Blodpropp i benet - rädd

Jag fick en DVT som 25 åring, det berodde 99% av p-pillerna sa min läkare.....

Hur gick det för dig då? Hur mår du efteråt? Hur allvarligt var det? Slutade du med p-piller på en gång eller efter ett tag? Jag har fått höra att det är väldigt viktigt att jag inte blir gravid under behandlingen.

Jag mår bra, fick äta mediciner ca 18 månader, fick INTE bli gravid. Slutade med p-piller omedelbart och skaffade en spiral.

Mådde aldrig dåligt psykiskt för jag kände mig bra omhändertagen av sjukvården....

Kan berätta min story: 
Jag var 15 år och skulle skaffa p-piller. Min mamma som då hade haft en mindre propp i vaden några år tidigare i samband med en gipsning ville att jag skulle kolla upp det.
Fick göra en trombosutredning som visade på ett lågt anti-trombinvärde, men som läkaren sa: "inget som talar mot att du inte kan få p-piller".
Jag åt dem i 4år och var tillsammans med en kille. När jag hade fyllt 19år-bara 2mån efter fick jag ont i mitt vänstra ben. Haltade på det och ville mest ligga i soffan med värmedyna på-högt uppe på låret.
Mamma blev orolig och vi gick till husläkaren. Mamma berättade om sin propp-att jag åt p-piller. Men han sa att vi inte skulle oroa oss och klämde lite på benet och bad mig gå runt lite. Grät och sa att jag gärna ville ha ett par kryckor att stödja mot. Han tyckte då att så farligt kan det inte vara och gav mig ett recept på ibumetin-med diagnosen ischias.
Två dagar senare-med samma värk var jag och duschade och upptäckte då att benet var svullet och varmare än det andra. Mamma tog mig då till akuten istället (en lördag) och väl där sa läkaren ganska snabbt att han misstänkte en blodpropp.
Fick göra ultraljud och visst var det en DVT HÖGT upp i ljumsken. Blev jätteorolig såklart och fick stanna över natten. På mina prover senare visade det sig att jag dessutom var gravid (!) och fick en till chock! Så det var fragminsprutor som gällde framöver då waran inte funkar som gravid.
När jag senare fick sån hjärtklappning tog jag mig till läkaren (var då i v.29 tror jag)  och de misstänkte att delar av proppen släppt och vandrat till lungorna. Men då man inte kan göra skiktröntgen som gravid blev det bara "misstänkt lungemboli" och jag fortsatte med mina sprutor. 
När Nova sen föddes upptäckte de 2 femkronors-stora proppar på moderkakan också!
I 2år efter hennes födsel fick jag äta waran sen och sen slutade jag.
Nu har det gått 6år sedan min DVT och jag är gravid igen-denna gång planerat och övervägt.
Har satts in på fragminsprutor i v.9 och i v.11 även trombyltabletter och jag hoppas jag klarar mig från proppar! Efter förlossningen blir det förmodligen waran en tid efter också.

Jag gjorde en till trombosutredning efter Novas födsel och det visar sig att jag har en ökad risk för proppar. Det i samband med p-piller och graviditet gör att det fanns 3faktorer som utlöste mina proppar. Även om jag var ung-19år bara.  

Antar att du också får göra en trombosutredning och sen om du vill bli gravid-be om extra koll och medicinering. Preventin-medel kanske du får börja med ngt annat. Jag är förbjuden p-piller exempelvis.
Har de sagt hur länge du ska stå under medicinering?
Kram!  

Hej!
Fick en DVT när jag var 23. Berodde på p-piller. Jag fick fruktansvärt ont men det tog tre veckor innan de upptäckte den. Detta gjorde att min ven blev lite skadad. Jag måste alltid ha en stödstrumpa på det benet men annars är det inget jag tänker på längre. När jag varit gravid har det varit lite jobbigt. Man är tvungen att ta de där hemska sprutorna varje dag från v 12 till 6 veckor efter förlossningen. Det kankse inte var så kul men hindrade mig inte från att skaffa tre barn....
Hoppas att du blir helt återställd efter behandlingen. Lycka till!

