Inlägg från: JellyBean |Visa alla inlägg
  • JellyBean

    Hjälp mig bli en glad förälder igen!

    Kanske dags att börja agera?

    Om min äldsta son hade agerat så då jävlar hade han fått veta att han levde!
    Om han är är över 18 då hade jag hivat ut honom. ( tough love )

    Om han bor hemma, då hade jag strippat ner han rum till endast madrassen och han hade fått betee sig därefter för att få tillbaka sina saker.

    Han skulle få lära sig gör jag A så händer B.

  • JellyBean

    Hmm....så då antar jag att han har dom kläder han har på kroppen och en madrass på golvet?

    Då har du gjort allt.  Och givetvis sakerna får han INTE tillbaka nästa dag eller så, utan dom kan du hålla undan/slänga/låsa in tills han börjar sköta sig.

    Eller har du lust att berätta mer och berätta tex vad du har gjort.

    Låter som det inte finns någon fadersgestalt runt?

    Hur mår din son i övrigt?

  • JellyBean
    nr01 skrev 2010-06-27 19:55:29 följande:
    Hur kastar man ut ngn över 18?
    intetnyttundersolen!!!!!
    Öh..man fixar hem lite banalådor, fyller upp dom, inte så mycket antagligen för han bor i mitt hus så det är antagligen lite. sen ut med det.

    Så klart!
  • JellyBean

    Sen givetsvis ser man ju till honom i smyg och ber andra göra det.
    Och det första rop på hjälp och man ser en 180 graders vänding är man där han är med första bästa helikopter.

  • JellyBean
    nr01 skrev 2010-06-27 20:05:39 följande:
    Har alltid sagt att de åker ut vid 18, konstigt de kommer tillbaka som en boomerang.
    intetnyttundersolen!!!!!
    Deras önskan eller din? Att dom kommer tillbaka alltså :)
  • JellyBean
    nr01 skrev 2010-06-27 20:19:55 följande:
    Deras apsolut....Cool de kommer ju på att det är billigt och bra att bo hemma, även att de får betala en slant.
    intetnyttundersolen!!!!!
    Så din egentligen... heheh För om du verkligen inte hade velat ha dom där....då hade dom inte vart det.

    Men jag får ju säga att jag tycker att det är bra. Barn, hur gammla dom än blir, skall ha en mjuk plats att landa på.

    Så tills dom verkligen inte går din på nerverna tycker jag att du skall njuta!!!
    För en dag kommer dom gå och kanske inte komma tillbaka mer ( skaffa egen familj och så), så njut av att ha dom så nära. 
    :D
  • JellyBean
    Åsiktskvinnan skrev 2010-06-27 20:16:54 följande:
    Pappan bor på annan ort och har inte visat något föräldrarskap de senaste 5åren.
    Sonen mår bra, har kompisar, glad, trevlig osv. Som jag skrev, har jag tagit av honom de som är av värde för honom, mobil, tv, dator, dragit in på månadspengen, utegångsförbud.
    Så uppenbarligen det du gör funkar inte, så jag undra hur du gör det? För denna metoden borde vara vattentät så att säga.

    Om det finns mer saker du kan ta bort, gör det.
    Man får hålla på tills det funkar.
     Och bäst att få honom unde rkontroll på hemmaplan ärn när han kommer ut i världen och får leka med dom stora grabbarna.
  • JellyBean

    Hmm nu kom en annann tanke...han har inte ADHA eller något sådant eller något med mognadsutveckligen?

    Hur som helst..skit bra att du fick tillbaka dina pengar, i det ögonblicket är det perfekt att ge så mycket uppmärksamhet och beröm som bara gå. MEN ge inte tillbaka någon av hans tillbehör än. Utan för att han skall få tillbaka någt måste han ha gjort bra ifrån sig under en lite längre tid. så du fattar att han fattar, kan man säga.

    Får med säga att det är jäkligt starkt av dig det du håller på med! Du skall ha beröm för!!!

    Ovisst ja höll på att glömma....du måste ta detta med övriga familjemdlemar och förlängda familjemedlemar. Dom undergräver det du ju gör om dom ger honom pengar.. Det går inte, kommer aldrig funka. Du måste se till att dom stöttar dig istället för stjälper ( stavning?) dig.
    Du är ändå hans mor, ditt ord skall komma först. Är det så att dom inte tänker samarbeta får du helt enkelt ( låter grovt) men hålla med kontakten med dom tills vidare. 

  • JellyBean

    Ni är absolut inte sämre människor eller misslyckade för den delen.

    Och era barn kanske rullar med ögonen när ni pratar med dom...men vi lyssnar faktiskt även om vi döljer det bra. Och desto mer, vi lyssnar allra mest på det ni INTE säger. Så att föregå med gott exempel är bra. För det tar vi efter. ( iaf tillslut)

Svar på tråden Hjälp mig bli en glad förälder igen!