Databeroende 17 åring
Hej Omgift, jag tror våra söner känner varandra. Vi har haft ett elände med bråk, fått stänga av elen, lögner (lägger sig och somnar och har ställt klockan för att spela på natten och sedan bli hemskickad för han sovit i skolan). Ibland har det känts som att leva i en krigszon och jag ger mat som kan ätas med sked för att han ska kunna sleva in den. Från att ha varit toppresternade så sjönk det snabbt etc.
En dag slutade jag tjata och förhandla utan slet ut hela skiten och bokstavligen kastade in den i min garderob och låste dörren. Jävlar i helvete vilken reaktion det blev, han blev ursinnig för att sen gråta och sedan få panikångest. Allt detta var nyheter för oss båda. Jag höll emot. I tre dagar satt han skolkande på ett stol för att markera att livet var slut och han tänkte inte äta, lägga sig, gå ut från rumet utan nu skulle jag se vad som hände. Dag 4 kollande han på tv och jag var överlycklig. Dag fem var han normal och smsade lite och satt och surfade. Sedan gick han ut och var som ny. Glad och positiv. Gick till skolan och jag fick ett mail direkt från skolan att de såg skillnad. Nu har två CallDuty fria veckor gått och han har varit på stan och shoppat, fikat med vänner och spelat fotboll. Han pratar med mig och hjälpte till med maten. För min son var det ett långgående missbruk som jag blivit medberoende till. Hur det gick till vet jag inte faktiskt. Våga bryta, man överlever tydligen ändå.