Jag förstår att det känns hemskt att som 29 åring få något sånt här. Men tyvärr är det väldigt vanligt bland kvinnor som äter p-piller får DVT. Man ska alltid ha i beakt att man kan råka ut för en DVT....även om man är helt frisk och inte har någon i släkten som har haft proppar.
Det är inget du kan rå för. Tyvärr så blir det bara så för en del kvinnor som äter p-piller....det är en låg procent kvinnor som får proppar utan något som helst antydan till att ligga i riskgruppen. Jag tror att det har nog en stor betydelse att du ätit p-piller.

Chansen är mycket liten att den ska vandra till dina lungor. Du får sprutor sa du. Är det Heparin sprutor du får??? Heparin löser upp proppen och den löses upp till små, små fragment så risken att få en propp i lungan eller någon annanstans är mycket liten.

Har de sagt hur länge du måste äta Waran??? Oftast så får man sluta med det efter 3-6 månader (har jag för mig att det är) om man råkat ut för en DVT. Har två klasskamrater som haft DVT i vaden och deras blodkärl fungerar fint och äter inget Waran idag. Den ena tjejen åt Waran i 8 månader och den andra åt i 6 månader. Så det är nog induviduellt hur länge som man bör äta Waran.
Den som du läste om hade nog bara otur att få sina kärl skadade.
Prata gärna med en sjuksköterska om din oro och att du får svar på dina frågor. Det är viktigt att du ska känna dig trygg.

Hoppas du fått svar på några av dina frågor.

Jag tar fragmin-sprutor nu i några dagar och äter waran-tabletter samtidigt.  Dock tycker jag att det är ganska jobbigt med sprutorna då det svider när man tar dem. Blir lite rädd när jag läser att man kan bli tvungen att ta dem hela tiden om jag blir gravid! Usch då. Det låter inte alls trevligt. Jag ska få träffa en läkare om några veckor tror jag för en närmare utredning om orsaken och jag träffade en jätte-trevlig sköterska i går som tittade på mina värden och berättade lite generellt och mätte ut en stödstrumpa. Hon sa att eftersom jag är så lite svullen så kan jag få en kompressionsstrumpa med en gång så jag väntar på att få en sådan. 

Blir lite deppad också när jag tänker på jobbet. Jag har ett väldigt stillasittande arbete där jag oftar jobbar framför datorn i ca 10 h om dagen, ibland mer. En tuff miljö där man ska jobba över utan att blinka och inte visa några svagheter. Och så händer detta. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. På sjukhuset sa de att man kan leva som vanligt när man behandlas...men jag vet inte om mitt "som vanligt" och deras stämmer överens. *suck*

Tack för alla svar! Berätta gärna mer. 

Ni som åt waran - hade ni en sån där waran-bricka/halsband på er? I ett snöre bara eller bytt ni till kedja? Runt halsen eller handleden? Det känns så...utpekande på något sätt.

Och just det - sköterskan sa att jag ska äta waran i ca 3-6 månader. 

Jo dtt vanliga liv stämmer nog överenns med "deras" vanliga liv.
Att leva som vanligt är att du ska leva som du alltid har gjort.
Det enda som du ska tänka på är att du har ju lättare för att blöda om du gör illa dig (men det har de nog informerat dig om).
Se till att motionera som vanligt och ät den mat som du brukar. Fråga efter om du kan göra några enkla rörelser när du sitter o jobbar som du kan göra lite då och då på jobbet.

Var inte rädd för att berätta om din sjukdom. Det är viktigt att din chef får veta att du har denna sjukdom ifall det händer något.  De har INGEN rätt att se dig som svag eller som ett hinder. Då är de ute på hal is. Du har rätt att få 5 minuters paus varje timme. Ta tillvara på dem och kliv upp och rör på dig. Du kommer säkert att göra ett lika bra jobb för det!!!

Därför är det VIKTIGT att du har din bricka på dig. Det kan rädda ditt liv om du gör illa dig så att du blöder!!!!
Ha den i en ficka eller innanför tröjan....huvudsaken att du har med den.
Tänk också på att Waran INTE passar ihop med vissa andra läkemedel...du bör fråga först om råd om du kan ta den medicinen om du äter Waran.

Va bra att du träffat en bra sjuksköterska. Se till att fråga så mycket som möjligt för att få kunskap om din sjukdom. Det brukar hjälpa mot den oro som man har.

Lycka till!!! Du skall se att det kommer ordna sig.