Inlägg från: FannyN |Visa alla inlägg
  • FannyN

    Databeroende 17 åring

    Hej Omgift, jag tror våra söner känner varandra. Vi har haft ett elände med bråk, fått stänga av elen, lögner (lägger sig och somnar och har ställt klockan för att spela på natten och sedan bli hemskickad för han sovit i skolan). Ibland har det känts som att leva i en krigszon och jag ger mat som kan ätas med sked för att han ska kunna sleva in den. Från att ha varit toppresternade så sjönk det snabbt etc.
    En dag slutade jag tjata och förhandla utan slet ut hela skiten och bokstavligen kastade in den i min garderob och låste dörren. Jävlar i helvete vilken reaktion det blev, han blev ursinnig för att sen gråta och sedan få panikångest. Allt detta var nyheter för oss båda. Jag höll emot. I tre dagar satt han skolkande på ett stol för att markera att livet var slut och han tänkte inte äta, lägga sig, gå ut från rumet utan nu skulle jag se vad som hände. Dag 4 kollande han på tv och jag var överlycklig. Dag fem var han normal och smsade lite och satt och surfade. Sedan gick han ut och var som ny. Glad och positiv. Gick till skolan och jag fick ett mail direkt från skolan att de såg skillnad. Nu har två CallDuty fria veckor gått och han har varit på stan och shoppat, fikat med vänner och spelat fotboll. Han pratar med mig och hjälpte till med maten. För min son var det ett långgående missbruk som jag blivit medberoende till. Hur det gick till vet jag inte faktiskt. Våga bryta, man överlever tydligen ändå.

  • FannyN
    KalleLukas skrev 2010-05-31 02:48:47 följande:
    www.sydsvenskan.se/kronikorer/orvarsafstrom/a...
    Väldigt bra!

    Så länge han gör sina läxor och andra eventuella sysslor är det mycket orättvist av dig att kalla din son "beroende".

    Han har vara ett annat intresse än vad du har.

    Det finns Inga, noll, zipp, nada, bevis för att datorspelande är skadligt eller farligt.

    Jag tycker ni föräldrar som tvingar era barn till andra intressen än det dom vill göra verkar lite smått galna. Som sagt, så länga dom sköter sina läxor och sysslor är det väl inte upp till er vad dom gör med sin fritid. Vad skulle vara bättre med att dom samlade frimärken, tittade på tv eller lästa böcker?

    Till dig som blev glad att din son tittade på TV istället för att spelade dataor vill jag bara säga: Så det är bättre att han sitter och passivt stirrar på en skärm där man inte kan deltaga ett smack än att han stirrar på en skärm och aktivt anväbder hjärnan, korrdinationen och hela tiden fatter sakund snabba taktiska beslut? Intessant, hur tänker du då?
    Jag tänker att det är bra med variation. Jag har verkligen ingen nolltolerans mot spel. Jag vill bara att han ska röra på sig för att inte riskera fetma eller benskörhet eller att han inte utvecklar muskler som behövs för rörelse och fettförbränning. Jag vill att han ska skratt åt komedier och ta vara på sitt filmintresse för konstnärliga filmer.
    Jag tror på mångfald i allt.
    Min metod är dessutom rätt för mitt barn för han och jag anser att han är piggare och gladare och det har även hörts så från skolan. Jag tycker inte att han ska nöja sig med G när han har plättlätt för sig och kunde fått hoppa över en klass eftersom vi gick på landet och han var klar med sexans mål i början av femman. Han är dessutom engelskt tvåspråkig och kan läsa och skirva mycket komplicerade saker på engelska. jag vill att han ska se nyheterna varje dag.
    Jag hr i min närhet ett tragiskt fall med en ung man som valt bort allt utom spel och jag möter i jobbet många som vill läman sin man för att han spelar i deras tycke för mycket.
    Om min son väljer att spela 20 timmar om dagen som vuxen så är det hans val men jag anser att jag är skyldig att visa att det även finns annat.
Svar på tråden Databeroende 17 åring