Blodpropp i benet - rädd
TS
Hur går det? Ligger själv på sjukan just nu efter konstaterad DVT och lungemboli, suck. Vore intressant att få lite liv i tråden och höra om andras erfarenheter då jag har mycket funderingar och oro just nu.
Inlägg från: Medusan
|
-
-
Tråkigt att du också råkat ut för detta. Jag är i samma sits som dig. Skulle också vilja få bekräftat att propparna är borta men de kollar tydligen aldrig sådant. Dessutom kan det ta lång tid innan de försvinner helt för det kan ta ett tag för kroppen att ta hand om dem. Det waran gör är ju egentligen mest att förhindra nya proppar från att uppstå och att förhindra att de gamla man har bygger på sig så att säga.sallas skrev 2010-10-20 18:13:02 följande:Jag är en kille på 32 år som oxå har fått en Djup Ventrombos. Jag fick den för ca 40 dagar sedan. Började med en öm vad för att sen bli som sendrag i hela vaden. Gick till vårdcentralen där dom sen direkt gav mig en remiss till sjukhset. Ultraljud visade att det var en propp strax ovanför vänster knä. Den var ca 15cm lång sa dom. Jag fick typ en chock för ingen i släkten har haft proppar och jag som tränar och håller igång kunde inte förstå vad som gått snett i kroppen.
Jag fick Heparinsprutor (tror dom heter så) i 6 dagar samtidigt som jag började att äta Waran. Värdet steg direkt efter bara några dagar och nu ligger mitt värde på 3.4....
Stödstrumpan & waranbrickan används såklart oxå.
Stödstrumpan får jag ont av. det känns som att den stoppar cirkulationen i hela underbenet. Meningen är väll att den ska "trycka" upp blodet så kanske ska vara så. Man ska få en ny strumpa efter 1 månad när svullnaden lagt sig, men jag har inte orkat ringa ortopeden för att få en ny strumpa ännu.
Eftersom jag är under 50år så gör dom en koaguleringsutredning oxå. Min läkare skulle höra av sig om resultatet men det gjorde han aldrig så jag ringde själv & fick då veta att allt såg bra ut på det "testet". Jag undrade om man skulle få göra en ultraljud undersökning nu snart igen så man verkligen vet att proppen är borta, men dte ville dom inte göra. Han sa bara att proppen är nog borta för det ser ut som det via alla dina blodprov du lämnat varje vecka. Men hallå??!!
Jag vill ju VETA om det är kvar eller inte.... inte höra han säga att han tror att den NOG är borta. Det sitter i huvudet mest och man vill ju få ro i denna sak. Sen att man ska fortsätta med strumpan i ca 1 år + warantabletterna ca 3-6månader (jag tror det blir längre, är så för dom flesta tydligen), det gör detsamma känns det som. Jag vill inte ha med waran att göra egentligen då min vän gick bort Julen -09 , han åt waran & hade stödstrumpa... ett kärl i hans huvud sprack. Helt plötsligt bara då han varit på toaletten föll han ihop framför sin 12åriga son, som direkt ringde ambulansen. Men hans pappa vaknade aldrig upp mer.......
Ang. stödstrumpor. Det kanske är så att din sitter åt lite väl mycket för ont ska det inte göra men det känns ju lite konstigt, fast jag vande mig nästan direkt och tycker att det är skönt att ha strumporna på mig. Ta och ring ortopeden så att du kan få nya strumpor som är måttanpassade efter dig. Själv ska jag träffa en sjukgymnast på måndag för utprovning av strumpor.
Du har alltså redan gjort koagulationsutredning? Man brukar ju få vänta med den tills man är färdighehandlad eftersom att behandlingen påverkar resultatet på ett missvisande sätt. Jag ska få göra en sådan några veckor efter avslutad behandling är det sagt.
