stinker alkohol efter 2 öl

Jag är inte helt kunnig på området, men är det inte typiska tecken på att levern är skadad? Att den inte kan ta hand om alkoholen (vilket den normalt ska kunna) och att man då blir berusad snabbare. Säker också anledningen till att man luktar mer (då alkoholen inte tas om hand på ett riktigt sätt)...

Som sagt... vet inte, men gissar att det kan vaar åt det hållet...

Tack för svar! Jag trodde ocksa att det kunde vara nagot sadant, men han gjorde ett blodprov för inte sa länge sedan och levern verkade vara ok.

Är du säker på att han bara dricker ett par öl? Kan han inte smyga, och ha' en flaska sprit gömd nån'stans? Bara en tanke.

Också min tanke. Min fd sambo var alkoholist, och det tog ett tag innan jag insåg att han drack långt mycket mer än vad som var "officiellt". För att göra en lång historia kort så började jag hitta spritflaskor bå allehanda ställen. Långt in i linneförrådet. Ovanpå kylskåpet. I rabatten. You name it. Det tog ett tag innan jag fattade, naiv som jag var.Upp till ett halvår efter att jag hade sparkat ut honom hittade jag halvtomma spritflaskor på de mest mysko ställen. Det är ju inte så att man gräver bakom juldukarna dagligen...

Vore jag du skulle jag nog gå på "skattjakt". 

Han dricker "bara" vin och öl. Men tomma vinflaskor bakom grytorna o.s.v. är ju inte ovanligt att hitta. de gangerna han dricker sprit gar det riktigt illa. Problemet är att han dricker snabbt och mycket, han kan dricka tva flaskor vin till middagen utan att tycka att det är onormalt eller konstigt.

Instämmer med övriga. Han dricker ett par öl för att skylla alkohollukten på det. Jag tog alltid en öl eller en whisky när jag lagade mat, men sedan hade jag förråd på flera olika ställen så jag fick min mängd. Min hustru kunde heller inte förstå hur jag kunde bli så berusad på så lite.

Några "klassiska" ställen som alkoholister bruker gömma på:

under vasken i köket. (det finns nästan alltid ett utrymme bakom/nder diskbänken i skåpet där man har soporna.)

Under badkaret.

I utrymmet under en bäddsofa som man har till gäster (som inte används så ofta)

I verktygslådan
I lådan med julsaker.

Osv i en oändlighet.

Men TS, har du verkligen tänkt att fortsätta leva så? Det är ett sjukt helvete att vara medberoende.

Usch, allt känns sa hopplöst nu. I fredags tog han  som sagt nagra öl med kompisarna och sen smygdrack han vin under kvällen, jag hittade den tomma flaskan och han sa att det bara hade varit nog till ett glas.
Igar skulle vi hem till kompisar pa middag och da blev det vin, öl och drinkar. Sen akte vi hem vid tva, jag var sur sa han stack efter fem minuter och kom tillbaka atta pa morgonen och sa rätt ut att han tagit kokain.
Nu vill han ha medlidande för att han har ont i huvudet när jag har fatt ta hand om sonen hela dagen, eftersom han tog första aterställaren vid 12!

Och nej jag vill inte ha det sa, men dum som man är tror jag alltid att han kommer att ändras. Sonen är liten ännu, men om ett par ar kommer han märka vad som händer och det vill jag ju inte.

Kokain? Ja, ja TS, jag bara säger till dig. Försök att få ordning på allt det praktiska ta' barnet och försvinn ur hans liv. Ju fortare ju bättre. Som sagt, ett vidrigt helvete annars. Detta verkar ju inget nytt för honom, utan han är redan fast i sitt missbruk.

Jag gick en utbildning om alkberoende för några år sedan då framfördes att den som luktar alkohol har en viss promille i kroppen. Inga promille=ingen alklukt. (minns ej siffrorna!) Så om han luktar har han druckit mer än han tillstår ,....

Usch vad jobbigt!!

Jag tror att du behöver ta kontakt med någon för att få hjälp med detta. Fastställt är ju att du inte kan leva kvar i det förhållande ni har nu. Som jag ser det finns det två alternativ.

Antingen gör ni detta tillsammans (med allt vad et innebär med möten, grupper för både dig och honom, många långa kvällar med gråt och leda innan i är förbi detta hemska osv.)

Eller så lämnar du honom och han får reda i det själv. Förhoppningsvis tar han tag i det och kan på sikt bli en bra förebild för er son.

Många kramar till er.

Jag tänker säga till dig som min bästa vän sa till mig när jag vacklade mellan att lämna och stanna: Jag hade inte stannat, men det måste vara upp till dig att välja.

