upp för det, jag tror jag börjar ge upp snart, jag tror jag inte blir gravid alls överhuvudtaget och tycker att medicinen som jag tar just nu är i hela stora onödan.. Det är okej att tycka att livet är skit, att inget går bra, tänker oftast att vad skulle hända om jag hade ett litet springande pyre mellan bena på mig ?
Jag förstår hur du mår, och det är inget alls någon vill må, jag brukade smått prata med mamma förut om allt detta, hon brukade peppa mig, men det finns ingen som kan peppa mig förutom såklart ni som finner er i samma situation<3
Gumman snart är det våran tur, lita på mig! Kram