Ang. att din vän som var waranbeh. avled så har det nog inte med waranbehandlingen att göra utan att han hade ett svagt kärl i hjärnan helt enkelt och det har ju inget med waran att göra. -
sallas
Vill bara tipsa om denna tråd:
www.familjeliv.se/Forum-3-22/m54337550.html
Den är mer aktiv än denna, skrivs inte ofta där heller men jag och en annan tjej som varit med om detta och några till verkar läsa den med jämna mellanrum och skriver ibland. -
Jo de säger ju att kroppen tar hand om propparna själv men att det kan ta ett tag innan de försvinner så därför kan man känna av dem rätt länge. Jag har också stödstrumpor varje dag, var hos en sjukgymnast och provade ut och fick en specialstrumpa här om dan också och den är mycket bättre än apotekets. Jag gillar dem, känns skönt att ha dem men håller med om att de får en känna sig lite som en "patient" och jag kommer nog inte vara lika positiv till att ha dem i sommar. Varför menar de på att du ska ha dem även efter ett år? Hur har de motiverat det?Anonym (rädd) skrev 2010-10-30 20:23:46 följande:Jag skulle också gärna vilja veta om proppen är kvar men läkaren säger att det inte spelar någon roll (?) för att den liksom byggs över?
Har stödstrumpor varje dag och det känns mycket bättre nu när det blivit lite svalare. Ska ha dem i ett år och sen när jag sitter eller står mycket. Men det gör jag ju varje dag på jobbet? Innebär det att jag ska ha stödstrumporna resten av mitt yrkesverksamma liv?!
Ogillar dem verkligen. Inte för att de gör ont eller liknande utan för att jag dels känner mig...sjuk...i dem...och dessutom som en gammal tant.
Har tagit prover för en antikoagulationsutredning och ska på återbesök i slutet av november. Behandlas dock fortfarande med waran fram till december.
Sen har jag även varit hos gynekologen och fått minipiller utskrivna. Men är ens sådana ok när man haft en propp?
Har du tagit proverna under waranbehandling? Jag ska också göra en sådan utredning men man måste vänta tills minst 2 veckor efter avslutad behandling har gått har de sagt.
Ang. minipiller så ska det vara ok om jag förstått det hela rätt men om man tycker det känns obehagligt finns ju kopparspiral t.ex. för den kan ju inte påverka alls. -
Hur har du förresten känt dig i ben och lungor? Jag har haft rätt mycket känningar på sistone och åkte in akut därför att jag trodde att jag fått nya proppar men man ville inte röntga mig och kolla upp detta i och med att jag ammar och att man då är mer utsatt för röntgenstrålningen.
Hur omfattande var din lungemboli? Jag hade flera småproppar på båda lungorna men tror inte att den räknades som massiv, var inte speciellt påverkad, hade mest bara väldigt ont men inga problem med andning och syresättning. -
Läste precis i TS att du inte haft lungemboli, vilken tur! Sorry, fick för mig att du också haft det...
-
Vad skönt att du fått ett första bra provsvar. Kommer du ta fler prover efter avslutad då? Skumt det där att de inte väljer att göra hela utredningen efter avslutad behandling istället för att dela upp men det.Anonym (rädd) skrev 2010-11-20 15:49:59 följande:Var på utredningssamtal igår. Eftersom min waran-behandling fortfarande pågår kunde de inte mäta alla genetiska faktorer mm, men av det de kunde se (2 av 6) så hade jag inte genetiskt högre risker för blodpropp. Jag avslutar min behandling den 9 december och sen ska jag ta ett nytt prov ca fyra veckor senare.
Dock sa läkaren att jag måste ta en fragminspruta när jag ska flyga ca 1 h runt nyår. Och att man måste ta den på planet i samband med att det startar. Det kommer att bli intressant. Ser framför mig flygpersonalens överförtjusta miner när jag tar fram sprutan och börjar injicera medan de visar säkerhetsåtgärderna...