Jag försökte faktiskt, eftersom min sambo erkände att han va alkoholist. Det satt långt inne, men efter att han mer eller mindre "söp bort" sin dotter från ett tidigare förhållande en helg när hon var hos oss. Jag var bortrest den helgen, men vad han gjorde var att dricka starksprit konstant från det att jag åkte på fredagen fram till lördag eftermiddag... då var han väl mer eller mindre alkoholförgiftad och var tydligen helt okontaktbar. Dottern (arma, stackars tjej) hade gråtande gått in till grannen och bett om hjälp.

Han gjorde efter det något slags halvhjärtat försök att sluta dricka. Det resulterade bland annat i svår delirium tremens efter två dygn - jag var tvungen att ringa 112 eftersom mitt ex var mer eller mindre psykotisk. Han kände inte igen mig och flög omkring i lägenheten som en osalig ande. Jag kommer nog aldrig att glömma hur kvinnan jag pratade med hos 112 fullkomligen vägrade att låta mig lägga på luren utan i princip tvingade mig att fortsätta prata fram till att såväl ambulans som polis anlände (vilket skedde på två röda). Själv var jag kolugn och fattade inte alls varför hon var så bekymrad - jag kände mig inte alls hotad. Långt i efterhand förstår jag hur pass allvarlig situationen var, men just då? Nä. Jag vara bara orolig för mitt ex och ville hjälpa honom. 

Jag sparkade som sagt ut till slut ut honom eftersom jag kände att jag höll på att gå under själv. Jag ville mer eller mindre ta livet av mig eftersom jag inte längre orkade. Det var fruktansvärt svårt, så jag förstår på alla sätt och vis att du brottas med massor med känslor. Vilken väg du än väljer så kommer det inte att bli lätt, speciellt inte eftersom ni har barn ihop. Men det är du som måste välja, ingen annan.

Jag önskar dig all styrka. Två böcker som hjälpte mig oerhört var "Anhörig" av Katerina Janouch och "Bli fri från ditt medberoende" av Melody Beattie. Läs dem, och lycka till i framtiden. 

Tack för alla svar och era erfarenheter.
Man ser inte allvaret i situationen när man levt med det här sa manga ar.. Och han själv tycker att jag borde vara jättenöjd i och med att han inte snortar kokain nästan alls längre.

Vi lever i en annan kultur där man inte alls har samma syn pa alkohol som i Sverige, och det finns manga bekanta med sprit och knarkproblem, och han jämför sig  självklart med dom.
I mars akte jag bort med sonen och när vi kom tillbaka hade han druckit och tagit kokain varje dag, jag fick panik och gav honom ett ultimatum och han slutade verkligen med allt i ett par manader, men nu börjar han som sagt igen.

TS, en av anledningarna till att jag inte riktigt insåg hur illa det stod till med mitt ex var pga att jag (och han) länge hade jobbat inom restaurang.  Tro mig, jag om någon var och är extremt liberal vad gäller när och hur och hur mycket man får dricka. Syvende och sidst: kultur osv MY ASS. Missbruk är missbruk, oavsett kultur och syn på alkohol. En missbrukare kommer alltid att hitta ursäkter, om han/hon så bor på Antarktis.

Viss människor stinker mer än andra också. Kanske svettas de ut mera alkohol?
Min sambo är långt ifrån alkoholist, men stinker som attan efter bara en öl och får sova själv.

Det kan hända, men är ovanligt! Låter nästan som du vill försvara något? Ts vet ju själv hur långt gången han är i sitt missbruk, och hon började försiktigt med att han stank efter 2 öl, men snart kröp den vidriga sanningen fram.

Vill jag försvara något?

Restaurantbranchen i sig, om man har sprittillstånd förstås, ger ju alla möjligheter till alkolmissbruk. Man befinner sig i en miljö med massor alkohol, och slipper de besvärliga rutinerna med att skaffa fram, "sin älskade vän". Det kan ha' varit en orsak till att det kan gå så långt, han kan ju ha' druckit där, eller tagit småsvätter därifrån i andra flaskor, tex läskflaskor.
Mitt x var så uppfinnesrik att han hällde stärkvin i mjölkkartonger, för han ville BARA ha' vanligt mjölk, (den gula ), och jag dricker inte alls mjölk, och när jag använder mjölk i matlagningen är det ALLTID lätt mjölk, och den är ju blå!

Så det gick ett tag innan jag reagerade på DET gömstället, efterssom han handlade mjölk ibland. Jag upptäckte vid att en mjölkpaket hade så gammalt datum, och när jag spontant ville hälla ut det var det VERMOUTH!

Ja, jag säger då det, vad fan håller vi på med som låter det gå så långt, att vi stannar i åratal, innan vi kan packa os därifrån.......