Hjälper du pojken?

Åkej...

Är man utbildad på att rädda liv är man också utbildad i att inte utsätta sig själv för mer risker än absolut nödvändigt. Egen säkerhet är alltid nummer ett!

Personligen skulle jag undvika att göra mun mot mun metoden på alla utom de som står mig närmast, JA. Men har jag tillgång till hjälpmedel och vi är två personer så ser jag ju till att den som fått hjärtstopp även erhåller mun mot mun metoden, även om jag vet att senaste rönen (och att även SOS vägleder så ibland) är att man kan skippa inblåsningar, dels ÄR det svårt att få till det rätt och sen ödslar man tid då man vet att kompressionerna är det som ger förutsättningarna att få igång hjärtat vid en ev defibrillering. Kompressionerna ger som man förstått ett undertryck i bröstkorgen så att det på så vis sugs in luft i lungorna och ett gasutbyte kan se, som är tillräckligt för att hålla hjärnan syresatt (en kortare tid, men inom den tiden behöver man troligvtis hinna deffa ändå). Självklart ser jag då till att personen har fått en fri luftväg. Men att hålla på och sjabbla bort tid genom att försöka blåsa in luft känns i min värld lite onödigt, om det samtidigt är förenat med viss fara (och risk att man själv blir illamående och kräks och inte orkar fortsätta HLR...) Är man två personer, visst, men man ska ju ändå byta plats varannan minut.

Jo, det är ju iof intressant att veta. Själv tycker jag nog det skulle vara "lag" på att alla ska få utbildning i HLR.

Tycker inte att han verkar särskilt suspekt. Har känt alldeles för många som den beskrivna pojken. Skulle inte vilja ha någons blod i min mun, om det inte är typ min makes.

Det är klart att ju mer "suspekt" man verkar desto större risker tar man ju. En man i kostym, ny duschad o nyrakad kan också vara HIV smittad, ha hepatit, bli fysiskt våldsam m.m. Så man har aldrig några garantier. MEN en person som är ovårdad, där man tydligt ser att de är som i TS missbrukare, bor på gatan eller näst in till så är ju sannolikheten väldigt hög att han/hon har en smitta av något slag. O någon sa för några inlägg sedan att det är bättre att göra något en ingenting alls o det stämmer inte helt; men även att ringa 112 o roppa på hjälp är att göra något.

Fast ärligt så blir jag lite "rädd" för alla som SJÄLVKLART gör mun mot mun metoden utan att tänka först och handla sen! Att man blir så uppfylld av att hjälpa att man inte tänker på sina egna anhöriga som man sen kan dra hem ex smitta till.... Såklart det är skitbra att många vill hjälpa och självklart gör jag också en insats, men jag tänker först, minimerar risker, bara miljön runt killen kan ju vara hotfull, hans påtända kompisar kan ju stå runt hörnet och få för sig vi mördar honom... Jag jobbar ju med sånt här så jag kanske har andra preferenser iof...

Troligen skulle han väl bli skitförbannad...han hade ju tänkt att dö...osså kommer det en fisförnäm kärring och börjar kleta på honom.

fast andas han inte dör han ju då...Fast så långt tänker inte han...han har ju redan delat kanylerna med andra...

Han måste inte...men suget var starkt den här gången och då gick allt fel! Nu är det ju dessutom han som blöder...och du lär ju hamna i finkan om du medvetet smittar nån annan, eller?

Jag är fullt medveten om att precis vem som helst kan bära på blodsmitta! Något annat har jag aldrig påstått!

Hade jag tyvärr aldrig gjort. varför skulle jag riskera min hälsa när någon själv har valt att utsätta sig för något sådant? Självklart hade jag ringt ambulansen och följt alla deras instruktioner. Såvida de inte vill att jag gör detta.

med tanke pa att jag inte vet hur det ser ut med sjukdommar hepatit och liknade eller fler kanyler i kläderna skulle jag inte ge mig pa att ge mun mot mun eller liknade och ta i honom med försiktigthet.

inte om du blödde ur munnen och jag inte hade tilgang till skydd.
och det oavsett hur hel och ren du var.
om det handlade om en perssonlig vänn skulle jag säkert handla anurlunda.

Nej, jag lider av rejäl bacillskräck och eftersom det är så uppenbart tydligt att han ligger i riskgruppen för allvarliga sjukdomar så avstår jag och ringer 112 istället.
Jag känner inget behov av att utsätta mig själv för eventuella risker.