Ang. att ta sprutan på planet så har de nog sett det förr för det är nog rätt så vanligt men jag förstår hur du tänker och kunde inte låta bli att skratta lite när jag såg bilden för min inre syn
Hur känner du inför att avsluta behandlingen? Hur har du mått på sistone, har det blivit mycket bättre med tiden eller har du fortfarande känningar i benet? -
Vad skönt att du känner dig så pass frisk nu
Ang. din vad så tror jag verkligen inte att det är något någon annan kommer lägga märka till men jobbigt att du själv känner dig störd av det. Mina ben är helt jämntjocka så jag har inte märkt något sådant alls.
Jag började med waran i mitten på september så jag ska ha det till mitten på mars är det tänkt. Jag har inte märkt av några speciella biverkningar av waranet än som tur är.
Ang. brickan så slarvar jag rätt mycket med den jag med dumt nog för om olyckan är framme är det väldigt viktigt för vårdpersonal att veta att man är waranbehandlad. -
Jo det där med antalet tabletter är extremt individuellt. Den waransköterska jag har kontakt med har berättat för mig att det är vanligt att unga kvinnor som behandlas med waran ofta kräver större doser än andra.
Jag var också svårinställd till en början men har åtminstone hållt mig inom 2-3 sedan en vecka efter jag började ta waran. Har legat på 2,1 och 2,0 varje provtagning nu de sista 6 veckorna vilket är lite i underkant tycker jag men de har inte ändrat doseringen på mig för det. Jag tar 18 tabletter i veckan, alltså 3 varannan dag och 2 varannan dag så att säga.
Jag är sjuksköterska och har jobbat på ålderdomshem och delat många dosetter med waran åt de äldre och de tar extremt mycket mindre doser än oss, skumt det där hur mycket åldern tycks påverka.
Ang. brickan så är ju grejen att om man har den och är med om en olycka där man inte kan tala för sig så kanske de inte inser hur bråttom det är att stoppa eventuella blödningar och det kan säkert vara skillnad mellan liv och död om man är med om en stor blödning (dock så är väl risken liten för det men ändå...). Jag glömmer ofta min därför att jag ofta har lite bråttom och är allmänt snurrig och trött men en liten nyfödd bebis här hemma
-
Jag känner mig också väldigt orolig inför att sluta med waranet just pga. rädsla för nya proppar. Svårt att säga om detta kan vara något eller inte. Det enda sättet att ta reda på det är ju att söka sig till sjukvården så att de får kolla med ultraljud och/eller röntgen. Om du är jätteorolig tycker jag att du ska söka vård så att du får ett svar.Anonym (rädd) skrev 2010-12-14 17:31:59 följande:Nu ska min medicinering egentligen vara över. Sjuksköterskan rådde mig dock att börja med att halvera dosen i en vecka eller två istället för att sluta tvärt så jag är mitt i detta. Men något händer. Plötsligt känner ena benet "aningen" mer svullet än förut. Att det liksom trycker mot stödstrumpan lite mer än tidigare och jag är så rädd för detta. Varför händer detta? Känner mig lite stel i den vaden då och då och går och inbillar mig att det nu är en ny propp på gång. Är det någon som upplevt detta och kan säga om det är normalt? Mina ursprungliga symptom var lite liknande. Ont i vaden (mkt mer än nu) och något svullet vad. Nu är ju ena vaden lite större i omfång än den andra av sig själv, så det är svårt att avgöra om den är extra svullen eller om jag bara inbillar mig. Hjälp!
Tror dock att det är väldigt vanligt när man varit med om sånt här och slutar med den behandling som skyddat en under lång tid att man blir väldigt orolig och omedvetet söker tecken på nya proppar. Känner man bara efter tillräckligt mycket så kan man känna olika former av symtom nästan varsomhelst i kroppen.
Oavsett så tycker jag att du ska ringa 1177 och säga att du är rädd att du fått ny propp, och sedan åkter du in till akuten och kollar upp det.